• No results found

Begränsningar och fortsatt forskning

FALLSTUDIE AV DEN SVENSKA SKOLMARKNADEN

6.4 Begränsningar och fortsatt forskning

Det finns begränsningar i denna uppsats då ett vinsttak ännu inte genomförts under tiden denna uppsats skrivits. Därför saknas en exakt dokumenterad effekt av vad införandet av

36

ett vinsttak får för påverkan på den svenska skolmarknaden. Uppsats beskriver således bara teoretiska effekter vilket innebär vad som troligen kan inträffa ifall vinsttaket införs.

Det undgås inte att säga att det saknas storskaliga forskningsunderlag med empiriska bevis för att kunna vara helt säker på vilka effekter ett vinsttak på välfärdsmarknaden kommer att bidra till. Denna uppsats tillför därför material för diskussion om vilka effekter ett vinsttak kan medföra. Värt att nämna är också att dessa argument inte är någon garanti för att de kommer inträffa vid införandet av ett vinsttak.

Fortsatt forskning kan vara att granska om de fem punkterna som Jordahl och Sundén (2016) ställt upp kommer att inträffa eller inte vid ett eventuellt införande av ett vinsttak. Det kan också vara att ställa dessa fem punkter som hypoteser som går att bepröva. Vilket skulle således ge en klarhet, då denna uppsats endast ställer upp hypotetiska svar kring dessa fem punkter. I tillägg till detta kan mer forskning bedrivas kring de andra välfärdsområdena vård och omsorg för att se hur vinsttaket kan drabba dessa två områden. Då denna uppsats endast haft den svenska skolan som huvudfokus.

37

REFERENSLISTA

Academedia. (2016). Academedia Group AB. Årsredovisningar åren 2014-2016. Ahlin, Å. (2003). Does school competition matter? Effects of a large-scale school

choice reform on student performance (No. 2003: 2). Working Paper, Department of

Economics, Uppsala University.

Akerlof, G. A. (1970). The market for" lemons": Quality uncertainty and the market mechanism. The quarterly journal of economics, 488-500.

Averch, H., & Johnson, L. L. (1962). Behavior of the firm under regulatory constraint. The American Economic Review, 1052-1069.

Bartlett, W., & Le Grand, J. (1993). The theory of quasi-markets. In Quasi-markets and

social policy (pp. 13-34). Palgrave Macmillan UK.

Bolagsverket (2017-01-20). Vinstutdelning

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/driva/utdelning/vinst-1.3877 (2017-05-16)

Böhlmark, A., & Lindahl, M. (2012). Har den växande friskolesektorn varit bra för

elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?. Institutet för arbetsmarknads-och

utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Böhlmark, A., & Lindahl, M. (2015). Independent Schools and Long‐run Educational Outcomes: Evidence from Sweden's Large‐scale Voucher Reform. Economica, 82(327),

508-551.

Christoffersson. (u.å). Att skola eller inte skola.

Dagens industri (2016-06-12) Pisaundersökningen: Så står Sverige internationellt. http://www.di.se/nyheter/pisaundersokningen-sa-star-sig-sverige-internationellt/ (2017-05-09)

Dellgran, P., & Höjer, S. (2005). Privatisation as professionalisation? Attitudes, motives and achievements among Swedish social workers. European Journal of Social

Work, 8(1), 39-62.

Dir 2015:22 – Kommittédirektiv. Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat

utförda välfärdstjänster.

Domberger, S., & Jensen, P. (1997). Contracting out by the public sector: theory, evidence, prospects. Oxford review of economic policy, 13(4), 67-78.

Eklund, J. (2015) VINSTER, VÄLFÄRD OCH ENTREPRENÖRSKAP. Swedish Economic Forum report 2015. S. 11-12.

38

Ekonomifakta (2016-11-08 a). Friskolor i aktiebolagsform.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Skolan-i-privat-regi/friskolor-i-aktiebolagsform/. (2017-04-17).

Ekonomifakta (2016-12-06 b). Resultat Pisa internationellt.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Utbildning-och-forskning/Provresultat/Resultat-PISA/. (2017-04-17).

Ekonomifakta (2017-03-27 a). Elever i friskola.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Skolan-i-privat-regi/Antal-friskolor-i-Sverige/. (2017-04-17).

Ekonomifakta. (2017-03-27 b) Elever i friskola.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Skolan-i-privat-regi/Elever-i-friskola/. (2017-04-17).

Friedman, M. (1955). The role of government in education. Economics and the public interest, 2(2), 85-107.

Hartman, L. (2011). Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd, 2. SNS förlag, Stockholm. Kap 1.

Hanspers, K., & Mörk, E. (2011) Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd, 2. SNS förlag, Stockholm. Kap 2.

Internationella Engelska Skolan (2016) Internationella Engelskan Skolan i Sverige AB. Årsredovisningar från åren 2014 - 2016.

Jensen education. (2015). Jensen education AB. Årsredovisningar åren 2013-2015. Jordahl, H. (2015) VINSTER, VÄLFÄRD OCH ENTREPRENÖRSKAP. Swedish

Economic Forum report 2015. S. 53-69.

Jordahl, H. och D. Sundén (2016). Vinstbegränsning i välfärden. Hämtad från svenskt näringslivs webbplats:

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/R apporter/vinstbegransningpdf_661022.html/BINARY/Vinstbegransning.pdf. (2017-05-02)

Kallio, J., Meeuwisse, A., & Scaramuzzino, R. (2016). Social workers' attitudes to privatization in five countries. Journal of Social Work, 16(2), 174-195.

Kähkönen, L. (2004). Quasi-markets, competition and market failure in local government services.

Kunskapsskolan (2015). Kunskapsskolan education Sweden AB. Årsredovisningar från åren 2013-2015.

39

Landström, J. (2016). En analys av fyra olika regleringsmodeller av vinster i

Välfärdsbolag. Välfärdsutredningen (Fi: 2015:01).

Le Grand, J. (2011). Quasi-market versus state provision of public services: Some ethical considerations. Public Reason, 3(2), 80-89.

Lundmark, R. (2014). Mikroekonomi: teori och tillämpning. Studentlitteratur AB. Lärarnas Riksförbund. (2017-03-27). Friskolereformen.

https://www.lr.se/yrketsforutsattningar/friskolorochprivatsektor/friskolereformen.4.4d5 024051536638a4fcdc929.html (2017-05-18)

Nicholson, W., & Snyder, C. (2005). Microeconomic theory. South Western/Thomson. Palma, A., & Salas, O. (2016). Attityd till privatisering av välfärdstjänster i Sverige. Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 3/2016, 93. Årgang.

Peterson, P. E., & Chingos, M. M. (2009). Impact of For-Profit and Nonprofit Management on Student Achievement: The Philadelphia Intervention,

2002-2008. Programme on Education Policy and Governance Working Papers Series PEPG, 09-02.

Praktiska Sverige. (2015). Praktiska Sverige AB. Årsredovisningar åren 2013-2015. Proposition Regeringen. (1991/92:95) Om valfrihet och fristående skolor.

Riksrevisionen (2017). Yttrande över betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU

2016:78).

http://www.regeringen.se/49290c/contentassets/1837f4bbc0804b93b8944fb39ff59bbf/ri ksrevisionen.pdf. (2017-04-17).

Sahlgren, G. H. (2011). Schooling for money: Swedish education reform and the role of the profit motive. Economic Affairs, 31(3), 28-35.

SCB – Statistiska centralbyrån (2000). Statistiska bilder av privatiseringen av

välfärdstjänster. http://www.scb.se/statistik/OV/AA9999/2003M00/XFT0301.pdf

(2017-04-17).

SCB – Statistiska centralbyrån (2013). Finansiärer och utförare inom vård, skola och

omsorg 2013.

http://www.scb.se/Statistik/OE/OE0112/2013A01/OE0112_2013A01_SM_OE29SM15 01.pdf (2017-04-17).

Shleifer, A. (1998). State versus private ownership (No. w6665). National bureau of economic research.

Skolinspektionen (2017-02-13). Fristående skola.

https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillstandsprovning/Starta-fristaende-skola/ (2017-05-02)

40 Skolverket (2017-04-20). Pisa är din skola utvald?

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa (2017-05-09)

SOU 2016:78 – Statens offentliga utredningar. Ordning och reda i välfärden. Betänkande av Välfärdsutredningen.

Strömberg, P. (2014). Effekter av olika ägarformer på företagen: En kartläggning av forskningsläget med implikationer för svenska välfärdssektorn. Expertutlåtande om Ägarprövningsutredningen, dir, 3.

Svenska dagbladet (2015-05-25). Pisakatastrofen kan bli skolans räddning https://www.svd.se/pisakatastrofen-kan-bli-skolans-raddning (2017-04-17). Svenskt näringsliv. (2016-12-07). Räkna ut hur Reepalus vinsttak slår.

https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/vinst-i-valfarden/rakna-ut-hur-reepalus-vinsttak-slar_663214.html. (2017-04-17).

Söderström, M., & Uusitalo, R. (2010). School choice and segregation: Evidence from an admission reform. The Scandinavian Journal of Economics, 112(1), 55-76.

Throrengruppen. (2016). Thorengruppen AB. Årsredovisningar åren 2014-2016. Veckans affärer (2014-05-16). Skoljättarna gör rejält vinstlyft.

https://www.va.se/nyheter/2014/05/16/skoljattarna-gor-rejalt-vinstlyft/. (2017-04-17). Vlachos, J. (2012). Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan. Ekonomisk

debatt, 40(4), 16-30.

Wikström, C., & Wikström, M. (2005). Grade inflation and school competition: an

empirical analysis based on the Swedish upper secondary schools. Economics of education Review, 24(3), 309-322.

Östh, J., Andersson, E., & Malmberg, B. (2013). School choice and increasing performance difference: A counterfactual approach. Urban Studies, 50(2), 407-425.

Related documents