Internationellt utpekas lägesrelaterad information som en del av samhällets infrastruktur. Internationella överenskommelser såsom bland annat Inspire-direktivet syftar till att på Europanivå skapa en harmoniserad informationsstruktur (SDI1-konceptet) för datautbyte över nationsgränser. En grundläggande komponent i detta koncept är uppbyggnaden av nationella grunddata som skall kunna utgöra dels ett nationellt dataset i sig, men också utgöra en nationell bas för olika typer av förädlade produkter och tjänster. Dessa förädlingar och tillämpningar kan innehålla olika kundanpassade tillägg eller ut-snitt ur den nationella databasen.
Samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna kommer att på-verkas av de olika europeiska samverkansinitiativen och präglas av de data som prioriteras inom SDI-konceptet: fastighetsindelning, adresser, geodetiskt referenssystem, administrativ indelning samt vissa topografiska objekt såsom byggnader, kommunikationsnät och markanvändning.
Det kommer inte att från EU anvisas någon särskild finansiering av detta arbete utan det förutsätts ske genom den ordinarie verksam-heten i respektive land och organisation.
2.2. Nationellt perspektiv
Samverkan syftar till att öka den samhällsekonomiska nyttan. Avta-let reglerar samverkan för att uppnå detta.
1*
SDI, Spatial Data Infrastructure eller på svenska infrastruktur för geodata
De framtida lösningarna för samarbete mellan myndigheter och organisationer och mellan det offentliga samhället och medborgarna kommer att kräva nya samverkansformer och präglas av e-tjänster och ett nätverksbaserat informationsutbyte. Formerna för återförsäl-jarkonceptet behöver i detta sammanhang utvecklas. Ansvaret för spridningen av de olika informationskomponenterna kommer att finnas hos de myndigheter och organisationer som förvaltar informa-tionen. Olika e-tjänster kommer att kräva olika typer av information och en mångfald av kombinationer för att åstadkomma okomplice-rade lösningar för användarna. Denna nya informations- och tjänste-struktur kommer att medföra ett fördjupat och utvidgat samarbete för att möjliggöra ett störningsfritt och kvalitetssäkrat informations-utbyte av såväl grunddata som produkter. På nationell nivå kommer det att kräva samarbete rörande bland annat standarder, tekniska be-skrivningar, specifikationer och metadata.
Geodatarådet kommer ha en central roll i den fördjupade samverkan inom informationsförsörjningen och tillhandahållandet inom ett na-tionellt SDI. Detta är en nödvändighet för att leva upp till förvänt-ningarna om ett smidigt och förtroendeskapande informationsflöde mellan samhällets olika aktörer och medborgarna.
Lantmäteriet är huvudman för den nationella strategiska planen för informationsförsörjning inom geodataområdet (geografisk informa-tion och fastighetsinformainforma-tion). Det är parternas inställning att ge-mensamt verka för att arbetet i Geodatarådet och med den nationella Geodatastrategin sker i kommunernas och Lantmäteriets intresse samt att det resulterar i en utökad samhällsnytta i enlighet med den Vision som parterna enats om. Visionen publicerades i april 2007 i skriften Svensk Lantmäteri. En viktig grund för det goda samhällsbygget.
Inom Lantmäteriet pågår under avtalsperioden ett omfattande ut-vecklingsarbete som formulerats i ett förarbete benämnt Elips (Effek-tivisering av lantmäteriets informationsförsörjningsprocess). Detta arbete innebär genomgripande förändringar av Lantmäteriets sys-temmiljöer och sätt att kommunicera med omvärlden. Ett genomfö-rande av nya arbetssätt etc. i samverkan med intressenterna/kom-munerna innebär en fokusering på nya gränssnitt för informations-utbyte liksom kvalitetsarbete avseende informationens struktur och innehåll, allt i syfte att via överenskomna standarder, tjänster och avtal få till stånd ett väl fungerande tillhandahållande och en vidare-användning till nytta för användare av geodata.
2.3. Svenskt lantmäteri
Stat och kommun bedriver tillsammans lantmäteriverksamhet i vårt land. Ett väl fungerande samarbete och ett omfattande flöde av geo-grafisk information är nödvändiga förutsättningar för effektiva verk-samheter och en samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning.
2.4. Statens ansvar
Lantmäteriet har enligt statens uppdrag ett nationellt ansvar inom hela lantmäteriområdet – geografisk information, fastighetsinforma-tion och fastighetsbildning. Lantmäteriet har statens uppdrag att be-driva denna verksamhet. Detta är reglerat i lantmäteriinstruktionen.
Lantmäteriet har ett särskilt utpekat nationellt samordningsansvar inom Geodataområdet.
I Lantmäteriets uppgift ingår också att ge råd och stöd inom sitt verksamhetsområde.
För att stödja Lantmäteriet i den verksamhet man har ansvar för och som forum för dialog finns ett antal råd, se pkt 12.2.
2.5. Kommunernas ansvar
Kommunernas lantmäteriverksamhet är genomgående frivillig och har vuxit fram ur det egna behovet av geografisk information och en i samhällsbyggnadsprocessen integrerad fastighetsbildning.
Enligt plan- och bygglagen har kommunen ansvar för att det finns tillgång till ett korrekt kartunderlag i planläggningen och plan-genomförandet. Likaså håller kommunen grundläggande geografisk information för planering, projektering, byggande och dokumenta-tion för tekniska försörjningssystem. För att kunna svara för dessa betydande samhällsfunktioner, bygger kommunerna databaser med geografisk information och fastighetsinformation. En övergång till nationella referenssystem i plan och höjd pågår i kommunerna.
Lagen om kommunal lantmäterimyndighet är styrande för de kom-muner som har eller ansöker om att få inrätta sådan myndighet.
Lagen om ett lägenhetsregister är styrande för samtliga kommuner.
Kommunerna spelar en viktig roll i nationens försörjning med geo-grafisk information. Information som skapas i kommunerna används även av andra avnämare i samhället.
2.6. Nationella databaser
Nationella databaser med grundläggande information om landska-pet, fastigheter, byggnader, belägenhetsadresser, vägar, planer, be-stämmelser, fornlämningar och rättigheter utgör grunden i samhäl-lets försörjning med geodata. Ingen befintlig organisation kan på egen hand samla in, lagra och ajourhålla alla dessa informationsslag.
Därför krävs samverkan mellan en rad organisationer inom stat och kommun. Denna samverkan utgör en viktig del i en nationell infor-mationsinfrastruktur.
Idag finns ett antal databaser som är nationella och som ajourhålls genom samverkan. En av dessa databaser är fastighetsregistret med sina olika delar. Till fastighetsregistret hör en beskrivning av fastig-heternas geometri - en digital registerkarta (DRK). Lantmäteriet, i samverkan med de kommunala lantmäterimyndigheterna (KLM), ansvarar för en Nationell Digital Registerkarta (NDRK), där samtliga fastigheter, planer, bestämmelser och rättigheter skall vara redovisa-de.
Fastighetsregistrets adress- och byggnadsdelar byggs upp i samver-kan mellan kommunerna och Lantmäteriet och ajourförs sedan på frivillig grund av respektive kommun. Parterna är överens om att det är av största vikt att alla kommuner medverkar i förandet av dessa delar av fastighetsregistret.
Lägenhetsregistret är en nationell databas, som skall ajourhållas av kommunerna.
Lantmäteriet har statens uppdrag att bygga upp, ajourhålla och vida-reutveckla en nationell databas med grundläggande geografiska data (GGD). Geografiska SverigeData (GSD) är samlingsnamnet för
Lantmäteriets geografiska databaser med Grunddataprodukter. GSD tillhandahålls av Lantmäteriets återförsäljare.
2.7. Regionala databaser
I delar av landet samverkar Lantmäteriet och kommunerna i en re-gion (företrädes länsvis) kring utökade grunddata. Syftet med sam-verkan är att tillgodose regionala behov med sådan information som annars inte finns tillgänglig samt höja kvalitén och ensa informatio-nen i de kommunala och nationella databaserna.
2.8. Rationell informationsförsörjning – registre-ring vid källan
I kommunala verksamheter skapas stora mängder information, dels inom respektive förvaltning, dels för förvaltningarnas gemensamma behov. Denna information kan i många fall användas som delmäng-der i de nationella databaser staten förvaltar. Allt mer information om fastigheter och landskap lagras digitalt redan när den skapas.
Teknikutvecklingen gör det möjligt att återanvända information ge-nom att den förs från systemen där den skapas till system som spri-der den vidare.
Det är därför naturligt att kommunerna fungerar som uppgiftsläm-nare till och ”källa” för ajourhållning av de nationella grunddataba-serna. Det är även naturligt att kommunerna i sådana fall medverkar i verifiering och kvalitetsgranskning av databasernas innehåll.
Det finns möjlighet enligt riksdagsbeslut att införa ”registrering vid källan” vad gäller den information som avser beslut som skall redo-visas i fastighetsregistrets allmänna del. Detta kan ske efter att regel-verk utformats beträffande bl.a. krav på ajourförande myndighet.
Lantmäteriets ansvar är att genomföra kvalitetsuppföljning och att som komplement till ajourhållning vid källan arbeta med periodiska uppdateringar.
Genom samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna skapas förutsättningar för en effektiv informationsförsörjning till samhället där resurserna utnyttjas på bästa sätt utan dubbelarbete.
2.9. Fastighetsbildning
Fastighetsbildning kan bedrivas antingen med kommunalt eller stat-ligt huvudmannaskap. Kommunen avgör om den vill ansöka till re-geringen om att få bilda kommunal lantmäterimyndighet eller inte.
Lantmäteriet har det övergripande ansvaret för landets fastighets-bildningsverksamhet.
Inom de områden där Lantmäteriet svarar för fastighetsbildningen, inom SLM-kommuner, kan Lantmäteriet uppdra åt kommunal myn-dighet med kompetens inom lantmäteriområdet att medverka i för-rättningsprocessen. Detta regleras i avtal mellan den statliga lant-mäterimyndigheten (SLM) och kommunen. Målet med förrättnings-medverkan är att nå största möjliga sakägarnytta. Motivet för kom-munerna att medverka i statlig fastighetsbildning är även deras roll och ansvar i plan- och byggprocessen.
Det är ett gemensamt intresse för parterna att tillgänglig fastighets-information och geografisk fastighets-information utnyttjas optimalt.
Fastighetsbildningen är av central betydelse för informationsförsörj-ningen i samhällsbyggandet. Inom fastighetsbildningsverksamheten finns många motiv för samverkan mellan Lantmäteriet och kommu-nerna, exempelvis i frågor rörande förrättningsinstitutets utveckling, marknadsfrågor m.m. Parterna är överens om att regional samverkan mellan den kommunala och statliga fastighetsbildningsverksamhe-ten är viktig bland annat för rättssäkerhet och kvalitetsarbete, kom-petensutveckling, marknadsfrågor och en enhetlig praxis.
2.10. Lantmäteriets och kommunernas roll i totalför-svaret och krisberedskap
Såväl Lantmäteriet som kommunerna ingår i totalförsvaret med sär-skilt ansvar vid allvarliga kriser och beredskapshöjning. Lantmäteri-ets roll i sammanhanget är att tillhandahålla landskaps- och fastig-hetsinformation och att i övrigt i sin verksamhet beakta totalförsva-rets krav. Kommunerna samlar i sin ordinarie verksamhet grund-läggande geografisk information av stort värde för samhällets kris-hanteringsförmåga på lokal nivå.
Parterna är ense om att verka för framtagande av metoder och sam-verkansformer för att klargöra hur den grundläggande geografiska informationen från kommunerna och Lantmäteriet på bästa sätt kan nyttjas till att skapa en gemensam lägesbild och lägesuppfattning för analys och insatser före, under och efter en allvarlig kris i samhället.
Båda parterna stödjer varandra vid risk- och sårbarhetsanalyser samt vid planering av risk- och krishantering.
Båda parter skall även verka för en samsyn i sekretessfrågor vid in-rättande av databaser innehållande lägesbundna och lägesrelaterade totalförsvarsuppgifter samt vid spridning av sådan information (konsekvenser ur sekretessynpunkt när geografisk information sam-körs med annan samhällsinformation).
2.11. Införande av nya referenssystem - SWEREF 99 och RH 2000
Enhetliga nationella referenssystem SWEREF 99/RH 2000 förenklar användningen av lägesbunden information. Dessa möjliggör en ef-fektiv användning av olika organisationers data, reducerar risken för felaktig lägesinformation i krissituationer och underlättar dessutom användningen av modern mätteknik.
Kommunerna ansvarar för de lokala stomnätens underhåll och in-terna homogenitet, medan kommunerna och Lantmäteriet har ett delat ansvar för transformationssamband till nationella referenssy-stem.
Införandet av nya referenssystem behöver ske i nära samverkan mellan Lantmäteriet och olika användare i samhället, varvid sam-verkan med kommunerna är särskilt angelägen.
2.12. Ett nationellt bildförsörjningsprogram
Lantmäteriet har utarbetat ett nationellt bildförsörjningsprogram.
Detta syftar till att tillgodose användarnas behov av flygbildsinfor-mation med avseende på periodicitet, områdestäckning, filmslag och flyghöjd. För att uppnå detta syfte erfordras samverkan med kom-munerna och andra användare.