Något som jag i min studie inte gör är att se till hela värdegrundstexten som konstruktionen insamlats ifrån. En sådan undersökning kunde ha möjliggjort jämförelser mellan olika myndigheter och kunnat säga något om hur vanlig konstruktionen är. Inte heller har jag undersökt hur värdegrunderna faktiskt används och tas emot vid myndigheten eller vad de anställda tycker om formuleringarna i den. Avsändaren och skrivsituationen har heller inte varit i fokus och jag vet inte vad avsändarens syfte med användandet av vi är-konstruktionen faktiskt är.
Även indelningen i verbprocesser kan diskuteras och frågan ställas om det verkligen är nödvändigt med fler än fyra processer i svenskan. Anpassningar till danskan beskriver fyra processer och de studier på svenskt material tillämpar den beskrivning som finns i Holmberg & Karlsson (2013) (för exempel på studier, se Holmberg, Karlsson & Nord (2011)). Hade jag arbetat utifrån fyra processer hade de materiella processerna varit vanligast (41 %). I en sådan analys hade dock förekomsten av den övervägande delen av vi är-konstruktionen blivit otydligare. Att dela in verben i mitt material i fler processer och underkategorier medför att jag tydligare kan ringa in konstruktionen och beskriva vad den gör och inte gör.
Mitt fokus på en specifik konstruktion kan ses som en grund för vidare studier av värdegrundstexterna där perspektivet kan bli större än att se till subjekts- och verbval. Förhoppningen är även att den finare indelning av verbpocesserna kan användas som ett verktyg för att tala om värdegrundstexter specifikt och svenska språket och olika genrer generellt. Studien har även bidragit med ett förslag till indelning i verbprocesser och pekat ut specifika drag för just genren värdegrundstext. Även begreppet ska i ramtext gör det möjligt att lättare kategorisera och diskutera modalitet i värdegrunder som främst består av vi är-konstruktioner.
Litteratur
Ahmed, Sara, 2007: ”You end up doing the document rather than doing the doing”: Diversity, race equality and the politics of documentation. I: Ethnic and Racial Studies, 40 (3), 590– 609.
Arús, Jorge & Lavid, Julia 2001: The Grammar of Relational Processes in English and Spanish: Implications for Machine-Aided Translation and Multilingual Generation. Estudios Ingelses de la Universidad Complutense, 2001:9 s.61–79.
Björkvall, Anders, 2018: Critical genre analysis of management texts in the public sector. Towards a theoretical and methodological framework. I: D. Wohjan, C. Seiler Brylla & G. Westberg (red.): Kritiska text- och diskursstudier (57–79). Stockholm: Elanders.
Bohnacker, U. & Rosén, C., 2009: Fundamentet i svenskan och tyskan. Syntax och informa-tionsstruktur: Ett problemområde för språkinlärning och undervisning. I: Språk & Stil, 19: 142–171.
Hallesson, Yvonne, 2011: Abstraktion i en DN-ledare. I: P. Holmberg, A.-M. Karlsson & A. Nord (red.), Funktionell textanalys (s. 39–52). Stockholm: Norstedt.
Halliday, M.A.K. & Matthiessen, Christian M.I.M. 2014: Halliday's introduction to functional grammar . 4. ed. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.
Hamberg, Leena, 2011. Alternativa läsarroller i en arbetsplan. Språkhandlingar ur läsar-perspektiv. I: P. Holmberg, A.-M. Karlsson & A. Nord (red.), Funktionell textanalys (s. 139–151). Stockholm: Norstedt.
Helgesson, Karin, 2011: Att ställa krav i platsannonsen, Möjligheter och begränsningar med SFG:s modalitetsanalys. I: P. Holmberg, A.-M. Karlsson & A. Nord (red.), Funktionell textanalys (s. 127–138). Stockholm: Norstedt.
Holmberg, Per. 2011. Texters interpersonella grammatik. I: P. Holmberg, A.-M. Karlsson & A. Nord (red.), Funktionell textanalys (s. 97–113). Stockholm: Norstedt.
Holmberg, Per, Grahn, Inga-Lill & Magnuson, Ulrika, 2014: Systemisk-funktionell lingvistik. Att analysera språkets betydelsepotential. I: Folkmålsstudier. Vol. 52 (s. 9–30). Göteborgs universitet: Institutionen för svenska språket.
Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin, Nord, Andreas (red.), 2011: Funktionell textanalys. Stockholm: Norstedt.
Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin 2013. Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Holmberg, Per & Widernäs, Karolina, 2005: Cooking as entertainment- Text activities in a recipe. I: Berge, Kjell Lars & Maagero, Eva (eds.), Semiotics from the north- Nordic approaches to systemic functional linguistics (245–261). Oslo: Novus Press.
Josefsson, Gunlög, 2009: Svens universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, Anna-Malin, 2004: Vad vill vi att kunden skall köpa? En diskursanalytisk studie av
identifikationsmöjligheter. i texter för butiksanställda. I: Språk och Stil, 14.
Karlsson, Anna-Malin, 2005: Var finns betydelsen – i semantiken, i grammatiken eller i kon-texten? Några reflektioner kring den systemisk-funktionella grammatikens begrepp gram-matisk metafor. I: Folkmålsstudier. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi nr
44. Red. av Gunilla Harling-Kranck & Hanna Lehti-Eklund. Helsingfors: Universitets-tryckeriet. S. 89–105.
Karlsson, Tom, 2017: New Public Management. Hämtad från: Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/new-public-management (hämtad 2017-11-13).
Lassus, Jannika, 2010: Betydelser i barnfamiljsbroschyrer. Systemisk-funktionell analys av den tänkta läsaren och institutionen. Helsingfors: Universitetstryckeriet.
Mulderrig, Jane. 2011: The grammar of governance. Critical Discourse Studies Vol. 8.
Nord, Andreas, 2011: Text, register, genre och diskurs. I: P. Holmberg, A.-M. Karlsson & A. Nord (red.), Funktionell textanalys (s. 155–167). Stockholm: Norstedt.
Nord, Andreas, 2013: Svårförklarlig likhet? Om kontextförståelse och journalistiska drag i reklamtexter. I: S Hållsten, H.S. Rehnberg & D. Wojahn (red.), Text, kontext och betydelse. Sex nordiska studier i systemisk-funktionell lingvistik (s. 33–51). Stockholm: Elanders. Nyström, Catharina, 2001: Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Uppsala: Hallgren
& Fallgren.
Nyström Höög, Catharina, 2015: Värdegrundstexter - ett nytt uppdrag för klarspråksarbetet? Sakprosa, Vol. 7, No. 2.
Palicki, Lena Lind, 2010: Normaliserade föräldrar. En undersökning av Förrsäkringskassans broschyrer 1974–2007. Örebro: Örebro universitet.
Philipson, Sten, 2011: Kan en värdegrund skapa framgång? Lund: Studentlitteratur AB. Pollitt, C. & Bouckaert, G., 2011: Public Management Reform. A Comparative Analysis: New
Public Management, Governance and the Neo-Weberian State Oxford: Oxford University Press.
Rehnberg, H. S., 2014: Organisationer berättar. Narrativitet som resurs i strategisk kommuni-kation. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 90. Uppsala: Uppsala universitet.
SAG = Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan och Andersson, Erik, 1999: Svenska Akademiens grammatik 1–4. Stockholm: Svenska Akademien.
Shore, Susanna, 1992: Aspects of a Systemic-Functional Grammar of Finnish. Macquarie University.
Vaara, Eero, Sorsa, Virpi & Pälli, Pekka. 2010: On the force potential of strategy texts: A critical discourse analysis of a strategic plan and its power effects in a city organization. Organization Vol. 17.
Värdegrundsdelegationen, 2017: Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda– grundläggande rättsliga principer. Hämtad från: http://www.regeringen.se/ informationsmaterial/2013/10/s2013.011/ (2017-10-25).