Vår studie har avgränsats till att undersöka chefer och deras upplevelse inom en och samma organisation. Begränsningen gör att vårt resultat inte går att generalisera till andra kontexter och andra individer då resultatet bygger på kvalitativa intervjuer och chefernas egna upplevelser. Styrkan i arbetet är dock att vi fått tillgång till den kontext som tidigare forskning problematiserat och där begränsningar setts inom chefsperspektivet kopplat till distansarbete (Kirschner, 2021). Här bidrar vår studie till en unik och bred inblick i chefers upplevelse av att ofrivilligt behöva arbeta på distans och där vårt resultat kan bidra och inspirera till att fler organisationer kan börja reflektera och diskutera över distansarbetets positiva samt negativa aspekter och den komplexitet som arbetssättet för med sig.
Vidare kan vår studie inspirera till vidare forskning då ämnet distansarbete är högst relevant och ett ämne som troligtvis kommer diskuteras och implementeras i flertalet organisationer, vilket vår studie indikerar också är en önskan som finns. Framtida forskning inom det här området borde göras med ett större urval och möjligtvis med en annan metod för att på det sättet kartlägga området än mer och få fler infallsvinklar för att belysa den komplexiteten som
36
distansarbetet medför. Det vore intressant att forska vidare, vilket vi valde bort i vår avgränsning, att se om det finns några skillnader mellan chefer i olika hierarkiska positioner eller om upplevelsen av distansarbete ser olika ut beroende på om de identifierar sig som kvinna, man eller annat kön. En annan intressant faktor att forska vidare inom är hur tidsaspekten påverkar individers upplevelse av distansarbete. Vi ställer oss frågan hur utfallet av resultatet skulle se ut om studien utförs igen om exempelvis ett år? Svaret på de frågorna är inget vi kan besvara men lämnar dörren öppen för vidare reflektion och framtida forskningsfrågor.
37
Litteratur och källförteckning
Ahmed, A., Ishaque, A., Nawaz, T., Ali, Y., & Hayat, F. (2014). Telecommuting: Impact on productivity of telecommuters. Paper presented at the 187-192. https://doi.org/10.1109/ICMIT.2014.6942423
Allen, T. D., Golden, T. D., & Shockley, K. M. (2015). How effective is telecommuting? assessing the status of our scientific findings. Psychological Science in the Public Interest, 16(2), 40-68.
https://doi.org/10.1177/1529100615593273
Allvin, M. (2001). Distansarbete: Ett instrument för frihet eller kontroll? (Arbetsliv i omvandling Nr. 2001: 10).
Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete- Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber
Anderson, A. J., Kaplan, S. A., & Vega, R. P. (2015). The impact of telework on emotional experience: When, and for whom, does telework improve daily affective well-being? European Journal of Work and Organizational Psychology, 24(6), 882-897. https://doi.org/10.1080/1359432X.2014.966086
Bjärntoft, S., & Widar, L. (2 februari 2021). Chefens stöd avgörande vid distansarbete.
https://www.forskning.se/2020/04/24/chefens-stod-avgorande-vid-distansarbete/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Liber AB.
Charalampous, M., Grant, C. A., Tramontano, C., & Michailidis, E. (2019). Systematically reviewing remote e-workers' well-being at work: A multidimensional approach. European Journal of Work and Organizational Psychology, 28(1), 51-73. https://doi.org/10.1080/1359432X.2018.1541886
Choudhury, P., Foroughi, C., & Larson, B. (2020). Work-from-anywhere: The productivity effects of geographic flexibility. Strategic Management Journal, https://doi.org/10.1002/smj.3251
Ekonomifakta. (22 april 2021). Coronakrisen. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/coronakrisen/
Folkhälsomyndigheten. (14 april 2021a). Diagnostik av coronavirus 2019-nCoV, ett nytt virus som orsakat ett utbrott av allvarlig lunginflammation i Kina. https://www.folkhalsomyndigheten.se/diagnostikaktuellt/alla- informationsbrev/diagnostik-av-coronavirus-2019-ncov-ett-nytt-virus-som-orsakat-ett-utbrott-av-allvarlig-lunginflammation-i-kina
Folkhälsomyndigheten. (14 april 2021b). Folkhälsomyndighetens arbete med covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/folkhalsomyndighetens-arbete-med-covid-19/
Folkhälsomyndigheten. (12 april 2021c). Föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hslf-fs-202012/
Folkhälsomyndigheten. (12 april 2021d). Om viruset och sjukdomen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/
Hartig, T., Kylin, C., & Johansson, G. (2007). The telework tradeoff: Stress mitigation vs. constrained restoration. Applied Psychology, 56(2), 231-253. https://doi.org/10.1111/j.1464-0597.2006.00252.x
Jackowska, M., & Lauring, J. (2021). What are the effects of working away from the workplace compared to using technology while being at the workplace? Assessing work context and personal context in a global virtual setting. Journal of International Management, 27(1), 100826
Jacobsen, D. I., & Andersson, S. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Studentlitteratur AB.
Johansson, L. (2018). Introduktion till VETENSKAPSTEORIN (4:e uppl.). Stockholm: Thales.
38
Kirchner, K., Ipsen, C., & Hansen, J. P. (2021). COVID-19 leadership challenges in knowledge work.
Knowledge Management Research & Practice, , 1-8. https://doi.org/10.1080/14778238.2021.1877579 Kowalski, K., & Swanson, J. A. (2005). Critical success factors in developing teleworking programs.
Benchmarking : An International Journal, 12(3), 236-249. https://doi.org/10.1108/14635770510600357
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: Att låta en värld öppna sig (1:a uppl.). Liber AB.
Morganson, V. J., Major, D. A., Oborn, K. L., Verive, J. M., & Heelan, M. P. (2010). Comparing telework locations and traditional work arrangements: Differences in work-life balance support, job satisfaction, and inclusion. Journal of Managerial Psychology, 25(6), 578-595. https://doi.org/10.1108/02683941011056941 Nationalencyklopedin. (26 april 2021a) Autonomi
Oakman, J., Kinsman, N., Stuckey, R., Graham, M., & Weale, V. (2020). A rapid review of mental and physical health effects of working at home: How do we optimise health? BMC Public Health, 20(1), 1825-1825.
https://doi.org/10.1186/s12889-020-09875-z
Region Dalarna. (14 april 2021) Om regionen. https://www.regiondalarna.se/om-regionen/
Sarbu, M. (2018). The role of telecommuting for work-family conflict among german employees. Research in Transportation Economics, 70, 37-51. https://doi.org/10.1016/j.retrec.2018.07.009
Sardeshmukh, S. R., Sharma, D., & Golden, T. D. (2012). Impact of telework on exhaustion and job
engagement: A job demands and job resources model: Impact of telework on exhaustion and job engagement.
New Technology, Work, and Employment, 27(3), 193-207. https://doi.org/10.1111/j.1468-005X.2012.00284.x Tavares, A. I. (2017). Telework and health effects review. International Journal of Healthcare, 3(2), 30-36.
https://doi.org/10.5430/ijh.v3n2p30
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2:a uppl.). Liber AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4:e uppl.). Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Broschyr]. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_principer_VR_200 2.pdf
Wojcak, E., Bajzikova, L., Sajgalikova, H., & Polakova, M. (2016). How to achieve sustainable efficiency with teleworkers: Leadership model in telework. Procedia, Social and Behavioral Sciences, 229, 33-41.
https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2016.07.111
World Health Organization. (12 april 2021). Timeline: WHO's COVID-19 response.
https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/interactive-timeline#!
39