Begränsningar i arbetet som har påträffats är bland annat svårigheter att få tag på den data som behövs och att få tag i den utan att extra kostnader samt den tidsram som gäller. Det har
40
under arbetet lagts mycket tid på att samla in data till kartering och data från intervjun vilket har minskat tiden som har kunnat läggas på själva karteringen. Det har lett till en enklare kartering som visas i resultatet. Hade mer tid funnits hade det vara intressant att se vad som hade kunnat kommas fram till med en större utförd analys av karteringen och i GIS.
Det är även begränsande att i hög utsträckning endast ha en akademisk kunskap om
planeringsprocessen, jordbruk och liknande frågor. Denna begränsning har minskat i och med intervjun på Länsstyrelsen som gav mycket verklighetsförankring och medel för att komma vidare i arbetet samt att mailkonversationer har hållits på flera håll med kommuner och myndigheter för att försöka “hitta rätt väg” i arbetet. Med “hitta rätt” menas att den rätta vägen att gå i detta arbete har varit att försöka följa det som görs i verkligheten vilket kan vara svårt utan ledning.
Arbetet har även lagt mycket fokus på planförslaget för RUFS 2050, som ska väntas antas i juni, och hämtat mycket data från de karterade förslagen. Arbetet kan därför ligga lite olägligt i tid då det hade varit intressant att jämföra resultaten med de antagna kartorna till RUFS 2050 och den tillhörande rapporten. Samtidigt ansågs det rimligare att använda planförslaget än att använda den regionala planen som är aktuellt i dagsläget, RUFS 2010, då den efter arbetet skulle vara färdigställt snabbt skulle bli daterad och därigenom skulle även arbetet som har utförts blivit daterat väldigt fort.
Det hade kunnat vara intressant att istället för Stockholms län analysera något annat län och dess förhållande till åkermarken. Stockholm har den största befolkningen och har som
huvudstad många administrativa syften och därför kan bebyggelse och infrastruktur i länet ha en högre prioritet än i andra svenska län. Det går att argumentera för att matproduktion är bättre lämpat i andra län på grund av konkurrensen av mark. Exempelvis hade det kanske varit intressant att analysera Skånes län, som har den högst klassade åkermarken, eller något av länen kring Stockholms län som har högre andel åkermark.
Framtida arbete som skulle vara intressant utifrån denna rapport är att faktiskt utföra
förnyandet och utvecklandet av åkermarksgraderingen samt att etablera den nya versionen i samhällsplaneringen och se till att den faktiskt används. Att arbeta fram fler metoder för att värdera marker är även högst relevant.
41
4. Slutsats
De marker som lämpar sig för byggande är grovkorniga jordar och berg för att det inte ska bli risk för sättningar och skred. När bebyggelse sker på berg kan det uppstå merkostnader då det ofta krävs kostsamma sprängningar och förarbete. När en mark bebyggs så förändras markens egenskaper och struktur drastiskt och det är förändringar som inte går alternativt är väldigt svåra att ändra tillbaka därför har all bebyggelse en stor betydelse för markens framtid.
För jordbruk så spelar jordarten störst roll och de jordarter som lämpar sig bäst är leriga jordarter och ofta gäller ju högre lerhalt desto bättre. pH och näringsinnehåll är också viktiga aspekter i en bra odlingsmark men dessa egenskaper kan förbättras kontinuerligt med hjälp av kalkning och gödsling. På de åkermarker som har för höga halter av föroreningar för
matproduktion kan salixodlingar vara en passande gröda att odla. Dels har salix förmågan att ta upp föroreningar ur marken vilket ökar möjligheterna att i framtiden odla mat på området och dels får då den annars oanvändbara åkermarken ett syfte och kan bevaras som åkermark.
Värdet av den svenska åkermarken är inte så hög om en fokuserar på den faktiska samhällsplaneringen. Detta är trots de många försök till att göra Sveriges åkermark mer värdefull genom att publicera rapporter inom området, lämna in motioner om lagändringar och liknande. Det har alltså visat sig att det finns ett stort intresse av att bevara åkermark hos myndigheter såväl som partier och privatpersoner. För att höja värdet så krävs det tillsyn av kommunernas markplanering av åkermarken, vilket inte finns idag. Detta sker lämpligast genom att antingen ändra formuleringen “av nationell betydelse” till “av riksintresse” i Miljöbalken 3 kap. 4§ eller lägga in att Länsstyrelsen har tillsynsansvar över åkermarken i Plan- och bygglagen 11 kap. 10§ som punkt 6.
Det kommer dock att krävas en omvärdering av hela systemet kring värderingen av
åkermarken för att nå en hållbar markanvändning. Åkermarksgraderingen är ett avgörande värderingsverktyg i arbetet och en förnyelse av denna bör ske om systemet ska ändras. Därför föreslås en ny gradering enligt:
Den nya graderingen ska utgå från aktuell skördestatistik som uppdateras kontinuerligt samt ska markens jordart och dess geografiska läge vägas in i förnyelsen för att uppnå en
ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. För att öka chanserna att nå ekologisk och social hållbarhet genom användandet av graderingen ska den utvecklas till mer än bara en
marktypsklassning genom tillägg av en checklista för vilka steg som ska utföras och vilka frågor som ska ställas vid möjlig exploatering av åkermark. Vid nedladdning av klassningen i form av kartdata så ska ett användaravtal skickas med där det står att medföljande dokument, med checklista och hur verktyget arbetats fram, skall läsas och appliceras.
42
5. Referenser
Albertsson, Bertil., 2001. Riktlinjer för gödsling och kalkning 2001. Jordbruksverket [Online]
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra00_22.pdf hämtad 2018-03-15
Andréasson, P-G., 2015. Geobiosfären - en introduktion. 2a upplagan. pp. 547-601 Lund: Studentlitteratur AB
Backlin, Anna., 2005. Jord i god kultur. Jordbruksverket [Online]
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo05_7.pdf hämtad 2018-03-05
Botkyrka kommun, 2014. Botkyrkas översiktsplan [Online]
https://www.botkyrka.se/download/18.4a23abd9158495687c9ea283/1486981401772/Botkyr kas%20Översiktsplan%202014.pdf
hämtad 2018-04-25
Boverket, 2012, En urbaniserad värld [Online]
http://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html hämtad 2018-02-10
(2) Boverket., 2016. Miljöbedömning - ett processverktyg [Online] senast uppdaterad 2016-01-28
http://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/processen-for-oversiktsplanering/konsekvenser-i-oversiktsplaneringen/miljobedomning--ett-processverktyg/
hämtad 2018-02-15
(3) Boverket., 2016. Detaljplanering [Online]. senast uppdaterad 2016-03-29
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/detaljplanering/
hämtad 2018-02-15
(4) Boverket., 2017. Länsstyrelsen [Online]. senast uppdaterad 2017-07-01 https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/roller-och-ansvar/lansstyrelsen/
hämtad 2018-02-15
(1) Boverket., 2017. Hållbar utveckling i PBL [Online]. senast uppdaterad 2017-09-21 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/hallbar-utveckling-i-oversiktsplaneringen/fysisk-planering/pbl/
hämtad 2018-01-30
Danfors, Birger & Ledin, Stig & Rosenqvist, Håkan., 1997. Energiskogsodling [Online]
http://www.jti.se/uploads/jti/Energiskogsodling.pdf hämtad 2018-02-15
Eklund, Hillevi & Sernbo, Krister., 2015. Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värde, Jordbruksverket [Online]
43
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.4d857f2814e3cf3eeda339be/1435583214713/
ovr357.pdf
hämtad 2018-04-20
Gustafsson, J-P., Jacks, G., Simonsson, M., Nilsson, I., 2010. Mark- och vattenkemi - Teori.
Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm: Institutionen för mark- och vattenteknik IPCC, 2014: Summary for Policymakers, In: Climate Change 2014, Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the
Intergovernmental Panel on Climate Change [Edenhofer, O., R. Pichs-Madruga, Y. Sokona, E. Farahani, S. Kadner, K. Seyboth, A. Adler, I. Baum, S. Brunner, P. Eickemeier, B.
Kriemann, J. Savolainen, S. Schlömer, C. von Stechow, T. Zwickel and J.C. Minx (eds.)].
Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA.
https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg3/drafts/fgd/ipcc_wg3_ar5_summary-for-policymakers_approved.pdf
hämtad 2018-01-30
Jordbruksverket., 2003. Makronäringsämnen, mikronäringsämnen och pH i ekologisk grönsaksodling [Online]
(http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p7_18.pdf) hämtad 2018-03-16
Jordbruksverket., 2018. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2018 [Online]
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.423cd68e1606d3e156bc6be/1513675529906/j o17_4v3.pdf
hämtad 2018-03-17
(1) Jordbruksverket., 2013. Handbok för salixodlare [Online]
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr250v2.pd f
hämtad 2018-02-05
(2) Jordbruksverket., 2013. Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering [Online]
https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_35.pdf hämtad 2018-03-12
(3) Jordbruksverket., 2013. Exploatering av jordbruksmarken 2006-2010 [Online]
https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_3v2.pdf hämtad 2018-04-18
Jordbruksverket., 2017. Exploatering av jordbruksmarken 2011-2015 [Online]
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.7914403215ba2c445969d81f/1493295697542 /ra17_5.pdf
hämtad 2018-03-17
Järfälla kommun, kommunstyrelseförvaltningen., 2014. Översiktsplan: Järfälla - nu till 2030 [Online]
https://www.jarfalla.se/download/18.50fe9fad160bede79e08592b/1515153090424/oversiktsp lan-2030-vaxande-jarfalla.pdf
44 hämtad 2018-04-25
Kuhlman, Tom. & Farrington, John., 2010. What is Sustainability? [Online]. MDPI. 2 (11).
http://www.mdpi.com/2071-1050/2/11/3436/htm hämtad 2018-01-30
Kungliga Lantbruksstyrelsen., 1971. Översiktlig gradering av åkermarken i Sverige [Online]
https://jordbruketisiffror.files.wordpress.com/2013/10/akerklassificering_19710211.pdf hämtad 2018-03-02
KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin)., 2012. Jorden vi ärvde: Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv [Online] Nr 6.
http://www.ksla.se/wp-content/uploads/2012/11/KSLAT-6-2012-Jorden-vi-arvde.pdf hämtad 2018- 03-02
(1) Länsstyrelsen Stockholm., 2017. Ställningstagande brukningsvärd jordbruksmark [Online]
http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-och-landsbygd/lantbruk/beslut-stallningstagande-brukningsvard-jordbruksmark.pdf hämtad 2018-02-20
Länsstyrelsen Stockholm., 2016. SAMMANSTÄLLNING STATLIGA OCH MELLANKOMMUNALA INTRESSEN AV BETYDELSE FÖR KOMMUNERNAS PLANERING [Online]
http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/Documents/Sammanst%C3%A4llningen.pdf?key word=%C3%A5kermarksgradering
hämtad 2018-02-20
(2) Länsstyrelsen i Stockholm., 2017. Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2017 [Online]
(http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2017/R2 017-2-Bostadmarknadsenkaten-2017.pdf)
hämtad 2018-04-25
Moström, J., 2013, Världens städer växer allt snabbare [Online] Statistiska Centralbyrån https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Varldens-stader-vaxer-allt-snabbare/
hämtad 2018-01-18
Motion 2012/13:C304. Gör åkermarken till ett riksintresse.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/gor-akermarken-till-ett-riksintresse_H002C304
Motion 2012/13:C427. Jordbruksmark som riksintresse.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/jordbruksmark-som-riksintresse_H002C427
Olofsson, B., Fernlund, J., Larsson, S., 2017. Geovetenskap och Geoteknik:
Övningskompendium pp.23-38. Mark och vattenteknik, Kungliga Tekniska Högskolan
45
Prop. 2016/17:104. En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
http://www.regeringen.se/4908a0/contentassets/89c5b3e5d23f473d843d12f12379d07b/livsm edelsstrategin_kortversion_170130.pdf
Palmér, Lisa., Planhandläggare, Länsstyrelsen Stockholm. 2018. Personlig kommunikation.
Riksintresseutredningen., 2015. Planering och beslut för hållbar utveckling. Miljö- och energidepartementet [Online]
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/12/sou-201599/
hämtad 2018-04-20
Rogbeck, Y, Bertilsson, R, Hedfors, J, Hågeryd, A-C, Helgesson, H, Kiilsgaard, R & Lind, B.
2015. Geokalkyl för planering av bebyggelse i tidiga skeden. Metodbeskrivning. [Online]
Statens geotekniska institut, SGI. Publikation 16. Linköping http://gis.swedgeo.se/dokument/geokalkyl/SGI-P16.pdf hämtad 2018-05-17
SCB (Statistiska Centralbyrån)., 2013. Markanvändningen i Sverige. [Online] Sjätte utgåvan https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0803_2010A01B_BR_00_MI03BR1301.pdf hämtad 2018-04-10
SGI (Statens geotekniska institut). 2018. Jords hållfasthet. [Online]
http://www.swedgeo.se/sv/kunskapscentrum/om-geoteknik-och-miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/jordmateriallara/skjuvhallfasthet/
hämtad 2018-03-05
SGI (Statens geotekniska institut)., 2013. Effektivare markbyggande. Förslag till:
Handlingsplan 2013-2016 [Online]
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/uppdragsrapporter/handlingsplan.pdf hämtad 2018-02-27
SFS 2010:900 Plan- och bygglag: Näringsdepartementet
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
SFS 1998:808. Miljöbalken: Miljö- och energidepartementet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808
(1) SLU Markinfo., 2007. Kol/kväve [Online]
http://www-markinfo.slu.se/sve/kem/cnph/cn.html hämtad 2018-03-08
(2) SLU Markinfo., 2007. Vittring [Online]
(http://www-markinfo.slu.se/sve/kem/vittring.html) hämtad 2018-03-08
SGI (Statens geotekniska institut)., 2018. Förorenade områden [Online]. senast uppdaterad 2018-01-29
46
http://www.swedgeo.se/sv/vagledning-i-arbetet/fororenade-omraden/) hämtad 2018-04-05
The World Bank. 2016. Agriculture, value added (% of GDP) [Online]
https://data.worldbank.org/indicator/NV.AGR.TOTL.ZS hämtad 2018-01-30
TRF (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen), Stockholms läns landsting., 2018. Förslag till:
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen: RUFS 2050 Europas mest attraktiva storstadsregion [Online]
http://www.sll.se/Global/Politik/Politiska-organ/Tillvaxt-och-regionplanenamnden/2018/2018-02-22/regional-utvecklingsplan-rufs2050.pdf hämtad 2018-02-24
UN (United Nations). 2007. Framing Sustainable Development: The Brundtland Report - 20 years on [Online]
http://www.un.org/esa/sustdev/csd/csd15/media/backgrounder_brundtland.pdf hämtad 2018-01-30
47