Bemötande

Här ska jag behandla frågeställning nummer tre som handlar om bemötande.

3) Hur kan bemötandet tolkas utifrån ett Boken kommer kontext?

Då bemötande är väldigt viktigt för denna uppsats får den en egen fråga. Om hur bemötande kan se ut och hur bemötande tolkas utifrån vetenskaplig litteratur.

Eftersom bemötande är så brett så är detta endast ett urval.

Bea talar mycket om att hon inte vill styra sina användare. Hon vill respektera deras smak och åsikter och följer deras önskemål så gott som det går. Men berättar också att hon kan rekommendera sina vänner och bekanta olika böcker. Jag tolkar det som att hon kopplar boktips på biblioteket till sin professionalism. Det skulle vara oprofessionellt att påverka hennes användare när det gäller boksmak. Hon skiljer på att ge boktips i det privata och i bibliotekssammanhang.

Duncan Smith anser att när bibliotekarier saknar verktyg för att ge boktips använder de sina personliga diskussioner om böcker med vänner som modell. Dessa konversationer bygger på kännedom om användaren som är tillräcklig för att ge goda litteraturförslag.

27

Bibliotekssammanhanget skiljer sig starkt från att möta dessa privata konversationer.

Därför är det också svårt att ge råd till okända användare (Smith, 2001, s.60).

Dock har Boken kommer låntagare som jag tidigare demonstrerat telefonkontakt eller personligare kontakt än låntagare som kommer till biblioteket. Trots detta anser jag att Smith tar upp en intressant poäng. Som även Bea verkar dela, att det är skillnad mellan bokförslag i det privata och med Boken kommer låntagare.

I intervjuguiden frågade jag informanterna om de hade några exempel på när de upplevde användarkontakt som misslyckat eller lyckat. Med det syftade jag på tillfällen då

informanterna missuppfattat läsarens önskningar helt eller möjligtvis kände att de träffat helt rätt med bokval. Bea berättar att en av hennes låntagare hade väldigt specifika krav på teman. Teman skiftade varje månad ungefär och bestod av skönlitteratur och facklitteratur.

Vid ett tillfälle ville han ha material om en ort och Bea letade upp mycket material om orten. Hon kände sig nöjd med det hon funnit och antog att låntagaren skulle bli lika nöjd.

När hon sedan ringde upp honom för att få respons visade det sig att han egentligen efterfrågat en viss författare som hade liknande namn som orten. Därmed hade han fått material som han inte efterfrågat på grund av en miss och Bea menar att det var lite lustigt.

Smith tar upp ”the readers’ advisory transaction” som innebär ett interagerande möte mellan användaren och bibliotekarien. Detta för att uppnå en kvalitativ läsrådgivning.

Författaren tar upp fyra områden som är viktiga för att uppnå detta. Det första är att skapa en öppen och trevlig stämning, det andra att försäkra sig om att man förstår vad användaren vill, visa sig positiv till användarens önskemål och slutligen lämna läsförslag på ett

respektfyllt sätt. Författaren menar att utan utbildning för bibliotekarien lämnas ansvaret på bibliotekarien själv att uppnå dessa mål (Smith, 2001, s.68). Ingen av informanterna har fått någon speciell utbildning för Boken kommer eller litteraturförmedling. Det är därför upp till dem att genom övning och i vissa fall konferenser lära sig mer om hur man bemöter

användare.

En fråga som jag ställer mig i intervjumallen är huruvida bibliotekarierna har äldre invandrare som en del av sin målgrupp eller om Boken kommer låntagare efterfrågar litteratur på andra språk. Emelie berättar att hon har en användare som hon skickar Daisyböcker och tryckt material på ett annat språk än svenska. Användaren kan tala svenska men som många vill hon återgå till sitt modersmål på äldre dagar. Därför gör Emelie sitt bästa för att via TPB och fjärrlån möta detta behov. Anna beskrev att de användarna med annat modersmål än svenska läser ändå böcker på svenska. Därför är det inte aktuellt att hitta Daisyböcker eller annat material på andra språk. Vidare ansåg hon att det område som biblioteket sörjer över inte har stor andel invandrare och därför är

efterfrågan liten. Bea berättar att hon har ett flertal Boken kommer låntagare som har annat modersmål än svenska. Dock läser samtliga användare böcker på svenska och efterfrågar inget annat språk. Charlotte och Diana berättar att deras användare aldrig efterfrågar material på andra språk men att det är möjligt att det finns användare som vill ha på andra språk men av någon anledning inte hör av sig.

28

8 Slutsatser

Här kommer jag gå igenom vad jag kommit fram till utifrån analysen och diskussionsdelen.

Jag har valt att koppla bokval till förmedlingsroll. Hur mycket informanterna styr bokvalet påverkar deras roll. Från den minsta ”styrningen” iklädd som leverantören till det mesta i form av den litterära experten och slutligen som en kompromiss av de tidigare, den tredje rollen. Majoriteten av informanterna tillhörde den tredje rollen.

Det existerar krav på individer som vill delta i Boken kommer. Framförallt upprepas att de inte ska kunna ta sig till biblioteket och att de ska ha behov av verksamheten. Dessutom har jag funnit att det finns inofficiella krav eller önskemål som är mer specifika. Som exempel kan det vara att användarna tar eget ansvar för att de får sina läsbehov tillfredsställda.

Majoriteten av informanterna upplever att det är svårt att nå ut till intresserade, att marknadsföra verksamheten helt enkelt. Trots kontakter och informationskanaler känner inte alla till deras verksamhet. Resultatet blir att personer med behov av Boken kommer inte får tillgång till litteratur och annat material från biblioteket.

Ytterligare problem är bristen på tid, som manifesterar sig i samband med förberedelser av boklådor. Dessutom önskar flera informanter att de skulle ha möjlighet att arbeta mer utåtriktat och ta hand om fler användare.

Äldre ses som en oprioriterad målgrupp av många. Inköp av litteratur riktat till denna grupp upplevs som otillfredsställande. Informanterna upplever en oro från användarnas sida om eventuell nedläggning eller uteslutning ur verksamheten. Dessutom upplever flera

informanter att det ses som lågstatus att arbeta med Boken kommer.

Äldre är också en grupp som informanterna upplever som isolerade. En informant berättar att de ofta tappar kontakten med omvärlden.

När det gäller förmedling läggs stor vikt vid att ställa rätt frågor, för att komma in på djupet av vad användarna vill ha.

Boken kommer- användare bemöts annorlunda jämfört med andra användare. De interagerar med bibliotekarier främst via telefon och hembesök. Informanterna vittnar om att relationen med användarna blir djupare med åren och därför blir bokval även lättare. Överlag uppvisar informanterna mycket respekt mot sina användare, på olika sätt. Antingen genom att

respektera deras smak och val eller genom att ta dem och deras behov på allvar.

29

Käll -och- litteraturförteckning

Opublicerade källor

Intervjuer med fem bibliotekarier genomfördes under april, 2010.

Mejlkontakt med bibliotekarier på Eskilstuna bibliotek och Arvidsjaurs bibliotek under april, 2010.

Publicerade källor

Almerud, Peter(2005). Biblioteksplaner: från bibliotekslag till biblioteksplan. Stockholm:

Svensk biblioteksförening.

Bibliotekslagen: SFS 1996:1 596(1996). Stockholm: Kulturdepartementet.

http://rixlex.riksdagen.se[2010-03-30]

Broberg, Annika(2000). Kommer boken? : uppsökande verksamhet för funktionshindrade på Uddevalla stadsbibliotek : en organisationsstudie = [Does the book come?] : [the housebound service for the disabled at the City Library of Uddevalla] : [a study of organisation]. Borås : Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och

informationsvetenskap.

BTJ & SAB (2000). Likvärdig service!: bibliotekens tjänster till äldre och funktionshindrade. Lund: Bibliotekstjänst

Ekman, Eva(1996). Den uppsökande verksamheten vid Partille folkbibliotek. Borås : Högsk. i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 1996

Evans, Margaret Kinnell & Shepherd, Jennifer (1998). Promoting reading to adults in UK public libraries. London: Taylor Graham

Ferm, Annika(2000). Att låna från Olga: En undersökning av äldre människors upplevelser kring ett automatiserat cirkulationssystem = [Borrowing from Olga] : [a study on how elderly people experience an automatic circulation system]. Borås: Högsk. I Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.

Helgesson, Annika (2006). Service för funktionshindrade: en undersökning av Boken kommer-verksamhetens serviceutbud och några användares upplevelser av servicekvalitet

= [Library service for disabled people: a study of the shut- in service and what it can offer and the users experience of the service quality]. Borås: Högsk. i Borås,

Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap

30

Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.]

uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ross, Catherine Sheldrick, McKechnie, Lynne & Rothbauer, Paulette M. (2006). Reading matters: what the research reveals about reading, libraries, and community. Westport, Conn.: Libraries Unlimited

Smith, Duncan (2001). Reinventing readers’ Advisory. I Shearer, D. Kenneth & Burgin, Robert (red.). The Readers’ Advisor’s Companion.Englewood, Colo. : Libraries Unlimited.

S. 59-74.

Statens kulturråd(1990). Ända hem till fru Nilsson: en metodutredning om uppsökande biblioteksverksamhet. (1990). Stockholm: Statens kulturråd.

Statens kulturråd (1999). Bibliotekens särskilda tjänster: kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade. Stockholm: Statens kulturråd.

Tveit, Åse Kristine(2004) Innganger : om lesing og litteraturformidling. Bergen : Fagbokforlaget.

31