Behovet bör kunna tillgodoses med skyddslagens

Det bör först och främst lyftas fram att ett militärt skyddsobjekt enligt nuvarande 5 § skyddslagen inte behöver avse en byggnad eller annan anläggning, utan också kan avse ett område. Ett sådant om-råde kan t.ex. innefatta en eller flera anläggningar eller byggnader men också omfatta ett visst område omkring denna eller dessa.

När det gäller områdets storlek innehåller skyddslagen inga konkreta regler om hur stort eller litet ett skyddsobjekt kan vara.

Det är i stället den enskilde beslutsfattaren som i varje enskilt be-slut om att något ska förklaras vara skyddsobjekt, också bestämmer objektets närmare utsträckning och gränser. En begränsning är dock inbyggd i och med den intresseavvägning som enligt skyddslagen alltid måste föregå ett beslut om skyddsobjekt. Avvägningen har i lagen uttryckts så, att ett beslut om skyddsobjekt inte får göras mer ingripande eller omfattande än vad som behövs för att tillgodose skyddsbehoven. Så långt det är möjligt ska tillses att ett beslut inte kommer att medföra skada eller annan olägenhet för andra allmänna eller enskilda intressen (18 § andra och tredje styckena). Bland de motstående intressen som ska beaktas finns alltså allmänna intres-sen såsom informationsfriheten, samfärdseln, friluftslivet och hän-syn till olika näringar samt enskilda intressen.¹²

Ett skydd av militär verksamhet inom ett större område kan inne-bära kännbara inskränkningar i allmänhetens och enskildas intressen, vilka måste beaktas. Samtidigt är det viktigt att beakta Försvarsmak-tens berättigade behov av att skydda sin verksamhet. Det kan t.ex.

inte vara ändamålsenligt att avgränsa känsliga områden som områden till skydd för vattentopografi på ett så snävt sätt, att området pekas ut snarare än skyddas. Även i andra fall bör det finnas utrymme för rimliga säkerhetsavstånd, inte minst vid känsliga övningar och under-rättelseoperationer. Det måste också finnas en beredskap inför att Försvarsmaktens behov kan variera över tid och utifrån en förändrad hotbild.

Kommittén kan inte se annat än att skyddslagen ger utrymme för en sådan flexibilitet. Vi anser inte att skyddslagens nuvarande utform-ning utgör något hinder mot att som skyddsobjekt inom lagens

12 Ryding-Berg, Skyddslagen, En kommentar, tredje upplagan 2011, Zeteo s. 62.

ramar skydda djupvattendata eller militär verksamhet inom större geografiska områden. Inte heller har kommittén fått kännedom om att Försvarsmakten har försökt att få till ett sådant skydd inom större områden och då mötts av motstånd. Kommittén bedömer mot denna bakgrund att behoven i denna del kan tillgodoses inom ramen för den befintliga lagen. Bedömningen överensstämmer därmed med den bedömning som gjordes vid införandet av 2010 års skyddslag och som innebar att lagens befintliga regler ansågs tillräckliga.

Ett beslut om skyddsobjekt medför ett generellt och vid var tid gällande förbud för obehöriga att beträda objektet (såvitt särskilt beslut inte fattas om att ersätta tillträdesförbudet med ett avbild-ningsförbud eller annat förbud enligt 7 § tredje stycket skyddslagen).

Ett beslut om skyddsobjekt medför därmed ett betydligt mer kvali-ficerat skydd än vad reglerna om militära skyddsområden möjliggjorde eller en ny regel om tillträdesförbud för enbart utländska medborgare skulle innebära. Kommittén ser därför inte att ett återinförande av militära skyddsområden eller införande av särskilt tillträdesförbud för utländska medborgare skulle tillföra något ytterligare skydd, jämfört med vad reglerna om skyddsobjekt redan möjliggör.

7 Beslut om skyddsobjekt

under extraordinära förhållanden

Förslag: Kommittén föreslår att 6 § skyddslagen utvidgas och omformuleras så att den inte bara kan gälla när det råder höjd beredskap utan också under annan tid som regeringen beslutar med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap.

7.1 Inledning

Den nuvarande skyddslagen bygger till sin konstruktion på 1990 års skyddslag som hade som målsättning att samordna tillträdesskyddet inom totalförsvaret.¹ Lagen togs fram i en tid med relativt stabilt yttre säkerhetspolitiskt läge. Sveriges försvar var inriktat på ett in-satsförsvar och någon planering för höjd beredskap, motsvarande den tidigare totalförsvarsplaneringen, pågick inte. Ambitionen med 2010 års skyddslag var emellertid att skapa ett regelverk som erbjöd flexibilitet över tid och kunde möta skyddsbehoven såväl i fred som under höjd beredskap.

Som tidigare nämnts innehåller skyddslagen en uppräkning av kategorier av objekt som anses skyddsvärda mot antagonistiska hot redan i fredstid och därför kan beslutas som skyddsobjekt (se 4 och 5 §§ skyddslagen som närmare gås igenom i kapitel 3). De civila verk-samheter som ingår i uppräkningen har ansetts så viktiga för sam-hället, och därmed också för totalförsvaret, att de oavsett yttre för-hållanden, har ansetts behöva beredas ett särskilt skydd i form av tillträdesbegränsningar. På motsvarande sätt har de militära verk-samheter som räknas upp ansetts vara i behov av särskilda

1 Prop. 1989/90:54 s. 40.

åtgärder. Kommittén har i det föregående (se kapitel 4 och 5) funnit skäl att i vissa avseenden utöka denna uppräkning av möjliga skydds-objekt.

Lagstiftningen förutser dessutom att det kan finnas skyddsbehov som behöver tillgodoses först när vissa yttre förhållanden eller en viss hotbild råder. Av den anledningen föreskriver 6 § skyddslagen att andra byggnader, anläggningar och områden än de som framgår av 4 och 5 §§ samma lag kan beslutas vara skyddsobjekt då Sverige befinner sig i krig eller krigsfara, eller då det råder andra utom-ordentliga förhållanden som är föranledda av krig. Under samma för-hållanden kan lok och järnvägsvagnar beslutas vara skyddsobjekt.

Som exempel på anläggningar som skulle kunna komma i fråga som skyddsobjekt har anläggningar inom tillverkningsindustrin tagits upp.² Värt att notera i sammanhanget är att kretsen av möjliga skydds-objekt kan utökas först då kriterierna för regeringens beslut om höjd beredskap är uppfyllda.

7.2 Det bör införas en möjlighet att utöka kretsen