Behovet av ett starkare skydd

Utredningen angav att omfattningen av antalet utsatta personer som utnytt-jas i aktuella situationer inte fullt ut kunnat klarläggas och att mörkertalet kan befaras vara stort, men att problematiken inte kunde underskattas. En-ligt utredningen gällde detta både de utnyttjandeformer som kan anses vara framträdande (t.ex. arbetskraftsexploatering) och de utnyttjanden som i dag förekommer mer sällan (t.ex. utnyttjande för krigstjänst). Efterfrågan på marknaden och vinstintressen kan enligt utredningen förändras över tid, som

185 SOU 2016:70 s. 278

186 SOU 2016:70 s. 278 f.

59

framhöll att det är en angelägen uppgift för samhället att motverka att per-soner som befinner sig i en utsatt situation utnyttjas är ett skyddsvärt in-tresse.¹⁸⁷ Förutom arbetskraftsexploatering såg utredningen ett behov av att förstärka skyddet även vid exploatering för annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. I detta innefattas bl.a. utnyttjanden för sexuella ändamål, avlägsnande av organ och krigstjänst. I vilken omfattning sådan exploatering sker var enligt utredningen oklart. Utredningen menade dock att den genom myndighetsrapporter och kontakter med olika aktörer på området fått en bild av problematiken och därmed kunde konstatera att det fanns en ökande problematik avseende utnyttjanden för sexuella ändamål (främst i form av prostitution), tiggeri och brottslig verksamhet, även om denna inte var särskilt framträdande. Vidare anförde utredningen angående omfattningen av utnyttjanden för avlägsnande av organ och krigstjänst att, även om sådana förfaranden för närvarande synes vara sällan förekom-mande i Sverige att det finns skäl för kriminalisering eftersom behov av adekvat skydd kan uppstå på kort tid. ¹⁸⁸

Utredningen redogjorde också för några myndigheters inställning till frågan om huruvida det fanns ett behov av ett starkare straffrättsligt skydd mot olika typer av exploatering.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som har i uppdrag att samordna arbetet mot prostitution och människohandel, framhöll i en rapport att antalet EU-medborgare som kan misstänkas ha utsatts för någon form av exploatering ökar. Detta avser såväl exploatering för tvångsarbete, för tiggeri, för att begå brott och för sexuella ändamål. Enligt rapporten kan samma person ha ut-satts för mer än en form av exploatering och misstankar finns att även barn har exploaterats. ¹⁸⁹

Polismyndigheten har i sin nationella lägesbild i december 2015 konstaterat att utsatta EU-medborgare som tigger finns i hela landet. Polismyndighetens bedömning var vid denna tid att de flesta av de utsatta EU-medborgare som kommer till och befinner sig i Sverige för att tigga gör det ”frivilligt”, dvs.

utan kriminella syften och utan kopplingar till organiserad brottslighet. De flesta samarbetar i mindre grupper av släktingar och vänner, som även orga-niserar resan till Sverige och boendet tillsammans. Enligt Polismyndigheten finns det dock en del av tiggeriet som har koppling till organiserad

187 SOU 2016:70 s. 272 f.

188 SOU 2016:70 s. 272.

189 Länsstyrelsen Stockholm (2014).

60

lighet. Dessa kriminella aktörer utnyttjar utsatta EU-medborgare, bland an-nat genom utpressning och människohandel.¹⁹⁰

I utredningen framhölls vidare att Polismyndigheten anser att det finns ett behov av ett starkare straffrättsligt skydd både vid exploatering för tvångs-arbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte och vid otillbörliga ekonomiska utnyttjanden av personer som befin-ner sig i en utsatt situation som innebär nödläge för den utsatte och vid otill-börliga ekonomiska utnyttjanden av personer som befinner sig i en utsatt situation. Inom flera sektorer på den svenska arbetsmarknaden används i allt högre grad utländsk arbetskraft som ofta rekryteras med hjälp av utländska bemanningsföretag. Till skillnad från arbetskraft från EU-länder, behöver medborgare i länder utanför EU ett arbetstillstånd för att ha rätt att arbeta i Sverige. I takt med att inslaget av utländsk arbetskraft ökade på den svenska arbetsmarknaden under 2000-talet skedde även en ökning information till Polismyndigheten gällande bl.a. människohandel för tvångsarbete och annan arbetskraftsexploatering (exempelvis i form av dåliga arbetsförhållanden, orimliga arbetsvillkor, låga löner och svårigheter att få ut inarbetad lön).

Människohandel för tvångsarbete kan vara svår att påvisa eftersom de per-soner som utnyttjas inte alltid ser sig som offer för människohandel. Offren är särskilt utsatta då de befinner sig i ett annat land med en främmande kul-tur där de inte kan språket. Det kan också vara svårt att utreda i vilken ut-sträckning en person kan ha blivit utnyttjad och om utnyttjandet är tillräck-ligt allvartillräck-ligt för att bedömas som brottstillräck-ligt entillräck-ligt människohandelslagstift-ningen. Offren rör sig oftast fritt men är kontrollerade, exempelvis genom hot om våld eller genom att de fråntagits sina passhandlingar eller satts i skuld till gärningspersonerna. Arbetstagare från länder utanför EU som ar-betar illegalt i Sverige hos oseriösa svenska arbetsgivare står dessutom un-der stor press, eftersom den illegala verksamheten kan avslöjas för myndig-heterna om arbetstagarna protesterar mot dåliga villkor.¹⁹¹

Under 2014 fick Polismyndigheten information om att utländska arbetsta-gare som utlovas arbeten i bär-, bygg-, restaurang- och städbranschen och inom ramen för skönhetsvård och anläggningsarbeten fått besked om att arbetsförhållandena ändrats i samband med resan till, eller strax efter an-komsten till, Sverige. Arbetstagarna försattes därmed i en situation där de tvingades acceptera avsevärt försämrade arbetsvillkor, tigga alternativt begå

190 SOU 2016:70 s. 202; Polismyndigheten (2015) s. 13 f.

191 SOU 2016:70 s. 207; Polismyndigheten (2015) s. 11 ff.

61

brott eller helt förlora möjligheten till arbete och inkomst alternativt bli hemsända.¹⁹²

Utredningen pekade också på att det under de senaste åren har det skett en ökning av antalet fall av människohandel för både sexuella ändamål och andra ändamål inom EU, vilken kan ha flera orsaker. Exempelvis har ut-vidgningen av EU, slopande av viseringskrav i de nya kandidatländerna och väpnade konflikter medfört att det blivit lättare för människohandlare och andra kriminella att rekrytera och transportera sårbara individer för exploa-teringsändamål. Utredningen anförde att det av olika anledningar vara svårt att utreda och bevisa om utnyttjandet är tillräckligt allvarligt att utreda och bevisa om utnyttjandet är tillräckligt allvarligt för att ses som brottsligt un-der människohandelsbrottet. Liksom brottet koppleri fungerar som ett alter-nativbrott/underbrott till människohandel för sexuella ändamål, behövs ett straffrättsligt skydd i de fall sårbara individer exploateras som t.ex. arbets-kraft eller för tiggeriändamål och där människohandel inte kan ledas i be-visning. Behovet av ett starkare straffrättsligt skydd finns också i förhål-lande till från människohandel fristående utnyttjanden.¹⁹³

Utredningen redovisade också att Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg ansåg att den nuvarande bestämmelsen om människohandel är otymplig genom att den innehåller ett antal rekvisit som ofta är svårbevi-sade. När det gäller tvångsarbete kan det exempelvis vara svårt att bevisa ett vilseledande, eftersom den utsatta personen kan vara väl insatt i vad han eller hon ska göra. När det gäller att utnyttja någons utsatta belägenhet ska det visas att personen i fråga i princip inte haft något annat godtagbart val.

Motsvarande bevisproblem finns även vid människohandel för sexuella än-damål, men i de situationerna finns det ett alternativbrott i form av koppleri och grovt koppleri.¹⁹⁴

Länsstyrelsen i Stockholms län ansåg att det fanns ett behov av ett starkare straffrättsligt skydd mot fristående utnyttjanden för tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte och anförde bl.a. att gärningsmän som misstänks för människohandel t.ex. för tvångsar-bete eller tiggeri, inte sällan döms för ocker, bedrägeri, misshandel osv., men att fler fällande domar avseende människohandel, och/eller ett exploa-teringsbrott skulle ha en avskräckande effekt på förövare, företag och branscher som ämnar utnyttja och exploatera arbetskraft. Det finns

192 SOU 2016:70 s. 207.

193 SOU 2016:70 s. 208.

194 SOU 2016:70 s. 209.

62

heter i att bevisa rekvisiten i människohandelsbestämmelsen, men en del av de utnyttjanden som förekommer i dag, t.ex. inom tiggeri eller inom bär-branschen, är ibland av sådan art att det handlar om endast exploatering och inte nödvändigtvis människohandelsförfaranden. Bl.a. den fria rörligheten inom EU gör att möjligheterna för exploatörer och människohandlare blivit fler. Påtvingat tiggeri kan betraktas som en form av tvångsarbete eller tvångstjänst. Det är därför viktigt att detta syns i fällande domar och att nat-ionell lagstiftning kompletteras i detta avseende.¹⁹⁵

5.2.3.3 Förslaget

Utredningen föreslog att brottet till skydd för tvångsarbete eller exploatering för annan verksamhet som innebär nödläge för den utsatte skulle rubriceras utnyttjande av annans nödläge och placeras i 4 kap. 3 § BrB.¹⁹⁶ Syftet med kriminaliseringen skulle ytterst vara att skydda utsatta personers frid och frihet. Anledningen till att någon befinner sig i en utsatt situation på sätt som avses i detta sammanhang kan vara ekonomiskt svåra förhållanden, okunskap eller att de utsatta personerna befinner sig i en beroendeställ-ning.¹⁹⁷

5.2.4 Propositionen om det straffrättsliga