Jag har i detta arbete använt mig av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) som metod. Detta då denna metod syftar till att uppnå förståelse för ett fenomen, i detta fall de unga manliga renskötarnas upplevelse av sin livssituation. Givetvis skulle någon annan metod ha kunnat användas men för mig var metoden passande då jag, likt Graneheim och Lundman (ibid.) anser att verkligheten, eller åtminstone tolkningen av densamma är subjektiv. Då innebörden av upplevelser är kontextberoende (Langemar, 2008) har det även varit av vikt att försöka ge en grundlig beskrivning av den historiska ackulturationsprocessen mellan den svenska och den samiska kulturen. Denna kortfattade historiska kontext finns i medföljande appendix. Då min handledare, efter att ha läst historiedelen, uttryckte en känsla av hopplöshet kände jag att jag lyckats med detta, därför att då framkommer kanske en del av den hopplöshet som beskrivs av informanterna och blir mer förståelig för utomstående.
Viktigt för validiteten, förutom historisk kontext, är även forskarens förkunskaper då dessa influerar de tolkningar denne gör. Då jag instämmer i Graneheim och
Lundmans (2004) mening att all tolkning är subjektiv vill jag på inget sätt påstå att de tolkningar jag gjort i detta arbete skulle vara de enda eller de rätta utan helt enkelt återspegla mitt perspektiv. Detta mitt perspektiv har dock påverkats under studiens
gång och jag har tack vare samarbetet och dialoger med Kaiser genomgått en process liknande den Schein (2010) beskriver som fått mig att reflektera över mina egna kulturella normer och värderingar. Detta har dock lett vidare till att jag ibland känt en oro inför hur renskötarna ska ta emot detta arbete då jag upplevt att jag inte alltid förhåller mig helt solidarisk med den grupp jag har ett ursprung i.
Vad gäller deltagare i studien kan det ses som en brist att det inte fanns med några representanter för de unga renskötarna i Jämtland och Härjedalen då det kan föreligga lokala skillnader i uppfattningar, tankar, känslor och erfarenheter. Kvalitativa studier gör dock inte anspråk på att vara generaliserbara på samma sätt som kvantitativa studier men min förhoppning är att renskötare även från dessa områden ska finna delar av studien överförbara till sin situation. Stöd för fynden i den här studien går dock att finna i tidigare studier där liknande tankar uttryckts även då studierna inte haft samma syften, som exempelvis i Nordins (2007) och Åhréns (2008). Ytterligare stöd går att finna i projektets kvantitativa delar (Kaiser et al, 2010; se även Kaiser et al, in press; Kaiser et al, in progress) samt i den tidigare forskning som redovisats inledningsvis.
Vidare vad gäller dependability över tid så har det tagit lång tid från dess att intervjuerna genomfördes till färdigt resultat vilket kan ha lett till att situationen förändrats idag. Jag känner dock ej till någon sådan förändring förutom mina egna reflektioner över normsystemet. Något som informanterna framförde var även att när intervjuerna genomfördes stod man inför vintermånaderna med alla de osäkerhets-faktorer som ligger i det, vilket påverkar det psykiska välbefinnandet. De var själva medvetna om att den upplevda oron varierar utifrån dessa periodiska förutsättningar. Värt att reflektera över är att jag i mitt arbete inte berört alkoholfrågan. Att frågor om alkohol ställdes i intervjuerna var p.g.a. sambandet mellan alkoholmissbruk och suicid. Dock framkom i intervjuerna inget nytt angående alkohol utan det som nämndes stämde in på det som framkommit i den kvantitativa undersökningen angående just alkoholkonsumtion bland renskötare. Den konsumtion av alkohol som föreligger stämmer in på renskötselarbetets perioditet. Informanterna dricker inte under arbetet men väl vid de tillfällen som erbjuds, vilket kan innebära ett brott mot svenska normer då ledighet kan infalla mitt under veckan, men mängden är inte mer och tillfällena är inte fler än hos övriga svenskar. Däremot framkom från
informanterna att alkohol kan ses som en temporär flykt från problem, vilket i sig kan vara allvarligt.
Ytterligare tankar som väckts under arbetets gång är tankar kring de etiska
aspekterna. I november 2010 gick Fremskrittspartiet i norska sametinget ut i media och menade att det förelåg ett samband mellan den höga suicidfrekvensen bland unga samer och en upplevd press bland de unga att vara samer (Norsk Rikskringkasting (NRK), 2010). Då jag dryftade min oro över att mitt arbete kanske skulle kunna komma att användas på liknande sätt med min handledare uttryckte denne att det inte går att ta ansvar över hur andra människor använder ens arbete. Jag vill bara
poängtera att precis som Weigel (2007) skriver så är faktorer som leder till suicid komplexa, multidimensionella och ofta kumulativa till sin natur, så det går inte att så enkelt utpeka ett samband mellan den ena och den andra faktorn. Däremot går det att se att de unga renskötarna lever i en komplex situation med många hotande faktorer och då blir frågan vilka copingstrategier som finns till hands?
Vad gäller förslag till framtida forskning kan det ses som ett problem att forskning om samer i Sverige lätt blir forskning om renskötare i och med rådande struktur och begreppsliga definitioner. Intressanta forskningsområden vad gäller psykologi vore kanske en motsvarande studie hos kvinnliga renskötare eller hos renskötare som inte är samer, vilket exempelvis är temat i filmen Svenskjäveln (2002). Det vore kanske även intressant om man kunde undersöka effekter av kollektivt trauma i den samiska befolkningen. Detta arbete var inte syftat till en organisationsanalys, utan de
grundläggande antaganden, eller normer, som visat sig trädde fram ur materialet. Därför skulle kanske även en djupare analys av normsystemet kunna genomföras.
Referenser
Baer, L. A. (2009). Sametinget PM (2009-04-07) – Renar och rovdjur. Giron/Kiruna, Sametinget
Bang, H. (2008). Organisationskultur. 3:e Uppl. Malmö, Studentlitteratur Berg, L., Forshell, H. & Söderberg, A. (red.) (2003). I gruva och grav.
Metallhantering från bronsålder till nyare tid. Stockholm
Berry, J. W., Phinney, J. S., Sam, D. L. & Vedder, P. (2006). Immigrant youth:
Acculturation, identity and adaptation. Applied psychology: An international review, 55 (3), 303-332.
Berry, J. W. (2009). A critique of critical acculturation. International Journal of Intercultural Relations, 33, 361-371.
Berry, J. W. & Sabatier, C. (2010). Acculturation, discrimination, and adaptation
among second generation immigrant youth in Montreal and Paris. International Journal of Intercultural Relations, 34, 191-207.
Bjerregaard, P. & Lynge, I. (2006). Suicide – A Challenge in Modern Greenland. Archives of Suicide Research, 10, 209-220.
Boglind, A., Eliaeson, S. & Månson, P. (2005). Kapital, rationalitet och social sammanhållning. 5:e Uppl. Stockholm, Norstedts Akademiska Förlag DeSantis, L. & Noel-Ugarizza, D. (2000). The Concept of Theme as Used in
Qualitative Nursing Research. Western Journal of Nursing Research, 22 (3), 351-372. Edhlund, B. M. (2010). Allt om NVIVO 8 – Den bästa hjälpen vid kvalitativ analys.
Stockholm, Form & Kunskap AB
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2006). Organisation och organisering. 2:a Uppl. Malmö, Liber AB
Fjellström, P. (1986). Samernas samhälle i tradition och nutid. Stockholm, P.A. Norstedt & Söners Förlag
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS),
(2006). Hållbar rennäring och övrig samerelaterad forskning – En kunskapsöversikt. Stockholm
Gee, G. C., Spencer, M., Chen, J., Yip, T. & Takeuchi, D. T. (2007). The association
between self-reported racial discrimination and 12-month DSM-IV mental disorders among Asian Americans nationwide. Social Science & Medicine, 64, 1984-1996.
Goffman, E. (2010). Stigma – Den avvikandes roll och identitet. Stockholm, Norstedts Akademiska Förlag
Gracey, M. & King, M. (2009). Indigenous health part 1: determinants and disease patterns. Lancet, 374:65-75.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Hassler, S. (2005). The health conditions in the Sami population of Sweden 1961-
2002 – Causes of death and incidences of cancer and cardiovascular diseases. Umeå, Umeå University Medical Dissertions
Hewstone, M., Stroebe, W. & Jonas, K. (eds.) (2008). Introduction to social
psychology – A European perspective. 4:th ed. Oxford, Blackwell Publishing Ltd. Hsieh, H. F. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content
Analysis. Qualitative Health Research, Vol. 15 No. 9, 1277-1288.
Ethnic Identity in Indigenous Sami Families: A Qualitative Study. Family Process, Vol. 42, No. 1, 151-164.
Javo, C., Rönning, J. A. & Heyerdahl, S. (2004a). Child-rearing in an indigenous
Sami population in Norway: A cross-cultural comparison of parental attitudes and expectations. Scandinavian Journal of Psychology, 45, 67-78.
Javo, C., Rönning, J. A., Heyerdahl, S. & Webster-Rudmin, F. (2004b). Parenting
correlates of child behaviour problems in a multiethnic sample of preschool children in northern Norway. European Child & Adolescent Psychiatry, vol. 13, No. 1, 8-18.
Johansson, S. & Lundgren, N. G. (1998). Vad kostar en ren? En ekonomisk och politisk analys. ESO-rapport, Ds 1998:8
Jordbruksdepartementet, (2005). Samerelaterad forskning – referat från seminarium om samerelaterad forskning. Stockholm, Jordbruksdepartementet
Jordbruksdepartementet, (2010). Regeringsbeslut 5 (2010-12-02) Uppdrag om ett nationellt samiskt forskningsprogram. Stockholm, Jordbruksdepartementet Kaiser, N., Sjölander, P., Edin-Liljegren, A., Jacobsson, L. & Salander-Renberg, E.
(2010). Depression and anxiety in the reindeer-herding Sami population of Sweden. International Journal of Circumpolar Health, 69 (4), 383-393.
Kaiser, N., Nordström, A., Edin-Liljegren, A. & Salander-Renberg, E. (in press). Are
reindeer herding Sami more risky drinkers than other swedes? Substance Use and Misuse, Vol. 47.
Kaiser, N., Jacobsson, L. & Salander-Renberg, E. (in progress) Suicidal expressions among the Swedish reindeer-herding Sami population.
King, M., Smith, A. & Gracey, M. (2009). Indigenous health part 2: the underlying causes of the health gap. Lancet, Vol. 374:76-85.
Krieger, N. & Sidney, S. (1996). Racial discrimination and blood pressure: The
CARDIA study of young black and white adults. American Journal of Public Health, Vol. 86 (10), 1370-1378.
Kvernmo, S. & Heyerdahl, S. (1996). Ethnic identity in aboriginal Sami adolescents:
the impact of the family and the ethnic community context. Journal of Adolescence, 19, 453-463.
Kvernmo, S. & Heyerdahl, S. (2003). Acculturation strategies and ethnic identity as
predictors of behavior problems in Arctic minority adolescents. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 42 (1), 57-65.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. Stockholm, Liber AB
Larsen, K. (1994). Blad ur samernas historia. Stockholm, Carlssons
Maslach, C. & Goldberg, J. (1998) Prevention of burnout: New perspectives. Applied & Preventive Psychology, 7, 63-74.
Mellor, D., Merino, M. E., Saiz, J. L. & Quilaqueo, D. (2009). Emotional Reactions,
Coping and Long-term Consequences of Perceived Discrimination Among the Mapuche People of Chile. Journal of Community & Applied Social Psychology, 19, 473-491.
Morris, K. (2009). Loss of land could threaten health of Sámi people. Lancet, Vol. 374, 15-16.
Nordin, Å. (2007). Renskötseln är mitt liv – Analys av den samiska renskötselns ekonomiska anpassning. Umeå, Vaartoe Centrum för Samisk forskning Rickwood, D. J., Deane, F. P. & Wilson, C. J. (2007). When and how do young
people seek professional help for mental health problems? MJA, 187, S35-S39.
Riseth, J. Å., Labba, N. & Kalstad, J. K. H. (2004). Analyse av den samiske reindriftas ökonomiske tilpasning – Et samarbeidsprosjekt mellom Nordisk samisk institutt (NSI) og Umeå Universitet (UU), Centrum för samisk forskning (CESAM). Rangifer, report No. 10, 69-78.
Rodhe, P. (2007). Den osynliga urbefolkningen – Ett underlag till förståelse för
samer i utanförskap, och en vägledning till Sveriges framtida urfolkspolitik. Gånghester, Sámi Vuoigatvuodalihttu
Ruong, I. (1982). Samerna i historien och nutiden. 3:e Uppl. Stockholm, Bonniers Grafiska Industrier AB
Schein, E. H. (2010). Organizational culture and leadership. 4th ed. San Fransisco, Jossey-Bass
Schmitt, M. T. & Branscombe, N. R. (2002). The meaning of perceived
discrimination in disadvantaged and privileged social groups. European Review of Social Psychology, Vol. 12, 167-199.
Silviken, A. C., Haldorsen, T. & Kvernmo, S. (2006). Suicide among Indigenous
Sami in Arctic Norway, 1970 – 1998. European Journal of Epidemiology, 21, 707-713. Silviken, A. C. & Kvernmo, S. (2007). Suicide attempts among indigenous Sami
adolescents and majority peers in Arctic Norway: Prevalence and associated risk factors. Journal of Adolescence, 30, 613-626.
Silviken, A. C. (2007). Suicidal behavior among indigenous Sami in arctic Norway – A special focus on adolescents and young adults. ISM skriftserie, Nr. 95, 35-41. Sjölander, P., Edin-Liljegren, A. & Daerga, L. (2009). Samernas hälsosituation i
Sverige – en kunskapsöversikt. Giron/Kiruna, Sametinget
Tennant, C. (2001). Work-related stress and depressive disorders. Journal of Psychosomatic Research, 51, 697-704.
Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund, Studentlitteratur
van Vegchel, N., de Jonge, J., Bosma, H. & Schaufeli, W. (2005). Reviewing the
effort-reward imbalance model: drawing up the balance of 45 empirical studies. Social Science & Medicine, 60, 1117-1131.
Weigel, R. (2007). Suicide: What leads people to kill themselves? Laramie, University of Wyoming, Cooperative Extension Service
Wieclaw, J., Agerbo, E., Mortensen, P. B., Burr, H., Tuchsen, F. & Bonde, J. P.
(2008). Psychosocial working conditions and the risk of depression and anxiety disorders in the Danish workforce. BMC Public Health, Vol. 8:280, 1-9.
Åhrén, C. (2008). Är jag en riktig same? En etnologisk studie av unga samers
identitetsarbete. Umeå, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet