En begränsning gällande studien är att de inkluderade artiklarna beskriver interventionerna och de använda komponenterna på olika sätt och olika ingående. Det medför att det blir svårare att få en sammanfattande bild av vilka komponenter som är effektiva i interventionen. De komponenter i interventionerna som arbetade med psykologiska problem, så som ilska, svårigheter att hantera känslor och impulser etc., beskrevs ofta mer ingående i studierna än de komponenter som riktade sig till attityder gentemot kvinnor och könsroller. Detta skapar en obalans i denna studie, då de senare nämnda komponenterna inte får lika stort utrymme. De inkluderade studierna angav i väldigt liten mån vilka komponenter som gav effekt, vilket då kan ses som en svaghet i denna studie då det inte kan avgöras vad som varit effektivt i behandlingen. Detta har bidragit till att frågeställningen angående hur de identifierade riskfaktorerna kan användas i interventioner för män som utövar våld i nära relation inte har kunnat besvarats fullt ut. Ytterligare en begränsning med studien är tidsramen, vilket har begränsat möjligheten till användandet av fler teoretiska utgångspunkter och ytterligare insamling av material, vilket kunde ha bidragit till en större kunskapsbas och ett större urval av
38
forskning. I studien har det således inte funnits utrymme för fler förklaringsmodeller, vilket kunde ha varit adekvat med tanke på att gruppen som utövar våld i nära relation är ett komplext problem. I föreliggande studie har tyngden legat på anknytningsteorin, vilket har resulterat i att problematiken kring utövande av våld i nära relation mestadels förklarats på en individnivå. Genusperspektivet hade behövts utvecklats mer, där maskulinitetsnormer skulle kunnat vara en del, för att kunna förklara våldet bättre på en samhällelig nivå. En styrka med föreliggande studie är metoden som är en integrativ litteraturöversikt, vilket betyder att en bred kunskapsbas har kunnat ligga till grund för insamlandet av materialet. Det har även funnits tillgång till ett stort utbud av material där studiens metod möjliggjort att passande material har kunnat väljas ut, vilket kan ses som en styrka. Metoden har även möjliggjort flera sökningar av material när detta har behövts.
Mot bakgrund av resultatet i denna studie, där det framgår att återfall i brott är förekommande efter avslutad intervention, kan frågan lyftas om interventioner som är uppbyggda och riktar sig till det som antas vara de bakomliggande orsakerna för att utöva våld i nära relation är det mest adekvata sättet att behandla dessa män på. I föreliggande studie inkluderas exempelvis en undersökning av Klein och Crowe (2008) där interventionen handlar om specialiserad skyddstillsyn för män som utövat våld i nära relation samt en undersökning av Lee et al. (2007) där interventionen bygger på deltagarnas egna mål och styrkor, båda dessa interventioner visade sig ha en god effekt. Dessa två skiljer sig från de interventioner som verkar vara mest förekommande inom detta område. Framtida forskning skulle därför kunna undersöka alternativa interventioner för män som utövar våld i nära relation, då de interventioner som antas vara orsaken till problemet inte alltid har en tydlig positiv effekt. Ytterligare ett förslag är att vidare forskning skulle kunna utvärdera individuell behandling för denna målgrupp, då den mest förekommande behandlingen är gruppbaserad. I de inkluderade studierna framgår inte heller vilka komponenter som antas ge effekt i behandlingen, och vilka som eventuellt inte gör det. Därför kan det även vara av intresse för framtida forskning att undersöka vad i interventionerna som är effektfullt.
39
Referenslista
De studier nedan som är märkta med en stjärna är studier som inkluderats i resultatdelen. Akademikerförbundet SSR (2013). Etik i socialt arbete - Etisk kod för socialarbetare. Hämtad
den 20 april 2015 från: http://akademssr.se/dokument/etik-i-socialt-arbete.
*Akoensi, Thomas D., Koehler, Johann A., Lösel, Friedrich & Humphreys, David K. (2012). Domestic Violence Perpetrator Programs in Europe, Part II: A Systematic Review of the State of Evidence. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 57(10), 1206-1225. Doi: 10.1177/0306624X12468110.
*Alexander, Pamela C., Morris, Eugene, Tracy, Allison & Frey, Alice (2010). Stage of change and the group treatment of batterers: A randomized clinical trial. Violence and victims, 25(5), 571-587. Doi: lO.I891/O886-67O8.2.'i.5.571.
*Bennet, Larry W., Stoops, Charles, Call, Christine & Flett, Heather (2007). Program Completion and Re-Arrest in a Batterer Intervention System. Research on Social Work Practice 17(1), 42-54. Doi: 10.1177/1049731506293729.
Booth, Andrew, Papaioannou, Diana & Sutton, Anthea (2012). Systematic approaches to a successful literature review. London: Sage Publications Ltd.
*Bowen, Erica, Gilchrist, Elizabeth A. & Beech, Anthony R. (2005). An examination of the impact of community-based rehabilitation on the offending behaviour of male domestic violence offenders and the characteristics associated with recidivism. Legal and Criminological Psychology 10, 189-209. Doi: 10.1348/135532505X36778.
*Bowen, Erica, Gilchrist, Elizabeth & Beech, Antony R. (2008). Change in Treatment Has No Relationship With Subsequent Re-Offending in U.K. Domestic Violence Sample A Preliminary Study. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology 52(5), 598-614. Doi: 10.1177/0306624X08319419.
Bowlby, John. (1969). Attachment and Loss: Attachment. London: Pimlico.
Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord & Risholm Mothander, Pia. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och kultur.
Broberg, Anders, Risholm Mothander, Pia, Granqvist, Pehr & Ivarsson, Tord. (2008). Anknytningsteori i praktiken: Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och kultur.
Brottsförebyggade rådet. (2010). Strukturerad riskanalys vid våld mot närstående. En lägesbeskrivning av polisens arbete. Rapport 2010:20. Stockholm. Brottsförebyggande
rådet, Information och Förslag. Hämtad 30 mars 2015 från:
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f18000128/1309790302593/2010_20 _strukturerad_riskanalys.pdf.
40
Bronfenbrenner, Urie (1996). The ecology of human development [Elektronisk resurs] : experiments by nature and design. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Brottsförebyggande rådet (2015). Misshandel mot kvinnor. Hämtad 13 april 2015 från: http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/kvinnomisshandel.html.
Brottsförebyggande rådet (2014). Förebygg våld i nära relationer. Hämtad 27 mars 2015 från: https://www.bra.se/bra/forebygga-brott/vald-i-nara-relationer.html.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
*Buttell, Frederick P. & Carney, Michelle Mohr (2006). A Large Sample Evaluation of a Court- Mandated Batterer Intervention Program: Investigating Differential Program Effect for African American and Caucasian Men. Research on Social Work Practice, 16(2), 121- 131. Doi: 10.1177/1049731505277306.
*Coulter, Martha & VandeWeerd, Carla (2009). Reducing Domestic Violence and Other Criminal Recidivism: Effectiveness of a Multilevel Batterers Intervention Program. Violence and Victims, 24(2), 139-152. Doi: 10.1891/0886-6708.24.2.139.
Dutton, Donald G. (1995). The domestic assault of women: Psychological and criminal justice perspectives. Vancouver: University of British Columbia Press Vancouver.
Dutton, Donald G. (2007). The abusive personality: Violence and control in intimate relationships. New York: Guilford Press.
Eliasson, Mona & Ellgrim, Barbro. (2006). En kunskapsöversik: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Sveriges kommuner och landsting.
Eriksson, Maria, Berg, Lena & Wallqvist, Annette (2011). Våldsförebyggande arbete med män: en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Eriksson, Maria, Biller, Helene och Balkmar, Dag (2006). Mäns våld mot kvinnor och barns upplevelser: interventioner, kunskaper och utvecklingsbehov. Stockholm: Näringsdepartementet/Fritzes.
Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Frenzel, Anna. (2014). Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. Rapport 2014: 8.
Stockholm. Brottsförebyggande rådet. Hämtad 27 mars 2015 från
http://bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861584/2014_8_Brott_i_na ra_relationer.pdf.
Gendreau, Paul, Smith, Paula & French, Sheila A. (2006). The Theory of Effective Correctional Intervention: Empirical Status and Future Directions. I Cullen, Francis T., Wright, John Paul & Blevins, Kristie R. (ed.), Taking stock: the status of criminological theory (pp.
41
Genest, Andrée-Anne & Mathieu, Cynthia (2014). Intimate Partner Violence: The Role of
Attachment on Men’s Anger. Partner Abuse 5(4), 375-387. doi:
http://dx.doi.org/10.1891/1946-6560.5.4.375.
George, Jayashree & Stith, Sandra M. (2014). An Updated Feminist View of Intimate Partner Violence. Family Process 53(2), 179-193. doi: 10.1111/famp.12073.
Gottzén Lucas. (2013). Hjältar och monster. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld. Ungdomsstyrelsen. Stockholm.
Götblad, Carin (2014, 27 juni). Frihet från våld måste bli ett nationellt folkhälsomål. Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se/debatt/frihet-fran-vald-maste-bli-ett-nationellt- folkhalsomal/.
Harding, Sandra. (1986). The science question in feminism. Ithaka and London: Cornell University Press.
Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber. *Hellman, Chan H., Johnson, Chad V.& Dobson, Teri. (2010). Taking action to stop violence: A study on readienes to change among male betteres. Journal of family violence, 25(2010), 431-438. Doi: 10.1007/s10896-010-9304-x.
Hyde- Nolan, Maren. E & Juliao, Tracy. (2012). Theoretical bacis for family violence. I Fife, Rose, Kampen, Barbara, F. och Schrager Sarina, Family violence: what healt care provders need to know (s, 5-23). Jones & Bartlett learning.
Kesner, John E, Julian, Teresa & McKenry, Patrick C. (1997). Application of attachment theory of male violence toward female intimates. Journal of Family Violence, 12(2), 211-227. Hämtad från databasen Summon.
*Kindness, Alana, Kim, Han, Alder, Steven, Edwards, Alison, Parekh, Asha & Olson, Lenora M. (2009). Court Compliance as a Predictor of Postadjudication Recidivism for Domestic Violence Offenders. Journal of Interpersonal Violence 24(7), 1222-1238. Doi: 10.1177/0886260508322197.
*Klein, Andrew R. & Crowe, Ann (2008). Findings From an Outcome Examination of Rhode Island’s Specialized Domestic Violence Probation Supervision Program - Do Specialized Supervision Programs of Batterers Reduce Reabuse? Violence Against Women 14(2), 226-246. Doi: 10.1177/1077801207312633.
Latessa, Edward J., Cullen, Francis T. & Gendreau, Paul (2002). Beyond Correctional Quackery - Professionalism and the Possibility of Effective Treatment. Federal Probation, 66(2), 43-49.
Lawson, David M. & Brossart, Daniel F. (2009). Attachment, Interpersonal Problems, and Treatment Outcome in Group Therapy for Intimate Partner Violence. Psychology of Men & Masculinity 10(4), 288-301. Doi: 10.1037/a0017043.
42
*Lee, Mo Yee, Uken, Adriana & Sebold, John (2007). Role of Self-Determined Goals in Predicting Recidivism in Domestic Violence Offenders. Research on Social Work Practice 17(1), 30-41. Doi: 10.1177/1049731506294375.
Lee, Rosalyn D., Walters, Mikel L., Hall, Jeffrey, E. & Basile, Kathleen C. (2012). Behavioral and Attitudinal Factors Differentiating Male Intimate Partner Violence Perpetrators With and Without a History of Childhood. Journal of Family Violence 28(1), 85-94. Doi:10.1007/s10896-012-9475-8
*Levesque, Deborah, A., Ciavatta, Mary Margaret, Castle, Patricia H., Prochaska, Janice, M. & Prochaska, James, O. (2012). Evaluation of a staged- based, computer- tailored adjunct to usual care for domestic violence offender. Psychology of violence, 2(4), 368-384. Doi: 10.1037/a0027501.
* Lindsay, Jocelyn, Roy, Valerie, Montminy, Lyse, Turcotte, Daniel & Genest-Dufault, Sacha (2008). The Emergence and the Effects of Therapeutic Factors in Groups. Social Work with Groups 31(3-4), 255-271. Doi: 10.1080/01609510801981029.
*Loeffler, Christopher H., Prelog, Andrew J., Unnithan, N. Prabha & Pogrebin, Mark R. (2010). Evaluating Shame Transformation in Group Treatment of Domestic Violence Offenders. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology 54(4), 517- 536. Doi: 10.1177/0306624X09337592.
*Maxwell, Christopher D., Davis, Robert C. & Taylor, Bruce G. (2010).The impact of lenght of domestic violence treatment on the patterns of subsequent intimate partner violence. Journal of experimental criminology, 6(2010), 475-497. Doi: 10.1007/s11292-010-9106- 4.
Mauricio, Anne marie & Gormley, Barbara (2001). Male Perpetration of Physical Violence Against Female Partners – The Interaction of Dominance Needs and Attachment Insecurity. Journal of Interpersonal Violence, 16 (10), 1066-1081. Hämtad från databasen Social services abstract.
Nationellt centrum för kvinnovåld (2014). Förövare. Hämtad 27 mars 2015 från: http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relatione r/Forovare_amnesguide/.
Nason-Clark, Nancy & Fisher-Townsend, Barbara (2015). Men who batter.
Oka, Megan, Sandberg, Jonathan G, Bradford, Angela B & Brown Andrew. (2014). Insecure attachment behavior and partner violence: incorporating couple perceptions of insecure attachment and relation aggression. Journal of Marital and Family Therapy, 40(4), 412- 429.
Piuva, Katarina & Karlsson, Lis Bodil. (2012). Introduktion. I Lis Bodil Karlsson och Katarina Piuva (Red). Genusperspektiv i socialt arbete (s. 17-50). Stockholm, Natur & Kultur. Schneider, Christine & Brimhall, Andrew S (2014). From Scared to Repaired: Using an
Attachment-Based Perspective to Understand Situational Couple Violence. Journal of Marital and Family Therapy, 40(3), 367-379. Doi: 10.1111/jmft.12023.
43
*Schmidt, Michele Cranwell, Kolodinsky, Jane M., Carsten, Gwyneth, Schmidt, Frederick E, Larson, Mark & MacLachlan, Cate (2007). Short Term Change in Attitude and Motivating Factors to Change Abusive Behavior of Male Batterers after Participating in a Group Intervention Program Based on the Pro-Feminist and Cognitive-Behavioral Approach. Journal of Family Violence 22, 91-100. Doi: 10.1007/s10896-007-9064-4. *Smith Stover, Carla, Meadows, Amy L. & Kaufman, Joan (2009). Interventions for Intimate
Partner Violence: Review and Implications for Evidence-Based Practice. Professional
Psychology: Research and Practice 40(3), 223-233. Doi: 10.1037/a0012718.
Socialstyrelsen (2010). Behandling av män som utövar våld i nära relationer – en utvärdering
[Elektronisk resurs]. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-34.
Socialstyrelsen (2011). Skydds- och riskfaktorer. Hämtad 8 april 2015 från http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Barnspsykiskaohalsa/Sidor/Skydds- och-riskfaktorer.aspx.
Socialstyrelsen. (2014a). Hämtat den 19 mars 2015 från: http://www.socialstyrelsen.se/valds- ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition.
Socialstyrelsen (2014b). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet [Elektronisk resurs]. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-30.
*Stewart, Lynn A., Gabora, Natalie, Kropp, P. Randall & Lee, Zina (2014). Effectiveness of Risk-Needs-Responsivity-Based Family Violence Programs with Male Offenders. Journal of Family Violence 29, 151-164. Doi: 10.1007/s10896-013-9575-0.
Strandell, Peter. (2013). Dödligt våld mot kvinnor. Om myndigheters förutsättningar att förhindra brott i nära relationer. Stiftelsen Tryggare Sverige.
*Zalmanowitz, Sharla J., Babins-Wagner, Robbie, Rodger, Susan, Corbett, Bradley A. & Leshied, Alan (2013). The Association of Readiness to Change and Motivational Interviewing with Treatment Outcomes in Males involved in Domestic Violence Group Therapy. Journal of Interpersonal Violence 28(5), 956-974. Doi: 10.1177/0886260512459381.
Zosky, Diane L. (2005). Disruptions in the Separation-Individuation Process of Domestically Violent Men: An Empirical Examination of Mahler's Theory. Journal of Human Behavior in the Social Enviroment, 12(4), 43-60.
Whittemore, Robin & Knalf, Kathleen. (2005). The intergrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553.
Bilaga 1. Checklista för kvalitetsbedömning av studier (se Booth et al, 2012; Forsberg & Wallmark, 2013).
Frågor:
Ja: Nej:Anges syftet i studien på ett tydligt sätt?
Anges studiens design och passar designen med studiens syfte? Redovisas det hur insamlingen av data har gått till?
Redogörs studiens utfallsmått?
Är datainsamlingen tillräcklig för att stödja författarnas tolkningar och slutsatser?
Analyseras datan på ett lämpligt sätt för att öka läsarens förståelse?