Kapitlet redogör för olika faktorer och begränsningar som kan ha påverkat studiens resultat.
Studiens syfte och forskningsfråga gjorde att det lämpade sig bäst att genomföra en kvalitativ undersökning. Men valet att göra en kvalitativ studie samt att använda icke- sannolikhetsurval innebär dock att resultatet inte är generaliserbart för en större population. Dock har resultatet givit betydelsefulla insikter och bidragit med en definition på användares upplevelser på Instagram, vilket kan fungera som grund för vidare forskning. Det faktum att båda fokusgrupperna innehöll respondenter från samma kultur kan ha påverkat resultaten eftersom möjligheten finns att en grupp respondenter från en annan kultur har en annan syn både på begreppet upplevelser samt på upplevelser inom kontexten sociala medier, vilket därav hade kunnat innebära att ett annat resultat framkommit. Chansen finns också att en större variation hade kunnat påvisas bland svaren om fler fokusgrupper genomförts men eftersom studien dels hade tidsmässiga begränsningar, och dessutom är av kvalitativ och undersökande karaktär var syftet framförallt att skapa förståelse för en grupps åsikter hellre än att utvinna en stor mängd data.
9. REFLEKTIONER
Kapitlet redogör för de olika gruppdynamikerna fokusgrupperna emellan och potentiella orsaker till detta samt vad det har inneburit för studien, diskuteras.
Gruppdynamiken skiljde sig åt mellan de båda fokusgrupperna. Respondenterna i fokusgrupp ett var orädda för att ta för sig och samtliga deltagare tycktes obehindrat kunna dela med sig av sina åsikter. Det hände flera gånger att de avbröt varandra samt pratade i mun på varandra, något som tyder på att de var trygga i gruppkonstellationen En respondent, Saga, intog instinktivt en tydlig position i gruppen och dominerade i viss mån samtalet. Men även om Saga pratade mycket, tycktes övriga respondenter inte bli skrämda av detta utan argumenterade obehindrat emot henne då de inte höll med. Gruppdynamiken upplevs därför som god eftersom samtliga respondenter kom till tals och bidrog till diskussionen. Samtliga av respondenterna i denna fokusgrupp bestod av marknadsföringsstudenter, vilket innebär att de förmodligen har förkunskap om undersökningsområdet. Detta kan vara en förklaring till att diskussionen flöt på bra och mycket användbar information kunde utvinnas.
Fokusgrupp två hade en annan typ av gruppdynamik. Där fanns ingen respondent som uttryckte sig mer än andra. Däremot var det betydligt svårare för moderatorn att få respondenterna att dela med sig av sina åsikter. Efter att moderatorn ställt en fråga blev det ofta tyst en stund och det kändes som att respondenterna väntade på att någon annan skulle börja prata. En möjlig förklaring till detta kan dels vara att respondenterna var mindre bekanta med varandra och därför kände sig något blyga men det kan också ha att göra med det faktum att ingen av respondenterna var marknadsföringsstudenter utan hade skilda sysselsättningar, vilket gör att de saknar den förkunskap som fokusgrupp ett besitter. Detta kan innebära att de hade svårare att förhålla sig till frågorna och förstå vad som efterfrågades. Trots detta gick det ändå att utvinna intressant och användbar information, om än något mindre mängd än fokusgrupp ett.
Trots de olika gruppdynamikerna framkom ändå liknande svar i båda fokusgrupperna och deras svar skiljde sig endast åt på ett fåtal punkter.
Bergkvist & Palmér
REFERENSER
Ahern, S., Eckles, D., Good, N., King, S., Naaman, M. & Nair, R. (2007). ’Over-Exposed? Privacy Patterns and Considerations in Online and Mobile Photo Sharing’, Proceeding of the SIGCHI
Conference on Human Factors in Computing Systems. 357-366 .
Doi: 10.1145/1240624.1240683. [2015-05-02]
Aikaterinin, M., Seonjeong, L., Liang, T. & Lanlung, C. (2014). ’The experience economy approach to festival marketing: vivid memory and attendee loyalty’, Journal of Services Marketing. 28 (1): 22 – 35. Doi: 10.1108/JSM-06-2012-0105. [2015-04-30]
Algotson, S. & Daal, C. (2007). Mötesplatser för upplevelseindustrin.
http://www.kk-stiftelsen.org/om/Lists/Publikationer/Attachments/157/motesplatser-for- upplevelseindustrin-2007-publ.pdf. [2015-04-23]
Björnram, E. & Lindholm, M. (2010). Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala
medier. C-uppsats, Göteborgs Universitet. [2015-05-02]
Boyd, D. M. & Ellison, N. B. (2007). ’Social network sites: Definition, history, and scholarship’.
Journal of Computer-Mediated Communication. 13 (1): 210-230. Doi: 10.1111/j.1083-
6101.2007.00393.x. [2015-04-30]
Bradley, P. (2010). ’Be where the conversations are: The critical importance of social media’,
Business Information Review. 27: 248-252. Doi: 10.1177/0266382110390976. [2015-04-30]
Brown, R. B. (2006). Doing Your Dissertation In Business And Management: The Reality Of
Researching And Writing, London: SAGE Publications. E-bok. [2015-05-02]
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1:2 upplagan. Malmö: Liber AB.
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. 3 upplagan. New York: Oxford University Press Inc.
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C. & Haglund, L. (2010). Marknadsundersökning – en Handbok. 3 upplagan. Hungary: Elanders Hungary.
Corliss, Rebecca. (2012). Photos on Facebook generate 53% more likes than the average post. 15 November. http://blog.hubspot.com/blog/tabid/6307/bid/33800/Photos-on-Facebook-Generate- 53-More-Likes-Than-the-Average-Post-NEW-DATA.aspx [2015-04-28]
Creswell, J. W. (2009). Research Design - Qualitative, Quantitative and Mixed Methods Approaches. 3 upplagan. London: SAGE Publications.
Day, R. & Ekbia, H. (2010), '(Digital) experiences', First Monday, Information Science & Technology
Abstracts EBSCOhost. 15 (6): 1. Doi: 10.5210/fm.v15i6.3024 [2015-05-05]
Flickr. Utan Årtal. About flickr.
https://www.flickr.com/about [2015-05-08] Geoff. (2014). The Complete History of Instagram.
http://wersm.com/the-complete-history-of-instagram/ [2015-04-16]
Geurin-Eagleman, A. & Burch, L. (2015). 'Communicating via photographs: A gendered analysis of Olympic athletes’ visual self-presentation on Instagram', Sport Management Review. ScienceDirect, EBSCOhost. Doi: 10.1016/j.smr.2015.03.002. [2015-04-28]
Ghauri, P. & Grønhaug, K. (2005). Research methods in business studies: a practical guide. 3 upplagan. Harlow: Prentice Hall.
Grönroos, C. (2008). ’Service logic revisited: who creates value? And who co-creates?’, European
Business Review. 20 (4): 298 – 314. Doi: 10.1108/09555340810886585. [2015-05-02]
Gustafsson, N. (2008). Upplevelseindustri – Marknadens logik och organisatoriska förutsättningar. Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier. [2015-04-30]
Hanna, R., Rohm, A. & Crittenden V. L. (2011). ’We’re all connected: The power of the social media ecosystem’, Business Horizons. 54: 265-273. Doi: 10.1016/j.bushor.2011.01.007. [2015-05-06] Ingelsson, P. (2009). How to create a commercial experience: focus on leadership, values and
organizational culture. Lic.-avh., Mitt Universitet Östersund. [2015-05-02]
Instagram. Utan Årtal. Fånga och dela ögonblick från hela världen. https://instagram.com [2015-04-28]
Itu (International Telecommunication Union). 2014. Half the world will be online by 2017.
http://www.itu.int/net/pressoffice/press_releases/2014/46.aspx#.VTQFNEJmi7I [2015-04-19] Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. 1:13 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Jordan, B. (2014). ’Notes on the State of Business Anthropology’, Journal of Business Anthropology. 3 (1): 126-131. [2015-05-03]
Kaplan, A. M. & Haneilein, M. (2010). ’Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media’, Business Horizons. 53 (1): 59-68. Doi: 10.1016/j.bushor.2009.09.003. [2015-04- 30]
Kietzman, J. H., Hermkens, K., McCarthy, I. P. & Silvestre, B. S. (2011). ’Social media? Get serious! Understanding the functional building blocks of social media’, Business Horizons. 54 (3): 241- 251. Doi: 10.1016/j.bushor.2011.01.005 [2015-05-04]
King, D. L. (2008). Designing The Digital Experience: How To Use Experience Design Tools And
Techniques To Build Websites Customers Love. Medford, New Jersey: CyberAge. E-bok.
[2015-04-17]
Lee, C. S. & Ma, L. (2012). ’News sharing in social media: The effect of gratifications and prior experience’, Computers in Human Behavior. 28 (2): 331-339. Doi: 10.1016/j.chb.2011.10.002 [2015-05-05]
Lilius, J. (2009). Kommunikation i sociala medier: Nya utmaningar för organisationer. C-uppsats, Högskolan i Kalmar. [2015-05-02]
Bergkvist & Palmér
Litt, E. & Hargittai, E. (2014). 'Smile, snap, and share? A nuanced approach to privacy and online photo-sharing', Poetics. 42: 1-21. Doi: 10.1016/j.poetic.2013.10.002. [2015-04-28]
Lnu. Utan Årtal. Källkritisk bedömning.
http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/kallkritisk-bedomning [2015-05-02]
Mallia, G. (2013). The Social Classroom: Integrating Social Network Use in Education. Hershey: IGI Global. E-bok. [2015-05-02]
Marshall, P. D. (2010). ’The promotion and presentation of the self: celebrity as marker of
presentational media’, Celebrity Studies. 1 (1): 35-48. Doi: 10.1080/19392390903519057. [2015-04-28]
Moritz, D. (2012) The shift to visual social media: 6 tips for business.
http://sociallysorted.com.au/shift-to-visual-social-media-6-tips-for-business-infographic/#more- 4590 [2015-04-28]
Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser - från OK till WOW!. 1:9 upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Mäkelä, A., Giller, V., Tscheligi, M. & Sefelin, R. (2000). 'Joking, storytelling, artsharing, expressing affection: a field trial of how children and their social network communicate with digital images in leisure time’, Proceedings of the SIGCHI conference on Human Factors in Computing
Systems, Inspec. 2 (1). Doi: 10.1145/332040.332499. [2015-05-01]
Nationalencyklopedin. Utan Årtal. Sociala Medier.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier [2015-04-23] O’Dell, T. (2002). Upplevelsens materialitet. Lund: Studentlitteratur.
Otto, J. & Ritchie, J. (1996). 'Paper: The service experience in tourism', Tourism Management. 17: 165-174. Doi: 10.1016/0261-5177(96)00003-9. [2015-04-20]
Patel, N., Clawson, J., Voida, A. & Lyons, K. (2009). ’Mobiphos: A study of user engagement with a mobile collocated–synchronous photo sharing application’, International Journal of Human-
Computer Studies. 67 (12): 1048–1059. Doi: 10.1016/j.ijhcs.2009.09.002. [2015-05-02]
Pine, J. & Gilmore, J. H. (2011). The Experience Economy. Boston Massachusetts: Harvard Business Review Press.
Pinterest. Utan Årtal. Vad är Pinterest?
https://about.pinterest.com/sv/whats-pinterest [2015-04-28]
Postman, J. (2009). SocialCorp: Social Media Goes Corporate. Berkley: New Riders.
Poulsson, S. H. G & Kale, S. H. (2004). 'The Experience Economy and Commercial Experiences',
Marketing Review. 4 (3): 267-277. Doi: 10.1362/1469347042223445. [2015-04-23]
Qualman, E. (2009). Socialnomics: how social media transforms the way we live and do business. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.
Quinton, S. & Harridge-March, S. (2010). ’Relationships in online communities: the potential for marketers’, Journal of Research in Interactive Marketing. 4 (1): 59-73. Doi: 10.1108/17505931011033560. [2015-05-06]
Reed, T. V. (2014). Digitized Lives: Culture, Power and Social Change in the Internet era. New York: Routledge. E-bok. [2015-05-02]
Rodríguez-Ardura, I. & Martínez-López, F. J. (2013). ‘Another look at ‘being there’ experiences in digital media: Exploring connections of telepresence with mental imagery’, Computers In
Human Behavior. 30: 508-518. Doi: 10.1016/j.chb.2013.06.016. [2015-04-23]
Solomon, M. R., Bamossy, G. J., Askegaard S. T. & Hogg, M. K. (2006). Consumer Behaviour - a
European perspective, 3 upplagan. England: Pearson Education Limited.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research Methods For Business Students. Harlow: Financial Times Prentice Hall.
Seife, C. (2015). ’Big Data: The revolution is digitized’, Nature Publishing Group. 518 (7540): 480- 481. Doi: 10.1038/518480a [2015-05-02]
Shamim, A. & Butt, M. (2013). 'A critical model of brand experience consequences', Asia Pacific
Journal Of Marketing & Logistics. 25 (1): 102-107. Doi: 10.1108/13555851311290957 [2015-
05-29]
Simply Measured. (2013). Study: How Top Brand Marketers Use Instagram. http://cdn.simplymeasured.com/wp-
content/uploads/2013/10/Simply_Measured_Instagram_Study.pdf [2015-04-28]
Singh, K. (2007). Quantitative Social Research Methods, Los Angeles: SAGE Publications. E-bok. [2015-04-23]
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). 2010. Sociala medier och handlingsoffentligheten. http://skl.se/download/18.547ffc53146c75fdec0ef1b6/1405429253387/skl-juridisktpm- socialamedier.pdf [2015-04-17]
Skolverket. 2013. Fakta om sociala medier.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/sociala- medier/fakta [2015-04-16]
Snapchat. Utan Årtal. Snaps.
https://support.snapchat.com/ca/snaps [2015-04-28] Soi (Svenskar och Internet). Utan årtal. Sociala nätverk växer.
http://www.soi2014.se/kommunikation-och-sociala-natverk/sociala-natverk-vaxer/ [2015-04-24]
Statista. Utan Årtal. Number of social network users worldwide from 2010 to 2018 (in billions). http://www.statista.com/statistics/278414/number-of-worldwide-social-network-users/ [2015-04-16]
Bergkvist & Palmér
Strategy. Utan Årtal. The digitization megatrend.
http://www.strategyand.pwc.com/global/home/what-we-think/digitization/megatrend [2015-05- 02]
Thomas, L. C. (2012). 'Think Visual', Journal Of Web Librarianship. 6 (4): 321-324. Doi: 10.1080/19322909.2012.729388. [2015-04-16]
Trainor, K., Andzulis, J., Rapp, A. & Agnihotri, R. (2014). 'Social media technology usage and customer relationship performance: A capabilities-based examination of social CRM', Journal
Of Business Research. 67 (6): 1201-1208. Doi: 10.1016/j.jbusres.2013.05.002 [2015-05-06]
Tung, V. W. S. & Ritchie, J. B. (2011). ‘Investigating the memorable experiences of the senior travel market: an examination of the reminiscence bump’, Journal of Travel & Tourism Marketing. 28 (3): 331-343. Doi: 10.1080/10548408.2011.563168. [2015-04-29]
Tynan, C. & McKechnie, S. (2009). ’Experience marketing: a review and reassessment’, Journal of
Marketing Management. 25 (5-6): 501-517. Doi: 10.1362/026725709X461821. [2015-05-06]
Van House, N. A. (2009). 'Collocated photo sharing, story-telling, and the performance of self',
International Journal Of Human - Computer Studies. 67: 1073-1086. Doi:
10.1016/j.ijhcs.2009.09.003 [2015-05-08]
Van House, N. A. (2011). ‘Personal photography, digital technologies and the uses of the visual’,
Visual Studies. 26 (2): 125-134. Doi: 10.1080/1472586X.2011.571888. [2015-05-05]
Vargo, S. L. & Lusch, R. F. (2004). ’Evolving to a new dominant logic for marketing’, Journal of
Marketing. 68 (1): 1-17. Doi: 10.1509/jmkg.68.1.1.24036. [2015-04-30]
Vaughan, Pamela. (2012). 6 Ways Social Media Marketers Should Capitalize on the Visual Content
Revolution. 19 December.
http://blog.hubspot.com/blog/tabid/6307/bid/33959/6-Ways-Social-Media-Marketers-Should- Capitalize-on-the-Visual-Content-Revolution-INFOGRAPHIC.aspx [2015-04-28]
Verma, R., Fitzsimmons, J., Heineke, J. & Davis, M. (2002). 'New issues and opportunities in service design research', Journal Of Operations Management. 20 (2): 117-120, Doi: 10.1016/S0272- 6963(01)00089-4. [2015-05-06]
Walter, E. (2012). The rise of visual social media.
http://www.fastcompany.com/3000794/rise-visual-social-media [2015-04-28]
Weber, L. (2009). Marketing to the social web. 2 upplagan. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc. Yin. R. K. (2009). Case study research - Design and Methods. 4 upplagan. California: SAGE
APPENDIX
Det kursiva i diskussionsunderlaget fungerade som hjälpmedel för respondenterna då diskussionerna stannade upp.
Diskussionsunderlag
Upplevelser
Hur skulle ni beskriva begreppet upplevelse? Vad är en upplevelse?
(Är de personliga? Känslosamma? Minnesvärda? Består upplevelsen av konsumtionen i sig?
Kan en upplevelse fungera som konkurrensmedel? Hur?)
Hur kan upplevelser skapas? (Genom intryck från de fem sinnena?)
Vilka är delaktiga i att skapa en upplevelse? (Tillhandahållaren? Upplevaren OCH
Tillhandahållaren? Varför/Varför inte? Upplever ni att ni är delaktiga i skapandet av era egna upplevelser? Hur då?)
Vad behövs för att en upplevelse ska kännas betydelsefull? (Ska den vara personligt relevant?
Inkludera en nyhet? En överraskning? Lärande? Engagemang?)
Vilka typer av värde känner ni att en upplevelse kan skapa?
Emotionellt värde? (Lek – Då konsumtionen är underhållande, Status – Då konsumtionen är
imponerande eller Estetik – Då konsumtionen är inriktad på skönhet så som mode)
Vad skulle motivera er att prata gott om någonting till vänner och bekanta? (Är tidigare
upplevelser avgörande? Varför/Varför inte?)
Sociala medier
Hur skulle ni beskriva sociala medier?
Varför använder ni sociala medier? Vad attraherar er? (För att dela personliga objekt? För att
Bergkvist & Palmér
upplevelser? För att skapa dialoger? För att dela inspiration? För att dela kunskap? Finns det en önskan om att producera?)
Vilken upplever ni är den populäraste aktiviteten på Internet? (Sociala medier?) Är sociala medier en del av vardagen? Hur då? Varför?
Finns det ett offentligt engagemang och utbyte på sociala medier? Om ja, hur yttrar det sig? Upplever ni att sociala medier handlar om upplevelser? På vilket sätt?
Är positiva upplevelser avgörande för huruvida ni väljer att stanna kvar på sociala medier? Varför/varför inte?
Om vi placerar begreppet upplevelse i kontexten sociala medier, vad innebär det? Förändras begreppet? Hur?
Vad skiljer en upplevelse i digital miljö så som sociala medier från en traditionell upplevelse?
Sociala medieplattformar
Hur beskriver ni en social medieplattform? Kan ni ge exempel på några? Vad skiljer en plattform från en mötesplats?
Vad är det som definierar en social medieplattform? (Är det sättet man kan interagera på
den?)
Vilka olika typer av sociala medieplattformar finns det? Vad skiljer dem åt? (Är det
teknologin bakom som bestämmer vilken interaktion som äger rum?)
Vilka olika typer av interaktion kan ni nämna som finns på sociala medieplattformar? (Delning – Plattformar där man kan dela, distribuera och ta emot digitalt innehåll t.ex. text,
bild eller video, Konversationer – Plattformar där man kan hålla interaktiva dialoger både med företag och andra användare och Relationer – Plattformar där man kan skapa nätverk)
Vilken typ av social medieplattform föredrar ni att använda? Varför? Brukar ni använda mer än en social medieplattform? Varför/Varför inte? Delar ni samma budskap på flera sociala plattformar? Varför/Varför inte?
Har användare på sociala medieplattformar någon makt gentemot företag? På vilket sätt? (För
att de kan skapa, dela, diskutera produkter? Vad får de för konsekvenser?)
Bilder
Delar ni digitala bilder? Varför/varför inte? Hur ofta? (Fånga händelser, Illustrera vardagliga
livet, Berätta en historia, Lämna avtryck?)
Vilket delar ni helst, bilder eller text? Varför?
Är det enkelt att dela bilder på Instagram? Om ja, vad får det för inverkan på sättet ni delar? Blir det mer spontana bilder? Om nej, vad är det som är krångligt?
Varför är bilder viktiga? (För att de förmedlar minnen, kontexter och historieberättande?) Hur har skiftet till digitala bilder påverkat er? Har det påverkat sättet ni tar bilder?
Tar ni fler bilder än tidigare? Varför/Varför inte?
Känns det viktigt att veta när en bild är tagen? Vilka som är med på den? Varför/Varför inte? Hur ser ni på bilder respektive text? Kan en bild innehålla lika mycket information som text? Hur då? Kan bilder förmedla historier? Hur då? Kan de förmedla minnen? Personligt uttryck? Hur mottar du helst information? Genom bild eller text? Varför?
Bergkvist & Palmér
Vad ska en bild uppfylla för att uppfattas som intressant? (Iögonfallande? Informativ? Berätta
en historia? Illustrera en erfarenhet?)
Kan delning av bilder leda till att relationer skapas mellan användare? Om ja, hur då? Är det viktigt för er att få bekräftelse på de bilder ni delar? Varför? Vad får det för konsekvenser om ni får bekräftelse? (Blir ni mer aktiva då?)
Upplever ni att det är enkelt att kombinera bilder med text och ljud via applikationer (Instagram)?
Vad är anledningen till att ni delar och titta på andras bilder? (Hålla er uppdaterade om vad
som händer i omgivningen? Hålla kontakt med bekanta? Forma nya relationer och underhålla gamla? För att representera era liv och intressen?)
Kan ni få en känsla av att vara delaktiga eller ”på plats” då ni tittar på andras bilder? Hur då? Hur påverkas ni av att bilder kan ses överallt och när som helst? (Positivt eller negativt?
Varför?)
Mötesplatsen
Vad är viktigt vid möten? (Att kunna Diskutera, Lyssna, Dela åsikter, Konversera?) Skiljer sig fysiska möten åt från digitala möten? Hur då?
Finns det fördelar med digitala mötesplatser gentemot fysiska? Om ja, vilka då? Finns det nackdelar? Vilka?
Vad tror ni är främsta anledningen till att digitala mötesplatser existerar? (Hitta likasinnade,
sända ut budskap, möta kärleken, bygga upp självkänslan, följa trender, interagera med andra?)
Vad kan digitala mötesplatser bidra till? (Socialisation, stöd och support, informationsutbyte,
Kan mötesplatser förena människor som är olika? Hur då? Varför/varför inte? Brukar du interagera med främlingar på digitala mötesplatser? Varför/varför inte?
Kan man dela upplevelser med andra på mötesplatser? Om ja, känns detta viktigt? Varför? Hur ser ni på att all interaktion blir förevigad på Internet? Påverkar det sättet ni interagerar på Internet? Om ja, hur då? Om nej, varför inte?
Brukar ni använda verktyget ”taggning”? Varför? Varför inte? (Tillskriva något ett personligt
och relevant nyckelord, Underlätta för användare att lokalisera bilder och personer?)
Finns det en önskan hos er om att delta i historieberättande genom ”taggning”? (Om det t.ex.
sker en händelse som påverkar många människor och tas upp i sociala medier?)
Upplever ni att det är viktigt att delta i konversationer på mötesplatser för att hålla sig uppdaterad i vad som händer i er omgivning?
Användaren
Hur upplever ni att er personliga sfär har påverkats av användandet av sociala medier? (Har
den vidgats? Varför? Hur yttrar det sig?)
Hur och varför väljer du ut den information som du delar med dig av till andra? (Undviker du
att dela vissa saker på grund av ryktesspridning?)
Är du mån om att kontrollera bilden av dig själv som du sänder ut till andra? Varför/varför inte? Hur yttrar det sig?
Är du medveten om den potentiella publiken som finns på sociala medier? Om ja, på vilket sätt yttrar det sig?
Bergkvist & Palmér
Vad är avgörande för att kunna skapa upplevelser i sociala medier? (Delta i konversationer,
dela åsikter, vara aktiv?)
Räcker det att endast titta på bilder på Instagram utan att gilla/kommentera/dela själv? Får man ändå en upplevelse då?
Kan sättet du presenterar dig själv på sociala medier ha några positiva respektive negativa effekter? Vilka då? (Kan det påverka jobbmöjligheter?)
Är det möjligt att skapa djupa och emotionella relationer på sociala medier? Hur då?
Knyta ihop fokusgruppen
Hur skulle ni sammanfatta det vi har pratat om här idag? Vad är det viktigaste som sagts?
Försök att med en mening sammanfatta er uppfattning om vad upplevelser i sociala medier innebär för er? (Instagram?)