8. Diskussion 28
8.3 Begränsande faktorer 29
Generellt har friluftsliv fått en stor del i kursplanen för grundskolan sedan skolreformen 2011. I förhållande till den stora delen i kursplanen har skolor inte tillräckligt med friluftsliv. Olika begränsande faktorer ligger till grund för detta. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett behov begränsande faktorer för möjliggörande av friluftsliv. (Backman 2011b, s. 56) De begränsande faktorerna som presenteras i vår studies resultat har utgått från den
ramfaktorteorin. Lundgren (1999) beskriver dessa faktorer som styrning av undervisning för möjligheter inom vissa angivna ramar (Lundgren 1999, s. 39). Ramfaktorteorin öppnades upp i och med strävan efter likvärdighet för skapandet av en mer inkluderande skolreform. (Ibid, s. 37
I och med ramfaktorteorins beskrivande av likvärdighet och inkludering påpekar vi vikten av friluftsliv som en bidragande faktor till jämställdhet. Ramarna som presenteras i vår studie som begränsande faktorer beskrivs även av Lundgren(1999) som en reglering av resurser vilket var det huvudsakliga målet med ramarna inom ramfaktorteori som tankeverktyg (Ibid).
30
Via reglering av resurser utifrån tankeverktyget ramfaktorteori betonar vi vikten av
medvetandegörande av begränsande faktorer. Medvetandegörandet kan medföra lösningar inom olika ramar, exempelvis tid vilket vår studies resultat påvisat.
(Backman 2011b) presenterar i sin artikel olika begränsande faktorer för idrottslärares undervisning av friluftsliv under LPO 94. Studien vi genomfört har dock grundat sig i LGR11. Trots detta kan klara paralleller dras mellan Backmans (2011b) och vår då faktorer som tid, geografiskt läge, material och ekonomi, och kollegialt samarbete genomsyrar bådas studier.
Ramfaktorteori bygger på externa faktorer som lärare inte har någon kontroll över men som ändå påverkar undervisningen. Vår studie presenterar tid som den huvudsakliga faktorn som begränsar friluftslivsundervisning, vilket många skolor väljer att behandla genom att förlösa tid på större friluftsdagar. Dock har lärare B som presenteras i resultatet ett annat exempel på lösning.
Genom att reformera schemaläggningen på skolan har lärare B skapat utrymme för att bryta ner väggarna på en annan begränsande faktor det vill säga det geografiska läget. Genom att frigöra mer tid kommer det även möjliggöras att åka med eleverna till annan miljö där friluftslivsundervisningen är mer lämplig. Utifrån Lundgrens (1999) uttryck om
möjliggörande av aktiviteter inom angivna ramar skall det påpekas att lärare B i vår studie ändrat ramen i och med frigörandet av längre lektioner var tredje vecka.
I samband med längre undervisningstimmar var tredje vecka öppnar även lärare B upp för minskandet av behovet för det kollegiala samarbetet och samarbetet mellan ledningen eftersom de inte kräver schemabrytande dagar. Det skall dock betonas att hen får stöd även när det kommer till schemabrytande dagar. Eftersom hen även möjliggör dessa dagar via stöd från kolleger och ledning. Detta pekar på att ett kollegialt samarbete på lärare Bs skola fungerar även om det i vissa avseenden inte behövs.
Som tidigare påpekat i såväl resultatdelen som tidigare forskning, är det geografiska läget en av de större begränsande faktorerna för möjliggörandet av friluftsliv i skolan. Det är tydligt att många skolar har problem med detta. Lärare väljer ofta att lägga friluftsaktiviteter på större
31
friluftsdagar vilket medför att undervisningen sker utanför de undervisningstimmar angivna för schemat. Dock går det att bedriva friluftsliv tidseffektivt inom närområde vilket ofta glöms bort inom diskussioner kring friluftsliv. Genom antingen som beskrivet ovan
frigörande av tid i form av längre lektionstimmar eller bedrivandet av friluftsliv i mer lokala områden, finns det möjlighet till friluftslivundervisning någorlunda oberoende faktorer som material, ekonomi och kollegialt samarbete.
8.4 Metoddiskussion
Utifrån studiens omfattning anser vi den kvalitativa metoden vara lämpad för undersökningsområdet. Detta för att få en generell bild för utövandet av friluftsliv i
Stockholm krävdes svar från minst fyra lärare spridda över Stockholmsområdet. De urvals metoder som använts i denna studie anser vi vara lämpad eftersom vi är bekanta med de verksamma idrottslärarna. Detta gjorde att det var en fördel för oss att välja att utforma en studie baserad på ett bekvämlighetsurval och handplockat urval. Eftersom urvalsgruppen är mindre än vid en kvantitativ studie kan vi inte hävda att denna studie bidrar till
generaliserbarhet. Med tanke på att vi är bekanta med de fem verksamma idrottslärarna kunde vi göra intervjuerna mer avslappnat och grundligt. För att förbättra vår förmåga att hålla intervjuer kunde vi genomfört pilotintervjuer. Vi kunde dock vara mer ihärdiga i jagandet av intervjupersoner eftersom vi hade en tanke att även involvera idrottslärare på skolor i flera orter utanför tullarna, dock vid kontakt med en del lärare därifrån, tackade de tilltänkta deltagarna till denna studie nej.
9 Slutsats
Trots att friluftsliv poängteras i styrdokumentet bedrivs det inte i den utsträckning den skall. De intervjuade lärarna i idrott och hälsa bedriver delvis friluftsliv under ordinarie
undervisningstimmar dock väljer en del lärare att hålla sin friluftslivsundervisning på längre schemabrytande dagar. Detta, samt andra problem beror på olika bakomliggande faktorer som begränsar friluftslivsundervisningen. Dessa faktorer är utanför lärarens kontroll, dock
påverkar dessa faktorer undervisningen. Genom att granska artiklar från LPO 94 och jämföra skillnader med LGR 11 har det visat att de begränsande faktorerna som rådde för
friluftslivsundervisningen under LPO 94, (Backman 2011b, s. 56) inte ändrats i något betydande avseende. Det står fast att de största faktorerna är tid och geografiskt läge följt av kollegialt samarbete, tillgång till material, att friluftsliv vagt definieras i kursplanen och
32
ekonomi. Dock har studien genererat kunskap kring möjliggörandet av friluftsliv till möjliggörande av friluftsliv i skolan utifrån perspektivet tid. Genom att ändra i skolans schemaläggning går det att få längre dagar utan att minska eller öka antalet
undervisningstimmar på ett år. Detta medför även möjlighet att göra sig mer oberoende begränsande faktorer som geografiskt läge och kollegialt samarbete.
33
Källförteckning
Andkjær, S (2012) A cultural and comparative perspective on outdoor education in New Zealand and friluftsliv in Denmark, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12:2, 121-136, DOI: 10.1080/14729679.2011.643146
Backman, E (2008) What is valued in friluftsliv within PE teacher
education?—Swedish PE teacher educators’ thoughts about friluftsliv analysed through the perspective of Pierre Bourdieu, Sport, Education and Society, 13:1, ss. 61-76, DOI: 10.1080/13573320701780522
Backman, E (2011). What controls the teaching of frilutsliv? Analysing a pedagogic discourse within Swedish physical education, Journal of Adventure Education and outdoor Learning, 11:1, ss. 51-65, DOI: 10.1080/14729679.2010.532988
Backman, E (2011) Friluftsliv: a contribution to equity and democracy in Swedish Physical Education? An analysis of codes in Swedish Physical Education curricula, Journal of
Curriculum Studies, 43:2, ss. 269-288
Broady, D & Lindblad, S (1999) ”På återbesök i ramfaktorteorin: Temaintroduktion”,
Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 4, nr 1
Engström, L-M (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. 2. uppl. Stockholm: Liber
Fält, L (2007). Friluftsboken: praktiska tips och goda råd om vandring, kanoting, orientering,
lägerliv och utrustning. [Ny utg.] Stockholm: Wahlström & Widstrand
Hassmén, N & Hassmén, P (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
34
Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lundgren, U.P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk
Forskning i Sverige, årg 4, nr 1 ss. 31-41.
Lundvall, S (red.) (2011). Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel, Friluftsliv i skola och på lärarutbildning Ett ämnesdidaktiskt perspektiv ss. 13-25. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan
Lundvall, S & Meckbach, J (2008).” Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings”. Physical Education and
Sport Pedagogy, ss. 345-364. Stockholm: Routledge
Sandell, K& Sörlin, S (red.) (2008). Friluftshistoria: från "härdande friluftslif" till ekoturism
och miljöpedagogik: teman i det svenska friluftslivets historia. 2., omarb. uppl. Hälsa och
livskvalitet ss. 102-117. Stockholm: Carlsson
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2589 [2016-05-21]
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de
35
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med denna studie är att undersöka hur fem idrottslärare i årskurs 4-6 i Stockholms innerstad samt förorter bedriver friluftsliv och hur de förhåller sig till faktorer som begränsar friluftslivsundervisningen.
Frågeställningar
• Hur bedriver några lärare i idrott och hälsa friluftsliv i Stockholm? • Vad anser några lärare i idrott och hälsa att friluftsliv bidrar till?
• Hur ser några lärare i idrott och hälsa på stöd från andra parter i skolan som begränsande faktor?
• Hur ser några lärare i idrott och hälsa på begränsande faktorers betydelse för friluftslivsundervisning?
Vilka sökord har du använt?
Friluftsliv, nature, teaching, outdoor education, school, physical education, frame factor, ramfaktorteori, mind the gap, limiting factors, recreation, upplevelse, health, elementary school, mind the gap.
Var har du sökt?
GIH:s bibliotekskatalog, artikeldatabaser via GIH:s bibliotek (Discovery-databasen söker du samtidigt i flera olika databaser, bland annat SportDiscus för idrott, ERIC för pedagogik, Medline (PubMed) för medicin och PsycInfo för psykologi). Inloggning krävs utanför GIH. Google Scholar.
Sökningar som gav relevant resultat
GIH:s bibliotekskatalog:Friluftsliv, outdoor education, elementary school lMind the gap Physical education nature, frame factor, recreation, Ramfaktorteori
Google Scholar: ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering
Kommentarer
Det var ganska svårt och hitta tidigare forskning för vår studie, men genom att läsa många artiklar på GIH:s databas, hittade vi en del. Vi fick samtidigt hjälp av vår handledare med att söka efter tidigare forskning och metodteori böcker.
36
Bilaga 2
Intervjufrågor
Frågor om begreppsdefinitioner
1. Vad är friluftsliv för dig?2. På vilket sätt anser du dig själv bedriva friluftsliv i skolan?
Frågor om styrdokumenten
1. Varför anser du undervisningen skall innehålla friluftsliv?
2. Trots poängteringen av friluftsliv i styrdokumenten bedrivs friluftsliv för lite hur ser du på detta?
Frågor om undervisningen
3. Hur planerar ni friluftslivet i skolan?
4. Hur ofta har ni friluftsliv i skolan?
Frågor om elevers kunskap och intresse
5. Vad anser du friluftsliv främjar hos eleverna?6. Hur påverkar elevernas intresse för friluftsliv din undervisning?
7. Vad anser du att eleverna ska lära sig vid friluftsliv?
Frågor om stöd från andra parter
8. Hur prioriterar skolans ”ledning” friluftsliv?
9. Hur har skolan stöttat dig vid undervisning i friluftsliv?
10. Hur ser dina kolleger på friluftsliv? Både lärare i idrott och hälsa och andra lärare
Frågor om samarbete med andra skolor
11. Har ni någon kontakt med någon närliggande skolan och finns det några skillnader/likheter i undervisningen i friluftsliv?
37
Frågor om vad som styr undervisningen
12. Hur möjliggör ni friluftslivsundervisning trots knappa undervisningstimmarna?
13. När ni har undervisning i friluftsliv, finns det någon/några faktorer som ofta gör det svårare för er att genomföra en ”bra” undervisning?
14. Hur ser era tillgångar till material ut? Hur har ni distribuerat pengar och eventuella bidrag under detta och förra året?
15. Hur ser tillgången till platser där det går att utöva friluftsliv ut?
Frågor om egen kunskap om egna värderingar
16. Har du kunskap om hur du kan möjliggöra friluftslivs undervisning genom stöd från olika organisationer?
38
Bilaga 3
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i en intervjustudie; om lärare i idrott och hälsas möjligheter till att bedriva friluftsliv för årskurs 4-6.
Hej!
Vi heter Dylan Roberts och Moustafa Dakik. Vi studerar till idrottslärare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Vi skriver vårt examensarbete på grundnivå. I vårt examensarbete vill vi genomföra en studie om vilka möjligheter skolor i Stockholms innerstad och förorter har att bedriva, friluftslivsindervisning. Vi undrar därför om du vill delta i vår studie.
Vi genomför denna studie eftersom existerande forskning pekar på att det finns en del svårigheter med undervisning i friluftsliv. Vi vill därför undersöka hur idrottslärare angriper dessa problem och möjliggör undervisning i friluftsliv.
Deltagandet i studien kommer ske via en intervju där vi kommer till en plats som är lämplig för dig. Intervjun beräknas ta omkring 30-40 minuter och vår förhoppning är att kunna göra en ljudinspelning. Vår intention är att genomföra intervjuerna under v.16, v.17 och v. 18. Medverkandet i intervjun är frivillig och, kan välja att avbrytas närsomhelst. Dina svar kommer behandlas konfidentiellt vilket innebär att de kommer presenteras anonymt. Om vi inte hör från dig innan 11 april, önskar vi ta kontakt via telefon för besked om ditt deltagande i studien. Vi hoppas att du tycker detta låter intressant. Hör gärna av dig till oss om du har frågor.
Hälsningar
Dylan Kasper Roberts Moustafa Dakik Handledare: Erik Backman
Gymnastik och
idrottshögskolan (GIH)
Gymnastik och idrottshögskolan (GIH)
Gymnastik och
idrottshögskolan (GIH)
073- 655- 5696 070- 490- 3183 +46- 70- 4599- 700