Begränsningar

Eftersom de entreprenörer som valt att svara på vår enkät driver relativt små företag kan våra resultat också bara generaliseras till just denna grupp av entreprenörer – småföretag eller nystartade företag i tillväxt. Mot bakgrund av att vår studie syftar till att studera orsaker till att individer startar företag är just studiet av entreprenörer som driver små företag relevant. Det hade dock varit intressant för studien att få fler svar från ett större spann av entreprenörstyper, till exempel sådana som driver större och mycket framgångsrika företag.

En svårighet, som också Forlani och Mullins (2001) påpekar när det gäller att utveckla ett instrument för att mäta individers riskbenägenhet är att få de fiktiva valen att likna en verklig situation. Många yttre faktorer som normalt påverkar en persons riskbenägenhet och riskuppfattning kan ha negligerats vilket gör att svaren kanske inte reflekterar hur entreprenören skulle ha resonerat i en verklig situation. Vi har dock trots de svårigheter Forlani och Mullins (2001) uttrycker med detta i så stor utsträckning som möjligt följt deras enkätfrågor utan att vidareutveckla dem. Dels för att det inte varit möjligt för oss att på samma sätt som de utveckla och pröva ett eget instrument, dels för att vi ville ha en referensram att jämföra våra resultat mot och därmed öka generaliserbarheten i vår studie. En begränsning med vår studie blir dock utifrån detta att vi enbart undersökt effekterna på förutbestämda investeringsmöjligheter med väldigt liten kringinformation. Tänkbara faktorer som vore intressanta att undersöka vidare är faktorer så som kompetens, incitament, och ledarstrukturer i grupper och i hela företag. Vi anser att vidare forskning kring de ovanstående faktorerna är nödvändig för att få en djupare förståelse i vad som är avgörande i entreprenörens val att starta och driva företag.

5.2 Slutsatser

Vi har, i och med genomförandet av denna studie, redogjort för vissa faktorer som påverkar entreprenörernas riskbenägenhet och investeringsbeslut. Vi hoppas att våra resultat, genom att påvisa till exempel peronlighetens inverkan på riskbeslut, kan bidra till att förklara varför entreprenörer ibland uppfattas som att de tar annorlunda och riskfyllda beslut. Då vår studie påvisar vissa specifika faktorer som beskriver entreprenörernas riskbenägenhet menar vi att dessa resultat kan hjälpa både entreprenörer och riskkapitalister vid framtida investeringsbeslutet, att ta mer välavvägda och förhoppningsvis bättre beslut. Vi visar i vår studie, i likhet med andra studier enligt vår teorigenomgång, att entreprenörer både är mer riskbenägna än Icke

34

entreprenörer och att de ser mindre risk i en given situation. Detta kan som vi beskrivit i teorigenomgången bero på dels personlighet och dels faktorer som gör att information värderas olika till exempel på grund av övertro på sig själva och sin förmåga att kontrollera skeenden (locus of control) samt en benägenhet att lite för mycket på bristfällig information (the law of small numbers). Detta ger en viss antydan till förklaring till att vissa individer negligerar de dåliga utsikterna att lyckas med att starta och driva företag, och ändå tar steget. Vi är medvetna om att det är oerhört viktigt för ett samhälle att vissa individer kastar sig ut i ovissheten och osäkerheten i att starta företag. Våra resultat, mot bakgrund av att så många företag misslyckas, borde ändå visa på att vissa individer kanske borde lägga ned mer tid på att bättre undersöka förutsättningarna för att lyckas. En större medvetenhet om att dessa olikheter i tänkande och värderande av information finns torde hjälpa både entreprenörer och riskkapitalister att bättre förstå varandra.

Vi känner dock, som sagt, att enkäten vi utformat kräver mer arbete och ett större urval för att ge säkrare resultat och bättre förklara till exempel tidigare erfarenheters inverkan på riskuppfattning och riskbenägenhet. De studier vi sett tidigare kring erfarenheter handlar främst om erfarenheter av spel i det korta perspektivet (Gärling. T. & Romanus. J, 2000), Vi vill se mer studier av den verklighet som entreprenören lever i. Experiment som pågår över lång tidsrymd som behandlar kapitalintensiva investeringar under längre tidsperioder. Vi känner även att en relaterad studie med ett större urval bör genomföras för att verifiera vissa resultat som vi fann, och även fylla vissa luckor. Vidare känner vi som sagt att även en relaterad kvalitativ undersökning borde genomföras för att reda ut frågetecken kring de svar som vår enkät genererade. Andra aspekter som bör utvecklas vidare är det personlighetstest vi presenterade. En anledning är att vi genomgående under analysen funnit att respondenterna oavsett indelning svarar så att S (sinnesförnimmelse) alltid dominerar över N. Detta kan bero på slumpen eller till exempel på ett mätfel genererat av otydliga eller felaktigt ställda frågor i personlighetstestet. Orsaken till ett sådant fel kan mycket väl vara att testet är översatt från engelska till svenska och valet av översättningsord som relaterar till N (Intuition) varit mycket känsloladdade och ”skrämt iväg” respondenterna från de svarsalternativen. Intuition är annars ett av de karaktäristika som återkommer ofta när det handlar om att beskriva entreprenörer – se teorigenomgången av personlighet och entreprenörskap. Liknande fel kan ha smugit sig in i den första delen av enkäten då den också är översatt men inte tillräckligt testad.

Slutligen: det här är ett mycket intressant, svårgenomträngligt och komplicerat ämne som kräver noggranna förberedelser och överväganden för att utveckla bra mätinstrument och metoder för kvalitetsstudier. Så länge olika instrument och definitioner av det som mäts används i olika studier kommer förmodligen olikheterna i resultat och slutsatser också att finnas kvar. Genom att bygga vidare på andra forskares studier anser vi att vi bidragit något till ett sådant synsätt som förhoppningsvis på ett konstruktivt sätt kan föra diskussionen framåt.

35

Referenser

Agor, W. H. 1984 Intuitive Management: Integrating Left and Right Brain Management Skills.

Busenitz, L.W. & Barney, J.B. 1997. Biases and Heuristics in strategic decision-making:

Differences between entrepreneurs and managers in large organizations. Journal of

Business Venturing, 10(1).

Brandstätter, H. (1997). Becoming an entrepreneur a question of personality structure? Journal

of Economic Psychology, 18 (158-177)

Brockhaus, R. H., Sr. 1980. Rick-Taking propensity of entrepreneurs. Academy of Management

Journal 23(3).

Caird S. 1993. What do psychological tests suggest about entrepreneurs? Journal of Managerial

Psychology vol. 8 no 6, 11-20

Chell, E. 1990. The Characteristics of Entrepreneurs and Entrepreneurial Firms: A Fresh

Approach Paper Given At 13th Small Firms Policy and Research Conference

Corman, J., Perles, B., & Yancini, P. (1988). Motivational factors influencing high-technology

entrepreneurship. Journal of Small Business Management, 26(1), 36-42

Cooper, Arnold C., C. Woo, and W.C. Dunkelberg (1988). “Entrepreneurs’ perceived chances

of success.” Journal of Business Venturing. Vol. 3. 97-108

Cramer, J.S. 2001. The Roots of Entrepreneurship and Labour Demand: Individual Ability and

Low Risk Aversion.

Dahlström,. K. 1991. Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning.

Studentlitteratur.

Delmar, F. 1997. Vad vet jag om entreprenörskapets psykologi (What do I know about the

psychology of entrepreneurship).

Emmerson, T. & Taylor B.A 2003. Interactions Between Personality Type and the Experimental

Methodology in Determining Student Achievement in Principles of Microeconomics

Forlani, D./Mullins, J.W. 2001. Percieved risks and choices in entrepreneurs’ new venture

decisions

Fulop, L. 1991. Middle managers: Victims or vanguards of the entrepreneurial movement? Journal of Management Studies, 28:1: 25-44.

Ginn, C., & Sexton, D. (1989). Growth: a vocational choice and psychological preference. In B.

Kirchhoff,

Gustavsson, B. 2003. Kunskapande metoder; inom samhällsvetenskapen. Studentlitteratur Gärling, T., & Piñón. A. 2004. Effects of Mood on Adoptions of Loss Frame in Risky Choice.

36

Gärling. T och Romanus. J. Integration and Segregation of Prior Outcomes in Risky Decisions.

Göteborg Psychological Reports number 1 volume 26.

Hellevik, O. (1987) Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap Holme, M. & Solvang, K. 1986. Forskningsmetodik.

Howell, J.M., & Higgins, C.A. 1990a. Championship of Technological Innovations.

Administrative Science Quarterly. 30. 317-341.

Howell, J.M., & Higgins, C.A. 1990b. Champions of Change: Identifying, Understanding and

Supporting Champions of Technological Innovations. Organizations Dynamics. 19, 40-55.

ITPS/SCB. 2005. Nyföretagandet i Sverige 2003 och 2004. Sveriges officiella statistik S2005:008. Isen, A. M. 2000. Toward understanding the role of affect in cognition. In R. S. Wyer & T. Srull

(Eds.) Handbook of social cognition.

Johnson, E . J., & Tversky, A. 1983. Affect, generalization, and the perception of risk. Journal of

Personality and Social Psychology, 45.

J.S. Cramer, J.Hartog, N.Jonker, C.M. Van Praag. 2001. Low risk Aversion encourages the

choice for entrepreneurship: an empirical test of a truism.

Kahneman, D., & Tversky, A. 1979. Choises values and frames. American Psychologist. Kanter, R.M. 1989. When Giants Learn to Dance. New York, NY: Simon & Schuster.

Krueger, N. F. 1993. The impact of prior entrepreneurial exposure on perceptions of new venture

feasibility and desirability. Entrepreneurship: Theory & Practice18(1)

Kruerger, N. F., & Brazeal, D. V., 1994. Entrepreneurial potential and potential entrepreneurs.

Entrepreneurship & Practice 18(3).

Körner, S., Ek, L. & Berg, S. (1984). Deskriptiv statistik. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lauriola, M., & Levin, I. P. 2001a. Personality traits and risky decision-making in a controlled

experimental task: an exploratory study. Personality and Individual Differences, 31.

Lauriola, M., & Levin, I. P. 2001b. Relating individuals differences in attitude toward ambiguity

to risky choices. Journal of Behavioural Decision Making, 14.

Levin, I. P., Gaeth, G. J., Schreiber, J., & Lauriola, M. 2002. A new look at framing effects:

Distribution of effect size, individual differences, and independence of types of effects.

Organizational Behaviour and Human Decision Processes, 88.

Levin, I. P., Schberider, S. L., & Gaeth, G. J. 1998. All frames are not created equal: A

typology and critical analysis of framing effects. Organizational Behaviour and Human

Decision Processes, 76.

Lieberman, B.M. & Montgomery, B.M. 1988. Asian Management Education: Some

37

Llewellyn, D. J, & Wilson, K.M. 2003. The controversial role of personality traits in

entrepreneurial psychology

Lopes, L. 1987. Between hope and fear: the psychology of risk, Advances in Experimental

Social Psychology, 20: 255-295.

Lopes.L. 1994. Psychology and economics; Perspectives on risk, cooperation and the marketplace Lughhunn, D., & Payne. J. W. 1984. The impact of sunk cost o risky choice behaviour. INFOR

(Canadian Journal of Operations Research and Information Processing).

March, J.G., & Shapira, Z. (1987) Managerial Perspectives on Risk and Risk Taking.

Management Sci (33, 1404-1418)

McClelland, D. C. 1987, Characteristics of Successful Entrepreneurs Journal of Creative

Behaviour, Vol. 21, No. 3, pp. 219-233.

Mitchel, R.K, Busenitz, L., Lant, T., McDougall, P.P., Morse, E.A., Smith, J.P. 2002. Toward

a Theory of Entrepreneurial Cognition: Rethinking the People Side of Entrepreneurship Research. Entrepreneurship Theory and Practice Volume 27 Page 93.

Nawrocki. D. 1999. A brief history on downside risk measures.

Nygren, T. E., Isen. A. M., Taylor, P. J., & Dulin, J. 1996. The influence of positive affect on

the decision rule in risk situations: Focus on outcome (and especially avoidance of loss) rather then probability. Organizational Behaviour and Human Decision Processes, 66.

Palich, L. & Ray, B. 1995. Using cognitive theory to explain entrepreneurial risk-taking:

Challenging conventional wisdom. Journal of Business Venturing volume 10.

Peters, H. 2003. Risk, Rescue and Righteousness: How Women Prevent

Themselves From Breaking Through the Glass Ceiling, Hagberg Consulting Group

Rieple, A, & Vyakarnam S. 1996, The Case for Managerial Ruthlessness, British Journal of

Management, 7, 17-33

Riquelme, H. och Rickards, T. 1992. Hybrid conjoint analysis: An estimation probe in new

venture decisions. Journal of Venturing, volume 7.

Romanus. J, Hassing. L, och Gärling. T. 1996. A Loss-Sensitivity Explanation of Integration of

Prior Outcomes in Risky Decisions. Göteborg Psychological Reports, number 3 volume 26.

Rusting C. L. 1998. Personality, mood and cognitive processing of emotional information: Three

conceptual frameworks. Psychological Bulletin 124(2).

Shapira, Z. 1995. Risk taking: A managerial perspective.

Shaver, K. G., & L. R. Scott. 1991. Person, process, and choice: the psychology of new venture

creation. Entrepreneurship Theory and Practice.

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som Allmänbildning – en Kritisk Ämnesdidaktik. Lund.

38

Simon, M., Houghton, S.M., & Aquino, K. 2000. Cognitive biases, risk perception, and venture

formation: How individuals decide to start companies

Sitkin, S.B. & Pablo, A.L.(1992). Reconceptualizing the determinants of risk

behaviour. Academy of Management Review, vol. 17, No.1, 9-38.

Thurén, T. (1991) Vetenskapsteori för nybörjare, Saltsjö-Boo, Tiger Förlag.

Tversky, A., & Kahneman, D. 1981. The framing of decisions and the psychology of choice.

Science, 211.

Yates. F, (1992) Risk-Taking Behavior. John Wiley & Sons

För en lista över publikationer från Forlani och Mullins; http://facultyresearch.london.edu/showfac.asp?a=Mullins+J.

För vidare information om originalenkäten och tolkning av data från denna se;

http://carbon.cudenver.edu/~dforlani/entp6000.htm och klicka på länkarna: ”RISK” och ”Risk Survey”

39

Bilaga 1