Begränsningar och fortsatt forskning

Det behövs fler studier och mer omfattande studier som kan generalisera resultatet till en större kontext än den lokala och djupgående som har gjorts här. Undersökningen som utförts kan inte generaliseras till en stor population, men den bidrar till en djupare förståelse och kan användas som underlag för att utföra större generaliserande undersökningar. Studien är utförd i en liten lokal kontext med målstyrt urval. Det skulle kunna bli ett annat resultat i exempelvis en stad där andra förutsättningar kan finnas.

Det skulle även kunna tänkas att studien kan användas för att jämföras med andra studier där innovationsföretag använts istället för de företag som använts här. Ytterligare en aspekt som kan vara intressant till framtida undersökningar är att inkludera fler kvinnor som respondenter för att se om det kan finnas skillnader mellan könen.

49

Referenser

Alchian, A.A. (1950). Uncertainty, evolution and economic theory. Journal of political economy, 58(3), 211-221. doi: 10.1086/256940

Beaver, G. (2002) Small Business, Entrepreneurship and Enterprise. Development. Harlow: Pearson Educational.

Bergqvist, T. (2004). Självständighetens livsform(er) och småföretagande- tillämpning och utveckling av realistisk livsformsanalys. Universitetstryckeriet: Karlstad.

Bergqvist, T. & Eriksson, B. (2015). Passion and exploitation among young adults with different labor market status in Europe. Nordic journal of working life studies, 5(2), 17-31. doi: 10.19154/njwls.v5i2.4791

Bjerke, B. (2007). Understanding entrepreneurship. Cheltenham & Northampton. MA: Edward Elgar.

Bryman, A. & Bell, E. (2014). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber: Stockholm.

Carland, J., Hoy, F., Boulton, W.R. & Carland, J.A.C. (1984). Differentiating entrepreneurs from small business owners: a conceptualization. Academy of management review, 9(2), 354-359. doi: 10.1007/3-540-48543-0_3

Davidsson, P. (1989). Entrepreneurship- and after? A study of growth willingness in small firms. Journal of business venturing, 4(3), 211-226. doi: 10.1016/0883-9026(89)90022-0

Dunkelberg, W. C. & Cooper A. C. (1982). Entrepreneurial typologies. In K. H. Vesper (Ed.), Frontiers of entrepreneurship research. Wellesley, Mass: Babson Center for Entrepreneurial Studies, 1-15.

Friedman, M. (1970). The social responsibility of business is to increase its profits. The New York Times Magazine, 13 september. doi: 10.1007/978-3-540- 70818-6_14

Galvin, R. (2014). How many interviews are enough? Do qualitative interviews in building energy consumption research produce reliable knowledge? Journal of Building Engineering, 1(2015), 2–12. doi: 10.1016/j.jobe.2014.12.001

50

Goss, D. (2008). Enterprise ritual: A theory of entrepreneurial emotion and exchange. British journal of management, 19(2), 120-134. doi: 10.1111/j.1467- 8551.2006.00518.x

Hamilton, B.H. (2000). Does entrepreneurship pay? An empirical analysis of the returns to self- employment. Journal of political economy, 108(3), 604-631. doi: 10.1086/262131

Hult, C. & Svallfors, S. (2002). Production regimes and work orientations: A comparison of six Western countries. European sociological review, 18(3), 315-331. doi: 10.1093/esr/18.3.315

Hurst, E.G. & Pugsley, B. (2011). What do small businesses do? Brookings Papers on Economic Activity, 43(2), 73-118. doi: 10.3386/w17041

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Jakobsen, L. (1999). Livsform, kön och risk. En utveckling och tillämpning av realistisk livsformsanalys. Arkiv förlag: Lund.

Jarvis, R., Curran, J., Kitching, J. & Lightfoot, G. (2000). The Use of Quantitative and Qualitative Criteria in the Measurement of Performance in Small Firms. Journal of Small Business and Enterprise Development, 7(2), 123–134. doi: 10.1108/eum0000000006834

Jensen, M.C. (2002). Value maximization, stakeholder theory and the corporate objective function. Business ethics quarterly, 12(2), 235-256. doi: 10.2139/ssrn.220671

Jensen, M.C. & Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: managerial behaviour, agency costs and ownership structure. Journal of financial economics, 3(4), 305-360. doi:10.2139/ssrn.94043

Joyce, A. & Paquin, R.L. (2016). The triple layered business model canvas: A tool to design more sustainable business models. Journal of cleaner production, 135(1), 1474-1486. doi: 10.1016/j.jclepro.2016.06.067

Karlsson, Ch, J. (2015). Work, passion, exploitation. Nordic journal of working life studies, 5(2), 3-16. doi: 10.19154/njwls.v5i2.4790

Keane, S.F., Cormican, K.T. & Sheahan, J.N. (2018). Comparing how entrepreneurs and managers represent the elements of the business model

51

canvas. Journal of business venturing insights. 9(1), 65-74. doi: 10.1016/j.jbvi.2018.02.004

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lähdesmäki, M. & Suutari, T. (2012). Keeping at Arm’s Length or Searching for Social Proximity? Corporate Social Responsibility as a Reciprocal Process Between Small Businesses and the Local Community. Journal of business ethics, 108(4), 481-493. doi: 10.1007/s10551-011-1104-6

Mill, J.S. (1848). Principles of political economy with some of their applications to social philosophy. London: John W. Parker.

Morris, M., Schindehutte, M. & Allen, J. (2005). The entrepreneur’s business model: toward a unified perspective. Journal of business research, 58(1), 726-735. doi: 10.1016/j.jbusres.2003.11.001

Moskowitz, T.J. & Vissing- Jörgensen, A. (2002). The returns to entrepreneurial investment: a private equity premium puzzle? American economic review, 92(4), 745-778. doi: 10.3386/w8876

Retriver (2018). Företagsinfo. http://web.retriever- info.com.bibproxy.kau.se:2048/services/businessinfo.html? [2018-02-28] Schumpeter, J.A. (1934). The theory of economic development. Cambridge, Mass: Harvard University Press.

Smith, A. (1776) The Wealth of nations. New York: Bantam Books.

Stewart, W.H., Watson, W.E., Carland, J.C. & Carland, J.W. (1999). A proclivity for entrepreneurship: a comparison of entrepreneurs, small business owners, and corporate managers. Journal of business venturing, 14(2), 189-214. doi: 10.1016/s0883-9026(97)00070-0

Sundaram, A.K. & Inkpen, A.C. (2004).The corporate objective revisited. Organization science, 15(3), 350- 363. doi: 10.1287/orsc.1040.0068

Teece, D.J. (2010). Business models, business strategy and innovation. Long range planning, 43(2), 172-194. doi: 10.1016/j.lrp.2009.07.003

Turner III, D.W. (2010). Qualitative interview design: A practical guide for novice investigators. The Qualitative Report, 15(3), 754-760.

52

Walker, E. & Brown, A. (2004). What success factors are important to small business owners? International small business journal, 22(6), 577-594. doi: 10.1177/0266242604047411

Zott, C., Amit, R.H. & Massa, L. (2011). The business model: recent developments and future research. Journal of management, 37(4), 1019-1042. doi: 10.2139/ssrn.1674384

Åstebro, T. (2017). The private financial gains to entrepreneurship: is it a good use of public money to encourage individuals to become entrepreneurs? Small business economics, 48(2), 323-329. doi: 10.1007/s11187-016-9777-y

Åstebro, T., Herz, H., Nanda, R. & Weber, R.A. (2014). Seeking the roots of entrepreneurship: Insights from behavioral economics. Journal of economic perspectives, 28(3), 49-70. doi: 10.2139/ssrn.2635874

53

Bilagor

Intervjuguiden som använts som stöd under intervjuerna presenteras här. Resultatet finns även presenterat här.

Intervjuguide

Innan intervjun påbörjas presenteras syftet med intervjun för respondenten samt att vi förklarar vad informationen ska användas till. Respondenten informeras om att den kommer vara anonym och att intervjun kommer att spelas in. Respondenten informeras även om att den inte behöver svara på frågor som inte känns bekväma och att den är fri att stoppa intervjun om det önskas.

Vi börjar med att ställa frågor som är mer allmänna. De handlar exempelvis om hur många anställda företaget har och vad det bedriver för verksamhet. Nästa område med frågor handlar om uppstarten och drivkrafterna kopplade till att driva eget företag. Här kommer frågor som berör relationen till de anställda, relationen mellan företaget och ägaren och hur ägaren mäter framgången i företaget beröras. I det tredje fokusområdet behandlas frågor som exempelvis om de har ambitioner att växa och framtida mål med verksamheten. Följdfrågor ställs i de fall respondenten sagt något som behöver förtydligas eller som vi vill veta mer om.

Allmänt om företaget

Berätta om vilken typ av verksamhet företaget bedriver. När startades företaget?

Berätta lite om dig själv, ålder och bakgrund. Hur många anställda har företaget?

Beskriv hur ägarstrukturen ser ut i företaget. Varför driver du företag?

Företagandet

54

Beskriv hur en arbetsvecka ser ut för dig.?

När du startade företaget, fanns det då någon form av stöd eller bidrag att få från samhället?

Att starta ett företag kan påverka livssituationen och personerna i din omgivning. Berätta hur personerna i din omgivning reagerade när du startade företag.

Berätta om vilka förebilder du har inom företagandet. Hur påverkade det dig att vilja starta?

Många har en nära koppling till sitt företag. Beskriv dina känslor för ditt företag.

Vinstmaximering

Beskriv vilka mått du använder för att bedöma hur företaget går, är det ekonomiska mått eller finns det andra mått?

Aktiebolag måste upprätta en årsredovisning och i den måste det ingå en resultaträkning och en balansräkning. Förklara i vilken omfattning du använder den redovisningsinformationen.

Förklara vad som ligger till grund för beslutet om du antar ett uppdragserbjudande av ett annat företag/organisation/myndighet.

Förklara vad som ligger till grund för de beslut du tar angående investeringar. Hur viktigt är det med en hög vinst för dig?

Individuella drivkrafter

Beskriv fördelarna med att ha eget företag. Beskriv nackdelarna med att ha eget företag.

Förklara hur du tar ut lön i förhållande till arbetet du lägger ner. Ser du företagandet som en livsstil?

Många småföretagare skiljer inte på arbete och fritid. Beskriv hur det ser ut för dig.

55

Beskriv vad du har för förväntningar på dina anställda. Förklara vad du utgår ifrån när du ska anställa personal. Många småföretagare har en nära koppling till regionen de verkar i. Hur ser det ut för er?

Berätta om det finns något samarbete med andra företag i bygden.

Tillväxt och framtid

Beskriv hur företaget utvecklats sedan det startades. Beskriv ditt företag om fem år.

Berätta om du har någon ambition att utveckla företaget och om företaget ska växa.

Företag påverkas hela tiden av omgivningen det verkar i. Beskriv de externa faktorer som kan påverka ditt företag.

Berätta om hur du planerar arbetet i företaget. Beskriv vad du har för mål med verksamheten.

Har du något mer att tillägga, något ytterligare att diskutera? Tack för intervjun!

Resultatredovisning

Lantbrukare 1, 180303.

Företaget bedrev mjölkproduktion och sålde även en del kött från slaktdjur. Företaget drevs av en man i 50-årsåldern som hade drivit det i cirka 10 år och alltid arbetat inom samma bransch. Innan dess ägdes företaget av hans far, men togs över när fadern skulle gå i pension.

Företaget hade två heltidsanställda och två halvtidsanställda. Företagaren hade förtroende för sina anställda och gav dem eget ansvar i arbetet. Han tyckte det var bra om de hade någon anknytning till bygden för att de skulle trivas och hade ett socialt liv även utanför arbetet.

Företaget hade en del utbyten med andra lokala företag, exempelvis maskinutbyten och även att de hjälpte varandra med arbete när tid fanns.

56

Företagaren såg sitt arbete som meningsfullt och värderade att han fick sköta sig själv och bestämma över sin egen tid. Trots att det krävdes mycket arbete och inte var något som han tjänade mycket pengar på, ansåg han att fördelarna med att ha eget företag övervägde ändå. Företagaren såg inte sitt arbete som ett arbete utan mer som en livsstil för han levde för det han gjorde. Det varierade hur mycket företagaren arbetade beroende på säsong, men det kunde bli allt mellan 8-20 timmar på ett dygn. Han tog inte ut lön i förhållande till arbetet han lade ned, utan hade en fast månadslön.

Vinsten i företaget ansåg han inte var det viktigaste, utan huvudsaken var att verksamheten gick runt. Företaget hade i stort sett blivit dubbelt så stort sedan det startades, men företagaren hade inga planer på att företaget skulle bli ännu större. Han menade att det fanns möjligheter att skaffa några fler kor, men sedan ansåg han att gränsen var nådd. Även om företaget skulle bli lite större, hade inte företagaren planer på att anställa fler utan hade förhoppningar om att det skulle räcka med de han hade sedan tidigare. Företagarens mål med verksamheten var att det skulle gå runt och att han skulle kunna investera och förnya sig och kunna göra allt bättre för att underlätta arbetet.

Grävmaskinisten, 180306.

Företagaren ägde och drev en verksamhet som bedrev entreprenad, framförallt handlade det om grävmaskiner men också skogsmaskiner. Företaget startades 1988 eftersom företagaren erbjöds fortsatt fast jobb som egen istället för anställd. Han, 54 år gammal, sade att han halkade in på att bli en företagare tack vare det här. Företaget blev ett aktiebolag 2007 på grund av att revisorn tyckte det sade han.

Företaget hade sex anställda med ägaren inkluderat och kraven på de anställda var att de skulle vara kundvänliga och självgående. När företagaren skulle anställa var det folk från bygden och folk han kände som han anställde.

Nackdelarna med att vara företagare ansåg han var att han hade mindre fritid och missade en del av barnens uppväxt. Fördelarna var friheten att inte vara anställd sade företagaren. Han sade att han var stolt över sitt företag. Han arbetade 9-10 timmar per dag. Företagaren sade att han inte tog ut lön i förhållande till hur mycket han arbetade, utan att det blev en del gratisarbete.

57

Företagaren tyckte att det var en nära koppling mellan honom och företaget. Han sade att han brann för sin verksamhet. Det fanns inget omfattande samarbete med andra företag, men till viss del fanns det mindre samarbeten sade han.

Ekonomiska mått användes i liten utsträckning, han sade att det måste gå runt men att det räckte för honom. Det viktigaste var att verksamheten fungerade, att räkningarna kunde betalas och att det blev en liten buffert över efter det tyckte han. Han ville inte att företaget skulle växa i någon större omfattning. Han hade vissa planer på hur det skulle kunna gå till men han funderade fortfarande på om han ville det eller inte. Företagaren såg inte sin verksamhet som något arbete utan det var hans livsstil och han lade ner sig till 100% i den sade han.

Snickaren, 180312.

Företaget bedrev byggverksamhet där det främst byggdes hus. Företagaren tog över företaget år 2009 efter sin far när han gick i pension och hade tidigare arbetat i företaget. Företaget ägdes även av en annan man och tillsammans ägde de även en elektrikerfirma. En av dem skötte driften i elektrikerfirman, medan den andra skötte byggfirman, och det var den sistnämnda vi intervjuade. Företaget hade sju anställda samt tre f-skattare som han tog hjälp av vid behov.

Företagaren arbetade olika mycket beroende på säsong och det kunde vara allt mellan 20 upp till 70 timmar i veckan. Han värdesatte att arbetet var flexibelt och att han kunde bestämma sina egna arbetstider och bestämma vilka han skulle arbeta med. När han tog över verksamheten krävdes det mer arbete av honom än det gjorde idag, vilket han tyckte var skönt för han inte ville lägga all sin tid på arbetet. Han tyckte inte heller att lönen var det viktigaste med sitt arbete, för hade det varit fallet ansåg han att han skulle arbetat i Norge istället. Företagaren menade att en del vinst i företaget bör finnas, annars skulle han lägga ner. Han hade även en viss vinstmarginal som han gärna såg att företaget höll sig till. Vinsten var inte det viktigaste utan han värdesatte istället att företaget hade fullt upp och att de därmed hade lite lägre priser.

Företaget hade lite utbyte med ett annat byggföretag i området och försökte även att gynna de lokala företagen när de var i behov av något i hopp om att

58

de företagen gjorde likadant tillbaka. Företaget hade växt lite och fått några fler anställda sedan företagaren tog över. Han hade dock inga konkreta mål med verksamheten utan tog det som det kom. Han trodde inte heller att företaget kommer utvecklas eller förändras i framtiden. Dock hade han planer på att slå ihop företaget med elektrikerfirman som han ägde tillsammans med sin kollega och det var den enda förändringen han tänkte sig.

Bilreparatören, 180312.

Företaget bedrev bilreparationer och köp/sälj verksamhet. Det startades 2006 som ett aktiebolag på grund av att det var mindre skatt och lättare att låna pengar. Han, 46 år gammal, var tidigare anställd och byggde upp sitt företag under tiden som anställd innan han blev egen företagare på heltid. Det fanns flera egenföretagare i släkten vilket gjorde att det inte var konstigt att han också blev det sade han. Han var optimistiskt lagd och blev sporrad när folk sade att det inte skulle gå att driva eget företag.

Företaget hade tre anställda, med ägaren inräknat, och han menade att det var viktigt att de anställda var självgående och tog ansvar. Han hade bara anställt folk han kände. Företagaren jobbade 12 timmar om dagen i snitt, men ibland upp till 14 timmar.

Det bästa med att vara egenföretagare ansåg han var friheten. Det sämsta var att det var mycket jobb och att han missat en del av barnens uppväxt. Han tyckte även att han aldrig var ledig till 100 procent om han inte åkte till ett annat land. Företagaren menade att det var en livsstil att inte vara anställd och att det var kul att gå upp på morgonen när han fick göra det han ville. Han tyckte det var ett levnadssätt och inte ett jobb.

Företagaren samarbetade och försökte gynna andra företag från bygden och han menade att det kommer bidra till att landsbygden får leva. Han såg inte sina konkurrenter som just konkurrenter utan de var hans kollegor.

Ekonomiska mått användes till viss del men det viktigaste var att han håller fattigdomen från dörren sade företagaren. Han använde måttet; mellan tummen och pekfingret. Företagaren tog ut en låg lön för han tyckte pengarna användes bättre i bolaget. Han sade att det bara var dumt att de låg på hans konto istället för att användas i företaget. Målet med verksamheten var att han

59

skulle leva på gamla meriter efter att han byggt upp det och det skulle inte växa mer. Han sade att han inte ville anställa fler.

Skogsmaskinföraren, 180313.

Företaget bedrev skogsavverkning och startades 96 eller 97. Det ägdes av en person, 53 år gammal, och hade utöver honom en anställd som var hans son. Företagaren sade att han hade högre krav på sin anställde eftersom det var hans son än om det hade varit någon utanför familjen. Om han skulle anställa någon så skulle han vilja känna till personen sedan innan.

Företaget blev ett aktiebolag först 2011 när banken tyckte att det var bättre att skilja på företag och privat. Företagaren var tidigare anställd men på grund av en omorganisation blev han egenföretagare. Han blev erbjuden att köpa maskinen han körde, vilket han gjorde för att få fortsätta med det han tyckte var roligt. Det var en slump att han blev egen företagare och han menade att han halkade in på den banan.

Företagaren lade ner 12 timmar per dag på sin verksamhet och sade att lönen som tas ut täcker ungefär 75% av den arbetade tiden och att det blev många gratistimmar. Fördelarna ansåg han vara att han var fri på ett annat sätt än om han vore anställd och nackdelarna var att han jobbade mycket samt att han tyckte det blev mer och mer administrativt arbete.

Han hade inga planer på att utvidga verksamheten, han tyckte vitsen blev borta då. Han sade att han ville se sina maskiner varje dag. Företagaren menade att ekonomiska mått användes, men de var inte viktiga. Det viktigaste och roligaste var återkommande kunder.

Företagaren såg inte sin verksamhet som bara ett arbete utan enligt honom var det en livsstil. Han skiljde inte på arbete och fritid. Han tyckte att hans framgång var nära kopplat till företagets och tvärtom. Företagaren tyckte det var viktigt att jobba i och för bygden. Genom samarbete med andra lokala företag kunde man gynna varandra menade han.

Han sade att framtiden för verksamheten var lysande men att han ville inte utöka överhuvudtaget. Han var nöjd som det var sade han.

60

Skohandlaren, 180320.

Företaget ägdes av ett par och det startades för 22 år sedan. Verksamheten bestod av handel med skor, både i butik och på webben. Mannen var den som blev intervjuad. Han var tidigare anställd men hade alltid varit sugen på att starta eget företag. Företaget hade en och en halv anställd utöver dem själva. De anställda fick mycket ansvar och de skulle vara kundvänliga. Företagaren hade mer krav på sig själv än på de anställda.

De startade ett aktiebolag för att det kändes mer seriöst. De tog ut en vanlig