Begränsningar med vår studie och vidare forskning

6.2 Begränsningar med vår studie och vidare forskning

Studien vi gjorde var en liten studie på ett litet företag. Det medför att det finns vissa begränsningar med vår studie, till exempel gällande generaliserbarhet. En större studie med fler respondenter hade kunnat ge en större grund för empirin och resultaten som dras från den. Vidare kan det begränsa generaliserbarheten genom att det kan vara svårt att överföra resultaten till större arbetsplatser. Det framkom till exempel i vår studie att det sociala sammanhanget påverkas av den öppna kontorsmiljön som arbetsplatsen hade, men det kan vara svårt att ha en öppen kontorsmiljö som gör att alla enkelt kan nå alla på ett större företag. Medarbetarna på arbetsplatsen i vår studie arbetar med IT och arbetar således mycket självständigt, deras jobb går ut på att lösa diverse uppgifter och problem. Det är inte alla arbeten som har samma upplägg av arbetsuppgifter och lika självständigt arbete, vilket ytterligare försvårar generaliserbarheten. Däremot vill vi hävda att vår studie ändå har bidragit med kunskaper om informellt lärande generellt och även det sociala sammanhanget på en arbetsplats påverkan på lärandet. Även om alla detaljer av våra resultat inte går att generalisera till medarbetare vid alla möjliga sorters företag, så har det ändå gett insikter som kan vara av betydelse inom det pedagogiska vetenskapsområdet. Till exempel går det att generalisera vår studie till liknande kontexter och till arbetsplatser med liknande sätt att arbeta, till exempel till exempel till andra IT-företag eller till företag med öppet kontorslandskap. För vidare forskning med större generaliserbarhet anser vi

att det skulle vara intressant att göra en liknande studie vid olika sorters företag, eller på ett större företag. Detta för att respondenterna i vår studie tog upp att de tror att den goda stämningen och den tillåtande miljön beror på att det är ett litet företag de arbetar vid. Vi tycker även att det skulle vara intressant att genom vidare studier studera Lave och Wengers (1991) situerat lärande och legitimt perifert deltagande i kombination med Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, eftersom vi anser att Goffmans dramaturgiska perspektiv erbjuder möjligheter till fördjupning av begreppet legitimt perifert deltagande. Det skulle vara intressant att studera vägen att gå från en novis inom en praktikgemenskap till att bli en expert, då genom att fokusera på hur individens roll och form av deltagande förändras på vägen. Det skulle kunna studeras genom att följa nyanställda under tid genom både intervjuer och observation likväl som genom konversationsanalys, men även genom att studera medarbetare som har arbetat olika länge vid ett företag. Det förutsätter dock en arbetsplats som varit etablerad under längre tid. Arbetsplatsen vi gjorde vår studie vid var ett ungt företag och det var bara några års skillnad i de anställdas anställningstid vid företaget.

7. Referenslista

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). ​Handbok i kvalitativa metoder​. Malmö: Liber

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). ​Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ

metod. ​Lund:​ ​Studentlitteratur

Alvehus, J. (2013). ​Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok​. Stockholm: Liber

Boud, D., & Middleton, H. (2003). Learning from others at work: communities of practice and informal learning. ​Journal of Workplace Learning, 15 ​(5)​, s. 194 - s. 202. Doi: 10.1108/13665620310483895.

Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). ​Samhällsvetenskapliga metoder​. Malmö: Liber.

Collin, K. (2008). Development engineers' work and learning as shared practice. ​International

Journal of Lifelong Education, 27​ (4), s. 379-397. Doi: 10.1080/02601370802213856

Döös, M., Wilhelmson, L., & Backlund, T. (2005). Functioning at the edge of knowledge: A study of learning processes in new product development. ​Journal of Workplace Learning, 17

(7/8), s. 481-492. Doi: 10.1108/13665620510625354.

Ekman, G. (2003). ​Från prat till resultat - Om vardagens ledarskap. ​Malmö: Liber

Ellström, P. (1996). ​Arbete och lärande: förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete.

Solna: Arbetslivsinstitutet

Ellström, P-E. (2009). Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande i arbetslivet. I P-E, Ellström & G, Hultman (red.), ​Lärande och förändring i organisationer - Om pedagogik i arbetslivet.

Lund: Studentlitteratur.

Eraut, M. (2004). Informal learning in the workplace. ​Studies in Continuing Education, 26 ​(2), s. 247-273 Doi: 10.1080/158037042000225245

Eraut, M. (2007).​Learning from other people in the workplace. ​Oxford Review of Education, 33

(4), s. 403-422. ​Doi: ​10.1080/03054980701425706

Fejes, A. Thornberg, R. Ahn, S.-E. Back, C. Berterö, C. Bolander, E. Jepson Wigg, U.(2014).

Handbok i kvalitativ analys. ​Stockholm: Liber AB

Goffman, E. (2009). ​Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. ​Stockholm: Norstedts

Hager, P., & Halliday, J. (2006). ​Recovering Informal Learning.​ ​Dordrecht : Springer

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). ​Den kvalitativa forskningsintervjun​. Lund: Studentlitteratur. Lave, J., & Wenger, E.(1991). ​Situated learning. Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge University Press.

Le Clus, M. (2011). Informal learning in the workplace: A review of the literature. ​Australian

Journal of Adult Learning, 51 ​(2), s. 355 – 373. Hämtad från:

https://ro.ecu.edu.au/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www.google.se/&httpsredir=1&article= 1152&context=ecuworks2011

Lervik, Fahy och Easterby-Smith (2010). Temporal dynamics of situated learning in organizations. ​Management Learning, 41​ (3), s. 285.301. Doi: 10.1177/1350507609357004 Svensson, L.(2005). Pedagogisk forskning i Sverige. Arbetstagares lärandemiljöer i

kunskapsintensiv innovativ verksamhet, ​10 (3/ 4), 195-208.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1286/1131

Tynjälä, P. (2008). Perspectives into learning at the workplace. ​Educational Research Review, 3

(2), s. 130–154. doi:10.1016/j.edurev.2007.12.001

Ünlühisarcıklı, Ö. (2018). Informal workplace learning experiences of graduate student employees. ​Australian Journal of Adult Learning, 58 ​(1). s. 66-87. ​Hämtad från:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1180488.pdf

Uppsala Universitet (2018). Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Hämtad 2018-12-26 från: ​http://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik

Vetenskapsrådet. (2016). ​Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

8. Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

Frågeguide intervjuer Bakgrund

Kan du berätta lite om dig och vad du arbetar med? Hur länge har du jobbat här?

Hur kommer det sig att du jobbar här? Hur kom du in i arbetet och på arbetsplatsen?

Hur upplevde du det att vara nyanställd på arbetsplatsen? ​Hur kom du in i rutiner, lärde dig arbetet och liknande?

Lärande och utveckling

Vilka/Vilket arbetssätt föredrar du?​ I vilka sammanhang upplever du att du lär dig? På vilket sätt lär dig på bäst sätt på arbetsplatsen? ​Diskutera, sitta själv​ ​osv

Vad är viktigt för ditt lärande? ​T ex om det är viktigt med en tyst miljö runtomkring, eller viktigt att kunna diskutera med kollegor, om det är viktigt att få tid att sitta själv och lösa problem osv

Vad ser du för möjligheter till lärande på din arbetsplats? ​Hur ser du på dina möjligheter att

utvecklas inom ditt yrke? Vilka möjligheter för utveckling får du på arbetsplatsen? Känner du att du får möjlighet att utvecklas? Hur?

Socialt sammanhang på arbetet

Hur upplever du arbetsklimatet? ​Stämningen mellan anställda osv Har den sociala stämningen betydelse för ditt lärande och utveckling? Upplever du att du har utbyte av dina kollegor? ​Hur, på vilket sätt?

Ni har ju ett öppet kontorslandskap på arbetsplatsen. Vad tycker du om det? ​Möjligheter,

begränsningar? Lär du av medarbetarna omkring dig genom att se och höra? Hur påverkar det dig i ditt dagliga arbete? Påverkar det ditt lärande? Är det bra för ditt lärande eller vill du ha det på ett annat sätt? I så fall hur?

Avslutning

Har du något annat du vill tillägga? Ordet är fritt!

Bilaga 2. Samtyckesformulär

Samtyckesformulär

Uppsala Universitet

Studenter: Louise Yrelin och Matilda Zimdahl

Information inför deltagande i studie

Syftet med vår studie är att få kunskap om informellt lärande hos medarbetare i den situerade sociala kontext som en arbetsplats utgör.

Vi kommer att utföra intervjuer med ljudupptagning. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och alla personliga uppgifter kommer att avidentifieras. Materialet kommer enbart att användas till den här studien.

Resultatet kommer att publiceras i en examensuppsats som kommer att ligga ute på universitetets uppsatsdatabas DIVA. Inga enskilda personer kommer att gå att identifiera i uppsatsen. Alla personuppgifter och uppgifter som kan möjliggöra identifiering av individer behandlas helt konfidentiellt och under tystnadsplikt i enlighet med Personuppgiftslagen (1998:204) med tillägg av lag (2018:218).

Medverkan är helt frivillig och det går att avbryta sin medverkan när som helst under intervjun.

[ ] Jag samtycker till att delta i studien [ ] Jag samtycker inte till att delta i studien Datum _________________________ Underskrift __________________________