Begriplighet

Fråga: Upplever du att du har tillräckligt klara arbetsuppgifter? Du vet vad du har ansvar över och vilka mandat du har?

Respondent 1, kvinna

Det som kan vara frustrerande är att det skiljer sig mycket mellan de olika avdelningarna i befogenheter och ansvar. Vissa av avdelningscheferna har delegerat ner till ämnesföreträdaren såna saker som avdelningschefen ska göra enligt mitt tycke.

Respondenten påvisar att det finns skillnader i hur avdelningarna lägger upp sitt arbete och skulle uppskatta en förändring.

Respondent 2, man

Det framgår tydligt vad jag har för arbetsuppgifter och vilket ansvar jag har. Mandatet kommer på köpet när man har de två första bitarna på plats

Respondenten påvisar att den förstår arbetsuppgifterna, ansvaret och mandatet denne har.

Fråga: Du vet vad du har ansvar över och vilka mandat du har?

Respondent 1, kvinna

Det skulle jag vilja påstå att jag har

Respondenten påvisar att den har stor förståelse för sina befogenheter

Fråga: Hur kan då den psykosociala arbetsmiljön bli bättre?

Respondent 3, kvinna

Mer stöd och utbildning till cheferna skulle nog behövas. Att man försöker ha liknande strukturer på alla avdelningarna så att man kan lära sig av varandra när något går fel eller om en ny situation dyker

upp. Men vi arbetar med människor så det är svårt att göra ett system för något som hela tiden förändras..

Respondenten påpekar att det finns brister inom den utbildning som arbetet kräver och skulle uppskatta mer stöd i sitt dagliga arbete.

Respondent 2, man

Tror framförallt att vi ska prata om dessa saker. För då skapas ett intresse vilket gör att den psykosociala arbetsmiljön ökar

Respondenten tror att ett ökat intresse kan leda positiva effekter för den psykosociala arbetsmiljön

6.2.3 Hanterbarhet

Fråga: Upplever du att du har tillräckligt med resurser för att klara av ditt arbete

Respondent 4, kvinna

Självklart skulle jag vilja ha mer, men det vill väl alla tänker jag. Skulle gärna haft mer hjälp kring vissa administrativa sysslor. Få avlastning kring studentfall som kommer in och sånt.

Respondenten mena att arbetsbelastningen är ojämn och tung ibland. Respondent 5, man

Som jag varit inne på lite tidigare så är det arbetsbelastningen som ibland kan vara lite väll stor och ta tid från annat man kan behöva göra. Det tror jag är det största problemet

Respondenten påpekar att det finns tider på året som kräver mer arbete än andra

Fråga: Upplever du att din arbetstid påverkar din psykosociala arbetsmiljö?

Respondent 1, kvinna

Man arbetar när man behöver arbeta, så kan man ta ledigt när det är lugnare perioder. Men det är klart.. ibland räcker inte timmarna till och man får arbeta mycket övertid. Men vi har kontorsjobb 8-17 varje dag, så håller man hårt fast vid de så påverkas inte jag så

mycket av det. Jag tycker om att ha mönster att följa, jag är inte byggd för att jobba skift.

Respondenten påvisar att arbetstiden och främst övertiden påverkar dennes psykosociala arbetsmiljö

Fråga: Om vi bara tänker på dig som person. Vad är det som påverkar DIN psykosociala arbetsmiljö allra mest?

Respondent 3, kvinna

Jag skulle säga att det är otillräckligheten som är den största stressen för mig. Att man inte hinner med allt som man hade önskat att man skulle hinna med..de tycker jag är det som påverkar mig mest..

Respondenten menar på att den känner sig otillräcklig för sin arbetsuppgift i vissa situationer.

6.2.4 Meningsfullhet

Vad är det som driver dig att gå till jobbet?

Respondent 2, man

Jag drivs framförallt av uppgifterna. Det är roligt att vara med och påverka morgondagen.. Så jobbet i sig är det som får mig att åka hit..

Respondenten menar att jobbet i sig får denne att känna meningsfullhet Respondent 3, kvinna

Det är främst den utvecklande miljön, att man får tänka mycket fritt och komma fram till lösningar tillsammans men också individuellt.

Respondenten menar att det är arbetsplatsen i sig som gör att denne känner meningsfullhet i arbetet

6.2.5 Genus

Fråga: Upplever du att det finns skillnader mellan könen hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö?

Respondent 5, man

Jag skulle tro att kvinnor har lättare att ta kontakt med kollegor om det skulle behöva hjälp med sin arbetsbelastning men jag är inte så säker att det är nån skillnad då alla behöver hjälp ibland med arbetet.

Respondenten upplever att kvinnor har lättare att ta kontakt med kollegor än vad män har

Respondent 5, kvinna

Nej det tror jag inte då jag upplever att alla kan få det stöd som det behöver om man skulle fråga efter de

Respondenten upplever att det inte finns någon skillnad Respondent 1, kvinna

Jag tror att män och kvinnor tycker att olika saker är olika jobbigt. Det kan dels ha med könen att göra, men det har nog mest i hur vi är som människor. Men kollar man bara på könen så tror jag absolut de finns en skillnad i hur man upplever det..

Respondenten upplever att det har mer med bakgrund att göra än kön. Dock om man ser på enbart kön, upplever respondenten en skillnad

7 Analys

Kapitlet under kommer att väva ihop intervjuerna med de enkätsvar som finns i analysen med den tidigare forskningen och den teoretiska ramen. Efter detta kapitel så kommer en mer självständig slutsats att komma.

7.1 Diskussion

7.1.1 Begriplighet

Det visar sig i tabell nummer 5 att de övergripande målen för Högskolan Dalarnas var det lika många kvinnor som sa att de vet målen som sa att de inte vet om målen. Det visade sig även att män vet om dessa mål mer än vad kvinnorna gör. Dock finns det en otydlighet i detta, då den totala respondentgruppen svarade ungefär 50/50 på om de vet eller inte vet.

Att det finns en otydlighet gör dock att det kan skapa ett missförtroende i organisationen. Enligt artikeln stöd från överordnad så menade man att det är viktigt att man förstår den övergripande bilden för att man ska ha ett högt förtroende för sin arbetsgivare. Generellt sätt, menar artikeln, att chefer inom offentlig sektor har ett inbyggt missförtroende mot ledningen, medan i privat sektor upplevde man inte alls samma sak. Det kan således vara att man har ett större missförtroende mot den övergripande planen för Högskolan, eftersom man inte känner sig delaktig i dess framtagning. Stödet från kollegor och chefer kan även spela en stor roll inom detta, eftersom många av, speciellt männen, ansåg att de fick för lite stöd.

När man sedan tittar på den tabell som följer efter, som handlar om avdelningens mål, så visar den istället på att det inte finns någon skillnad mellan kvinnor och män. Över 70 % av den totala respondentgruppen svarar att de vet om målbilden för den egna avdelningen. Detta tycker vi är en viktig del i att förstå vilken kontext det är man är i som avdelningschef, om man inte begriper högskolans målbild, hur har man då skapat avdelningens målbild? Avdelningen är en del av Högskolan och bör därför ha format sina egna mål utifrån vad Högskolan övergripande har för mål. Men eftersom att denna otydlighet finns i organisationen så tror vi att Högskolan Dalarna behöver arbeta med sin identitet och få den att genomsyra all sin verksamhet. Det som även framkom i intervjuerna var att man kände en frustration över att avdelningarna inom högskolan ser så olika ut när det kommer

till ansvar och strukturer. På vissa avdelningar så ansvarar avdelningschefen för budgeten i sin helhet, medan på andra har man delegerat ner det till ämnet. Detta tror vi helt klart kan skada bilden av att få en övergripande bild över vart Högskolan är på väg, det blir för många kockar i soppan.

I tabell 8 fick respondenterna svara på om de vet om sina befogenheter som chef, där ser vi ingen skillnad mellan kvinnor och män, utan majoriteten av dem vet om vilka befogenheter som man har. Denna tabell hänger ihop med nummer 9 som istället talar om vilket ansvar man har som chef. Denna visar heller ingen skillnad på kvinnor och män, där majoriteten vet om sitt ansvar. Detta förstärks även av intervjuerna som vi gjort, där flera av cheferna ändå säger att de vet sitt ansvar och sina befogenheter. Vi tror att om man vet sina befogenheter som chef så vet man också om sitt ansvar som chef, vilket också dessa tabeller påvisar tycker vi.

Tabell 11 visar på om man anser sig ha tillräcklig kompetens för sitt arbete. Den

visar inga skillnader mellan könen. Dock påvisar den att störst del svarar ganska hög på frågan. Detta finner vi är intressant eftersom man anser att man vet vilka befogenheter och ansvar man har, men man anser inte att man har full kompetens för att utföra det arbete man har. Detta förstärks även med hjälp av intervjuerna som gjordes, då 2 av 5 respondenter pekar just på att de skulle behöva kompetensutvecklas kring sina arbetsuppgifter. Paradox är dock att man vet vilka befogenheter man har och vilket ansvar man har, men man vill ändå ha mer utbildning kring sitt arbete. Troligen är det så att man behöver utbildning inom något annat än just arbetsuppgifterna som sådana. Det skulle kunna t.ex. vara att man behöver mer utbildning i gruppdynamik, retorik och budgetarbete, men detta är bara spekulationer från vår sida. Här ser vi att det finns en förbättringspotential inom Högskolan att arbeta mer med kompetensutvecklande åtgärder.

Hur man upplever meningsskillnader återfinns i tabell 19. Det finns ingen skillnad mellan kvinnor och män, utan man tycker att arbetsklimatet är bra gruppen man har. Vi tyckte dock att ordet ”kollegor” var något vagt i den enkät som skickades ut till respondenterna och har därför genom intervjuer frågat dessa vilka de beskriver som kollegor. I intervjuerna kommer det bland annat fram att vissa anser sina avdelningschefskompisar som kollegor, medan andra anser att de lärare de är chef över, är kollegor. Det som vi dock märker av är att kvinnor i intervjuerna

gärna ser sina underordnade som kollegor, medan männen gärna ser sina jämlikar som kollegor. Oavsett vilket så verkar ändå klimatet i gruppen vara bra, vi kommer dock återkomma kring diskussionen om vem man anser vara sin kollega i avsnittet hanterbarhet, detta för att ordets betydelse återkommer även där. Det som framkom i intervjuerna kring var att man finner sitt arbete intressant, utvecklande och roligt, det var de främsta anledningarna till varför man gick till arbetet. Detta tycker vi stämmer väl överens med att man tycker arbetsklimatet i gruppen är bra. Den sista tabellen som är nummer 32 handlar om man upplevt otillbörlig påverkan, vilket inte finns någon skillnad mellan kvinnor och män, de flesta svarar nej på frågan – vilket ändå påvisar att det finns en trygghet i arbetet och inga större hotfulla situationer för någon av respondentgrupperna.