7.2 Resultatdiskussion
7.2.4 Behov av tid/resurser
Något som försvårar vården av äldre med psykisk ohälsa är enligt studiens
kommunsköterskor, brist på tid i själva vårdsituationen. De går ofta på rutin och gammal vana när de besöker den äldre och därför är det lätt att istället fokusera och hitta orsaker som baseras på de somatiska problem än på den psykiska hälsa som ansågs som mer tidskrävande än den somatiska problematiken. Likartade resultat visar studier av Dunn (2012) och
Poggenpoel, Myburgh och Morare (2011) som menar att det är genom att sätta sig in i den äldres livsvärld som ohälsa kan urskiljas, ett arbete som kräver tid, kunskap och förståelse. Detta tyder på att sjuksköterskorna måste ges både tid och uppmuntran att våga stanna upp och aktivt gå till botten med de aningar de har om att den äldre mår psykiskt dåligt.
Sjuksköterskan måste känna att det är av största vikt att psykisk ohälsa prioriteras och adekvata insatser kan sättas in. Enligt Benner (1993) är det främst expertsjuksköterskan som kan grunda beslut och bedömningar på den första känslan av intuition eller oroskänsla tillsammans med vetenskaplig logik. Experten ignorerar sällan de första aningarna om att något är på tok utan följer upp och involverar övriga i sökandet efter svar.
8 Klinisk relevans
Resultatet visar att psykisk ohälsa anses som ett svårt område att arbeta med för
kommunsköterskorna. Fokus läggs därför ofta på somatiska åkommor, vilket gör att den äldre riskerar att må sämre psykiskt. Mycket beror också på att det inte finns resurser inom
psykiatrin för att ta hand om våra äldre som drabbats. Svensk förening för äldrepsykiatri (Allard, 2013) har konstaterat att 12 av 21 landsting/regioner saknar specialiserad medicinsk kompetens riktat mot äldre med psykisk sjukdom. Den pekar även på brister i de
biståndsbedömningar som görs, där biståndshandläggaren inte uppmärksammar eller tar med psykisk ohälsa i sina bedömningar. Hemtjänsten får då inte heller avsatt tid att ta hand om den psykiska ohälsan.
Det hålls utbildningar i psykisk ohälsa runt om i Sverige. På uppdrag av regeringen har Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2014) genomfört en satsning på Bättre liv för sjuka
äldre. I denna satsning ingick utbildningen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer som baserades på att lära upp instruktörer i psykisk ohälsa som sedan skulle
hålla i utbildningstillfällen på respektive arbetsplats. Utvärderingen av utbildningen visar att de sjuksköterskor och vårdpersonal som genomgått den instruktörsledda utbildningen kände sig säkrare i sin förmåga att se och upptäcka psykisk ohälsa. Det resulterade också i
kunskapsvinst och en positivare inställning till dessa äldre. Detta visar att ett krafttag måste ske dels för att involvera den psykiatriska vården i den allmänna vården av äldre och dels börja satsa mer aktivt på fler utbildningar som visar sig kunna ge resultat. Föreliggande studie har synliggjort och uppmärksammat faktorer som påverkar vården av äldre med psykisk ohälsa utifrån kommunsköterskans perspektiv.Studien kan fungera som
inspiration för vad utbildningar och förbättringararbeten behöver fokusera på, för att kunna öka intresset och kunskapen och minska ”rädslan” och inställningar kring psykisk ohälsa.
9 Förslag till fortsatt forskning
Psykisk ohälsa är ett ämne det pågår forskning i. Äldre är dock en grupp som sällan prioriteras och de flesta studier är gjorda på yngre personer med psykisk ohälsa. Dessa studier kan ibland vara svåra att direkt överföra på den äldre populationen då äldre har andra förutsättningar. Att lyfta psykisk ohälsa hos äldre i fortsatt forskning är viktigt. Föreliggande studie belyste faktorer som påverkar kommunsköterskornas uppfattning om vården av äldre med psykisk ohälsa. Det skulle också vara av intresse att genomföra samma studie på en geriatrisk
vårdavdelning. Gör den geriatriska helhetsvården att psykisk ohälsa uppfattas annorlunda av sjuksköterskorna på vårdavdelning? Det vore också intressant att byta synvinkel och istället undersöka den drabbade äldres uppfattning av vården den erhåller. Detta för att lyfta fram och synliggöra fenomenet, och på så sätt kunna stärka vården av äldre med psykisk ohälsa genom att fånga upp problemen.
10 Slutsatser
Föreliggande studie visar svårigheterna med vården av äldre med psykisk ohälsa.
Kommunsköterskorna har av olika anledningar svårt att tackla psykisk ohälsa hos äldre vilket genererar osäkerhet hos sjuksköterskan som skapar lidande för den äldre. Brist på intresse och kunskap om psykisk ohälsa är några av orsakerna till kommunsköterskornas uppfattning. Föreliggande studie visar att kunskap och kompetenshöjning hos kommunsköterskorna är ett måste för ökad medvetenhet och trygghet i vården av äldre med psykisk hälsa. Att ge större utrymme för kurser i psykisk ohälsa i sjuksköterskeutbildningen samt erhålla kontinuerlig fortbildning i olika vårdverksamheter ser författarna till föreliggande studie som åtgärder i rätt riktning. Att inneha goda grundkunskaper i hur psykisk ohälsa yttrar sig och påverkar
Referenser
Allard, P. (2013). Äldrepsykiatri - en nödvändighet i framtidens sjukvård. Äldre i
Centrum. nr 4/2013. Hämtad 2015-10-21 från;
http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2011/Nr-42013--Aldreforskningen--med-den-aldre-i-centrum/Aldrepsykiatri--en-nodvandighet-i-framtidens-sjukvard-/
Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Ariyo, AA., Haan, M., Tangen, M C., Rutledge, J C., Cushman, M., Dobs, A., & Furberg, C D. (2000). Depressive symptoms and risk of coronary heart disease and mortality in elderly Americans.Circulation.. AmericanHeart Association, 102, 773- 1779.
Arvaniti, A., Samakouri, M., Kalamara, E., Bochtsou, V., Bikos, C., & Livaditis, M. (2009). Health service staff´s attitudes towards patients with mental illness. Social
Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 44(8), 658-665.
Benner, P. (1993). Från novis till expert – mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Benner, P., Hooper -Kyriakidis, H., & Stannard, D. (2011). Clinical Wisdom and Interventions an Acute and Critical Care: A Thinking-in-Action Approach. Journal of
Hospital Librarianship, 12(4), 391-2.
Benner, P., Tanner, C., & Chesla, C. (1999). Expertkunnande i omvårdnad - Omsorg,
klinisk bedömning och etik. Lund: Studentlitteratur.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, RN. (2009). Attitudes toward people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring sciences, 22, 170-177.
Brinn, F. (2000). Patients with mental illness: general nurse`s attitudes and expectations.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Dehlin, O., & Rundgren , Å. (2014). Geriatrik. Lund: Studentlitteratur.
Dunn, D. (2012). What keeps nurses in nursing? International Journal for human
caring, 16(3), 34-39.
Ellerström, P-E. (1992). Kompetens utbildning och lärande i arbetslivet. Stockholm; Publica.
Graneheim, U. H., &Lundman, B. (2004).Qualitative content analysis in
nursing research concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Haddad, M., Plummer, S., Taverner, A., Gray,R., Lee, S., Payne, F., & Knight, D. (2005). District nurses involvement and attitudes to mental health problems: a three-area cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing, 14(8), 976-985.
Hanson, R M. (2014). 'Is elderly care affected by nurse attitudes?' A systematic review.
British Journal of Nursing ,23(4), 225-229.
Hassall, S., & Gill, T. (2008). Providing care to elderly with depression: the views of aged care staff. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15, 17-23.
Johansson, E., & Wallin, L. (2013). Evidensbaserad vård I: Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H & Öhlen J. (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå –
kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, I. (2013). Depressiv sjukdom vid åldrandet. I: Sparring Björksten, K (Red.),
Äldrepsykiatri- kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Stockholm: Gothia
fortbildning.
Kvale, S & Brinkman S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2014). Kvalitativ innehållsanalys. I: M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning- en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, A.N (2008). Nurses' perceptions of care received by older people with mental health issues in an acute hospital environment. Nursing Older People, 20(10), 28-34.
Nationalencyklopedin.(1994). Höganäs: Bra Böcker AB
Nilsson Kajermo, K., Nordström,G., Krusebrant, A., &Björvell, H.(1998). Barriers to and facilitators of research utilization, as perceived by a group of registered nurses in Sweden. Journal of Advanced Nursing, 27(4), 798–807.
Perry, B. (2008). Shine on: Achieving career satisfaction as a registered nurse. The
Journal of Continuing Education in Nursing, 39(1), 17-25.
Poggenpoel, M., Myburgh, C.P.H., &Morare, M.N. (2011). Registered nurses
experience of interaction with patient’s with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19(7), 950-958.
Polit D., & Beck C. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse´s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health
Nursing,14, 249-257.
Rolfner Suvanto, S. (2012). Mellan äldreomsorg och psykiatri om vård och bemötande
SFS, (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Hämtad 2015-08-23 från; http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-- och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/.
Sharp,L., & Lipsky, M. (2002). Screening for Depression Across a Lifespan : a Review of Measures for Use in Primary Care Settings. Journal of American Family of
Physicians, 66 (6), 1001-1048.
Sharrock, J., & Happell, B. (2006). Competence in providing mental health care: a grounded theory analysis of nurse´s experiences. Australian Journal of Advanced
Nursing, 24(2), 9-15.
Sjöström, N. (2010). Suicid. I: I Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa- på
grundläggande nivå.. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2001). Folkhälsorapport 2001. Hämtad 2015-06-01 från;
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12980/folkhalsorapport-2001.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2015-04-20 från;
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen (2008). Äldres psykiska ohälsa – en fördjupad lägesrapport om
förekomst, verksamheter och insatser. Hämtad 2015-04-22 från;
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8850/2008-131-20_200813120.pdf
Socialstyrelsen (2009). Hälso och sjukvårdsrapport 2009. Hämtad 2015-08-26 från; https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-126-72-rev2.pdf.pdf
Socialstyrelsen (2010). Lägesrapport 2010. Hämtad 2015-08-25 från;
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-14/Documents/2010-3-21%20L%E4gesrapport%202010.pdf
Socialstyrelsen (2011). Tillsynsrapport 2011. Hälso- och sjukvård och socialtjänst. Hämtad 2015-04-22 från;
http://register.ivo.se/publiceratmaterial/rapporter/Documents/Tillsynsrapport-2013.pdf
Socialstyrelsen (2013). Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården. Hämtad 2015-05-20 från;
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19140/2013-6-22.pdf
SOU 2011:55 (2011). Kommunaliserad hemsjukvård. Hämtad 2015-04-23 från; http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/11/33/9d9c777c.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.Stockholm: SFF. Hämtad 2015-04-17 från;
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etikpublikationer/sjukskoterskornas. etiska.kod_2014.pdf
Sveriges kommuner och landsting, SKL. (2014). Utvärdering av ”första hjälpen till
psykisk hälsa med inriktningen äldre personer”. En före- och efterstudie. Hämtad
2015-08-26 från;
http://skl.se/download/18.28eae57e14983f3bbe057894/1416554275321/SKL+F%C3% B6rsta+hj%C3%A4lpen+till+psykisk+h%C3%A4lsa+%C3%A4ldre+slutrapport.pdf
Vetenskapsrådet (2003). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2015-04-21 från;
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Watkins, D. (2011). The influence of master education on the professional lives of British and German nurses and the further professionalization of nursing. Journal of
Wiklander, M., Samuelsson, M., & Åsberg, M. (2003). Shame reactions after suicide attempt. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(3), 239-300.
World Health Organization; WHO (2003). Investing in mental health.Hämtad 2015-05-20 från; http://www.who.int/mental_health/media/investing_mnh.pdf
Zolnierek, C.D. (2009). Non-psychiatric hospitalization of people with mental illness: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1570–1583. doi:
Bilagor
Bilaga 1 Informationsbrev riktat till enhetschefer inom kommunen
Informationsbrev angående forskningsstudie
Vi är två studenter som läser till specialistsjuksköterska med inriktning vård av äldre på Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi håller just nu på med vår magisteruppsats där vi har som syfte att undersöka faktorer som påverkar kommunsköterskans upplevelse av vård äldre med psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa hos äldre är vanligt förekommande och ett relativt eftersatt område. I och med att den äldre populationen ökar förväntas även psykisk ohälsa stiga. Med vår studie önskar vi synliggöra detta ämne så att utveckling kan ske.
Datainsamlingen kommer ske genom enskilda intervjuer med sjukskökterskor som arbetar i den kommunala vården. Sjuksköterskorna måste vara yrkesverksamma i hemsjukvården och gärna innefatta både kvinnor och män. Intervjuerna beräknas ta ca 30-60 minuter, vilka kommer att spelas in, transkriberas och analyseras. Deltagandet är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas. Deltagandet sker konfidentiellt dvs. materialet kommer avidentifieras och därmed inte kunna härledas till informanterna. Materialet avser endast att användas i studiesyfte.
Vi vill därför ha ditt godkännande så att vi kan tillfråga sjuksköterskor verksamma inom ditt område angående deltagande i studien. Tacksam för svar om godkännande senast xxx via telefon eller mail.
Med vänlig hälsning Emma Jonasson Konneus & Gunilla Ståhl
Vid frågor och funderingar kontakta oss på:
Studenter
Emma Konneus Gunilla Ståhl Tel:xxx Tel:xxx e-post xxx e-post xxx Handledare Kristiina Heikkilä Tel:xxx e-post xxx Lektor Linnéuniversitetet
Bilaga 2 Informationsbrev riktat till deltagarna i intervjustudien
Informationsbrev och förfrågan angående medverkan i intervjustudie Vi som gör denna intervju heter Emma Jonasson Konnéus och Gunilla Ståhl och studerar till specialistsjuksköterska med inriktning mot äldre på Linnéuniversitetet. Vår utbildning ligger på avancerad nivå och leder till specialistexamen samt en
magisterexamen.
Syftet med intervjun är att undersöka faktorer som påverkar kommunsköterskans upplevelse av vård av äldre med psykisk ohälsa. Vi undersöker nu möjligheten att få intervjua dig om din yrkeserfarenhet av äldre med psykisk ohälsa. Intervjun beräknas ta mellan 30-60 minuter. Samtycke för att få genomföra intervjuerna har inhämtas från din chef.
Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningarna och ingen obehörig kommer få ta del av materialet. De personer som deltar i undersökningarna kommer att avidentifieras. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är
undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.
Deltagandet i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att behöva förklara varför.
Vi vill därför ha ditt godkännande om deltagande i denna studie. Tacksam för svar om godkännande senast xxx via telefon eller mail.
Med vänlig hälsning Emma Jonasson Konneus & Gunilla Ståhl
Vid frågor och funderingar kontakta oss på:
Studenter
Emma Konneus Gunilla Ståhl Tel:xxx Tel:xxx e-post xxx e-post xxx Handledare Kristiina Heikkilä Tel:xxx e-post xxx Lektor Linnéuniversitetet
Bilaga 3 Intervjuguide
IntervjuguideÅlder?
Hur länge har du varit yrkesverksam som sjuksköterska? Hur länge har du arbetat inom hemsjukvården?
Var har du arbetat tidigare?
Har du någon vidareutbildning/kurs?
Hur ser du på psykisk ohälsa? Vad är det för dig?
Hur anser du att psykisk hälsa/ohälsa prioriteras i vårdsammanhang/äldrevården? Vad anser du att du har för kunskap kring äldre med psykisk ohälsa?
Vad har du för erfarenhet av psykisk ohälsa hos äldre i ditt arbete? Enligt dig, varför tror du att äldre drabbas av psykiskt ohälsa
(Vad har du för uppfattning om den äldre med psykisk ohälsa? Attityd?)
Upplever du att det finns förutfattade meningar om äldre med psykisk ohälsa bland dina kollegor och i samhället?
Hur hanterar du psykisk ohälsa hos den äldre vårdtagaren?
Hur tycker du att samverkan mellan olika professioner fungerar kring dessa äldre?
Följdfrågor:
Skulle du vilja utveckla…. Hur menar du….
Hur tänker du…. Kan du förklara mer…. Kan du ge exempel…. Varför….