Begränsningar i studien samt förslag till fortsatt forskning

Trots att eleverna i vår intervention förbättrat sin läsutveckling, finns det begränsningar i studien. Vårt elevunderlag är litet och därför går det inte att dra några generella slutsatser av resultatet. Tiden är också en begränsande faktor. Om vår insats hade fortsatt under en längre period kanske resultatet hade sett annorlunda ut. En tredje aspekt i sammanhanget är jämförelsegruppen, i vår studie består den av elever från klassen. Det hade varit intressant att jämföra vår försöksgrupp med exempelvis elever i lässvårigheter som får traditionell specialundervisning. Detta var av olika skäl inte möjligt att genomföra.

Om det är möjligt skulle det vara spännande att göra en uppföljning på elevernas läs-utveckling längre fram. Att undersöka fler kognitiva variabler och hur samband med våra test kan se ut hade också varit intressant. Exempel på en sådan variabel skulle kunna vara auditivt sekvensminne som visat sig ha betydelse för förmågan att läsa långa ord (Høien & Lundberg, 2004). En annan variabel som kunde ha undersökts är RAN, som visat sig ha en stark påverkan på ordigenkänning och ordavkodning (Furnes & Samuelsson, 2011). Vi har också funderat på att det hade varit intressant att fördjupa våra kunskaper om prosodins betydelse för ordavkodningsförmågan eller genomföra en mer omfattande analys av elevernas

ordavkodningsstrategier enligt Høien och Lundbergs (2004) modell av

ordavkodningsprocessen.

Det går inte att bortse från att det finns fler faktorer som kan ha medverkat till elevernas framgång. Ökad uppmärksamhet från vuxen eller högläsning hemma är tänkbara påverkansfaktorer. Vi kan inte heller avgöra vilka framsteg eleverna skulle ha gjort om de bara hade fått vanlig klassundervisning utan vår intensiva insats. För att bli en god läsare behöver eleven Time On Task (TOT) vilket innebär motivation och tid att läsa mycket.

Eleverna i försöksgruppen har under interventionen fått tid att läsa intensivt samtidigt som vi arbetat med motivation och självbild. Det kan ha påverkat deras resultat positivt.

För att vi ska kunna bemöta och bli bättre på att undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter behövs det fortsatt forskning om arbetssätt och metoder inom detta område. Ett annat område där det finns behov av mer forskning är alternativa verktyg, som kan vara ett stöd i undervisningen för många elever.

Litteraturförteckning:

Aasved H, (1988). Visual-ocular control of normal and learning-disabled children.

Developmental Medical Child Neurologica, 29, 47-487.

Arnbak E, (2010). Läsning av faktatexter. Från läsprocess till läsprocess. Stockholm: Natur och Kultur

Brodin J & Lindstrand P, (2003). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och

vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur

Bryman A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Catts H W & Kamhi A G, (2005). Language and reading disabilities. Boston: Pearson Education, Inc.

Clay M, (1993). Reading Recovery: A Guidebook for Teachers in Training. Auckland: Heinemann

Cohen J E & Brady M P, (2011). Acquisition and Generalization of Word

Decoding in Students with Reading Disabilities by Integrating Vowel Pattern Analysis and Children’s Literature. Education and Treatment of Children. Vol.34, No 1.

Denton C A, Nimon K, Mathes P G, Swanson E A, Kethley C, Kurz T B & Shih M, (2010). Effectiveness of a Supplemental early Reading Intervention Scaled up in multiple Schools.

Council for Exceptional Children. Vol.76, No 4, 394- 416.

Ehri L C, Nunes S R, Willows D M, Schuster B V, Yaghoub-Zadeh Z & Shanahan T, (2001). Phonemic awerness instruction helps children learn to read: Evidence from the National reading Panel´s meta-analysis. Reading Research Quarterly, 36, 250-287.

Ehri L C, (2008). Development of Sight Word reading: Phases and findings. The Science of reading : A handbook. (eds. Hulme C & Snowling M J), Blackwell Publishing Ltd, Oxford,

UK.

Elbro C, (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber

Ericson B (Red), (2007). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur Frost J, Madsbjerg S, Niedersöe J, Olofsson Å, Möller Sörensen P, (2005). Semantic and Phonological Skills in Predicting Reading Development: From 3-16 Years of Age. Dyslexia

11: 79-92.

Furnes B & Samuelsson S, (2011). Phonological awareness and rapid automatized naming predicting early development in reading and spelling: Results from a cross-linguistic longitudinal study. Learning and Individual Differences 21, 85-95.

Gjessing H, (1977). Dysleksi. Oslo: Universitetsförlaget.

Glentow D B, (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter – en metodisk

handbok. Stockholm: Natur och Kultur

Gough P & Tunmer W, (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and

Special Education, 7, 6-10.

Gustafson S, Fälth L, Svensson I, Tjus T & Heimann M, (2011). Effects of Three Interventions on the Skills og Children With reading Disabilities in Grade 2. Journal of

Learning Disabilities 44(2), 123-135. Hammill Institute on Disabilities

Herman P A, (1985). The effect of repeated readings on reading rate, speech

pauses, and word recognition accuracy. Reading Research Quarterly, 20(5), 553–565.

Högstedt C, (2006). Arbeta med alla sinnen. Ur Blomqvist C & Wood A, (2006). Läs- och

skrivundervisning som fungerar. Intervjuer med lärare. Stockholm: Natur och Kultur

Høien T & Lundberg I, (2004). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur Jacobson C, (2009). Ordkedjor

Jacobson C, (2010-04-15). Föreläsning: Testtankar och utredningsfunderingar.

Linnéuniversitetet, Växjö

Jenner H, (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Kuhn M, (2005). A comparative study of small group fluency instruction. Reading

Psychology an International Quarterly, 26(2), 127–146.

LaBerge D & Samuels S J, (1974). Towards a theory of automatic information processing in reading. Cognitive Psychology, 6, 293–323.

Lennerstrand G & Ygge J, (1995). Visual and occulomotor funtions in dyslexia. Stockholm, Sweden: Department of Ophthalmology, Karolinska Institutet.

Lindahl, (1954). H4 H5

Lundberg I, Frost J & Petersen O-P, (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly, 33, 263-284. Lundberg I & Herrlin K, (2005). God Läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur

Lundberg I & Sterner G, (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur

Miniscalco C, (2009). Inte bara sen språkutveckling. Ur Bjar L & Frylmark A (red), (2009).

Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur

Morton J, (1979). Word recognition. I J Morton & J Marshall (eds), Psycholinguistic Series,

Vol. 2. Cambridge: Mass.: MIT Press.

Myrberg M, (2007). Dyslexi. En kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, 2:2007 Olofsson Å & Söderberg-Juhlander P, (2003). Ord och Bild

Olson R, (2006). Genes, Environment and Dyslexia. The 2005 Norman Geschwind Memorial

Lecture. Annals of Dyslexia, in press.

Perfetti C A, (1992). The representation problem in reading acquisition. In P B Gough, L C Ehri & R Treiman (eds.), Reading acquisition, 145–174. Hillsdale, NJ: Erlbaum.

Reichenberg M, (2008). Vägar till läsförståelse – Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur

Rydaholmsmetoden . 20 punkter om Rydaholmsmetoden (www.rydaholmsmetoden.se). 2011-04-20)

Samuels S J, (1994). Word recognition. In R B Ruddell, M R Ruddell & H Singer (eds.),

Theoretical models and processes of reading, 359–380. Newark, DE: International Reading

Association.

Samuels, S. J. (1997). The method of repeated readings. Reading Teacher, 50(5), 376–381. Santa C M & Høien T, (1999). An assessment of early steps: A program for early intervention of reading problems. Reading research Quarterly, 34.no.1, 54-79.

Schrauben J E, (2010). Prosody´s Contribution to Fluency: An Examination of the Theory of

Automatic Information Processin. Reading Psychology, 31, 82–92. Taylor & Francis Group: LLC

Skolverket, (2007). Vad händer med läsningen. Rapport 304. Stockholm: Fritzes Skolverket, (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=791, 2011-05-25

Slavin R E, Lake C, Davis S & Madden N A, (2011). Effective programs for struggling readers: A best-evidence synthesis. Educational Research review, 6,1-26.

Stanovich K, Siegel L, Gottardo A, Chiappe P & Sidhu R, (1997). Subtypes of developmental dyslexia: Differences in phonological and orthographic coding. IB. Blachman (eds), Foundations of Reading Acquisition and Dyslexia, 115-141. London: Erlbaum

Stanovich K E, (2000). Progress in understanding reading: Scientific foundations and new

Swalander L, (2009). Självbild, motivation och dyslexi. Ur Samuelsson et al., (2009). Dyslexi

och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur

Sämfors H, (2009). Kompensation och strukturerat datorarbete. Ur Bjar L & Frylmark A (red), (2009). Barn läser och skriver - specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur Söderberg-Juhlander P, (2007). Språklig medvetenhet och skriftspråksutveckling. Kompendium LOS 1. Linnéuniversitet, Växjö

Taube K, (2007). Barns tidiga läsning, Norstedts Akademiska Förlag

Torgesen J K, (1996). Phonological awareness: A critical factor in dyslexia. Baltimore: Orton Dyslexia Society.

Torgesen J K, (2000). Individual Differences in Response to Early Interventions in Reading: The Lingering Problem of Treatment Resisters. Learning Disabilities Research & Practice,

15(1), 55-64. Lawrence Erlbaum Associates, Inc.

Torgesen J K, Alexander A W, Wagner R K, Rashotte C A, Voeller K K S & Conway T, (2001). Intensive Remedial Instruction for Children with Severe reading Disabilities: Immediate and Long-term Outcomes From Two Instructional Approaches. Journal of

Reading Disabilities, volume 34, number 1, 33-58,78.

Tornéus M, (2000). På tal om språk. En bok om språklig medvetenhet hos barn. Stockholm: Liber

Vellutino, F R, Scanlon, D M, Sipay E R, Small S G, Pratt A, Chen R & Denckla, M B, (1996) Cognitive profiles of difficult-to-remediate and readily remediated poor readers: Early intervention as a vehicle for distinguishing between cognitive and experiential deficits as basic causes of specific reading disability. Journal of Educational Psychology 88, 601-638. Vermeer A, Verhoeven L & van Leeuwe J, (2011). Vocabulary Growth and Reading Development across the Elementary School Years. Scientific Studies of Reading, 15 (1), 8-25. Society for the Scientific Study of Reading

Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_

principer_tf_2002.pdf

Wixson K K & Valencia S W, (2011). Assessment in RTI: What Teachers and Specialists Need to Know. The Reading Teacher 64 (6), 466-469.

Mars 2011 Bilaga Hej!

Vi går vår sista termin på speciallärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Under vårterminen 2011 kommer vi att skriva vårt examensarbete om intensiv läsundervisning.

Under perioden mars-april 2011 kommer vi att göra en studie om elevers läsförmåga i åk 2 på två skolor i Småland. Vi kommer att träffa barnen enskilt för att genomföra olika arbetsuppgifter och en del tester som är relaterade till läsning (läsning av ord, läshastighet). Ditt barn kommer under 4 veckor få enskild läsundervisning 30 min/dag (mån-tors). Detta kommer att ske under ordinarie skoltid. Svaren kommer att behandlas konfidentiellt och resultaten kommer att presenteras så att inga enskilda barn kommer att kunna identifieras.

Deltagandet är helt frivilligt. Om Du godkänner att Ditt barn deltar i undersökningen så skriv under bifogad svarstalong och lämna åter till skolan. Om Du har några frågor så är Du välkommen att kontakta

Marie Sjöblad 0382-134 71 marie.sjoblad@vallsjo.savsjo.se eller Barbro Tedenstad 0370-146 88 barbrotedenstad@tele2.se

Med vänliga hälsningar Marie Sjöblad och Barbro Tedenstad

- - -

SVARSTALONG, LÄSPROJEKT

SAMTYCKE TILL DELTAGANDE SKA SKE I SAMRÅD MED BARNET. JA, MITT BARN FÅR DELTA I STUDIEN

BARNETS NAMN……….………… BARNETS SKOLA……….…………. VÅRDNADSHAVARES UNDERSKRIFT: ...