Bemanningsbranschen och dess omvärld

De olika faktorer i omvärlden som påverkar bemanningsbranschen som helhet, är inte helt lätta att identifiera. Vissa faktorer är tydligare än andra, och för att undvika att förbise nå- gon eller några av dessa, har utgångspunkten varit de faktorer som redogörs för i STEEP- modellen.

Den allmänna inställningen gentemot bemanningsföretag har förändrats till det bättre un- der de senaste 10 åren. Kundföretag anser i dagsläget att bemanning är en självklar resurs vid arbetsanhopningar och behov av extra arbetskraft. Vidare har arbetssökandes inställ- ning förändrats, tack vare de förbättrade anställningsavtal som har tillkommit under de se- naste 10 åren, och många arbetstagare ser stora möjligheter i att ta anställning vid ett be- manningsföretag. Dessutom finner många företag stora fördelar i att hyra in en student och på så sätt gynnas detta segment i bemanningsbranschen. I relation till detta är universitet i landet generellt sett mycket välvilligt inställda till studentuthyrningsföretag, och ser dem som en välfungerande länk mellan studier och arbetsliv.

Det finns även demografiska faktorer som påverkar. Sveriges befolkning blir allt äldre. I re- lation till detta föds allt färre barn och således blir den arbetsföra delen av befolkningen allt mindre, men ska samtidigt försörja den stora andelen av äldre. Denna faktor har, i dagslä- get, ingen direkt inverkan på bemanningsbranschen, men med tanke på det stora antal pen- sioneringar som kommer att inträffa de närmaste 10 åren, kommer företag att behöva kom- pletteringsanställa. Detta kommer att skapa arbetstillfällen och ha stor positiv inverkan på arbetsmarknaden i allmänhet, och därför även bemanningsbranschen.

Då branschen ej har någon producerande funktion eller liknande, utan består i försäljning av tjänster, är det svårt att identifiera några teknologiska faktorer som har inverkan på den. Uppkomsten av Internet under mitten av 1990-talet har haft stor positiv inverkan på sam- hället som helhet i fråga om kommunikation och informationssökning. Detta gäller givetvis även bemanningsbranschen; deras respektive hemsidor förser potentiella kunder och ar- betstagare med information om verksamheten och aktuella uppdrag. Vidare ökar detta det geografiska spannet då Internet är en snabb kommunikationskanal och på så sätt underlät- tar att bedriva verksamhet även på orter där företaget inte är fysiskt lokaliserad.

Teknologi och teknologiska framsteg kan dock ha en indirekt påverkan på bemannings- branschen, i det avseendet att kundföretag kan vara mycket känsliga för teknologiska för- ändringar och framsteg. Detta kan vara en fördel i synnerhet för studentuthyrningssegmen- tet som kan förse kundföretag med väldigt specifik och uppdaterad kompetens, då studen- ter ofta befinner sig i det främsta ledet vad gäller teknologiska uppdateringar.

Precis som alla andra branscher är bemanningsbranschen ekonomiskt betingad. Detta in- nebär att konjunktursvängningar påverkar branschen. Det är dock något motsägelsefullt hur detta fungerar, eftersom när samhällsekonomin befinner sig i ett högkonjukturläge ytt- rar detta sig normalt sett i att bemanningsbranschen erhåller fler uppdrag, men kan istället uppleva större svårigheter med att finna personal. Orsaken till detta är givetvis att företag vågar nyanställa personal i större utsträckning när ekonomin är positiv. Motsägelsefullheten i detta ligger i att trots nyanställningar hos företag, ökar ändå uppdragen för bemanningsfö- retag.

I anslutning till detta resonemang har graden av arbetslöshet viss påverkan på bemannings- branschen. Om den nationella arbetslösheten är hög, är det lättare för bemanningsföretag att finna arbetskraft. Detta inträffade till exempel år 2000 då arbetslösheten i Sverige var låg och bemanningsföretag upplevde svårigheter med att finna personal. Dessutom varierar graden av arbetslöshet mellan olika branscher, och i dagsläget yttrar detta bland annat sig i att bemanningsföretag upplever större utmaningar i att finna personal till IT-uppdrag, framförallt i Stockholmsområdet.

Vidare är regleringar och anställningsavtal faktorer som har haft och har oerhört stor inver- kan på bemanningsbranschen. Som tidigare nämnt har avregleringar skett under de senaste 10 åren som på så sätt har möjliggjort branschens expansion. De aktuella förslagen om hel- tidsanställning samt säsongs/visstidsanställning skulle ha en direkt positiv inverkan på branschen genom att kundföretag med största sannolikhet då skulle anlita bemanningsföre- tag för att täcka personalbehov, och på så sätt undvika att heltidsanställa. Då detta skulle innebära att Sveriges redan kraftigt reglerade arbetsmarknadspolitik regleras ytterligare, står detta i direkt konflikt med det behov som finns av flexibilitet för att kunna möta de krav som uppstår i takt med ökad globalisering. På lång sikt skulle alltså en sådan ökning av re- gleringar ha negativ inverkan på arbetsmarknaden som helhet, och således även på beman- ningsbranschen.

Lagförslaget som rör sjuklön är ytterligare ett exempel som skulle ha en kortsiktig positiv inverkan på branschen. Förslaget skulle innebära kraftigt ökade kostnader för företag; framförallt mindre och medelstora sådana, och därmed uppstår ytterligare fördelar med att hyra in personal istället för att anställa. Liksom föregående lagförslag ökar detta reglering- arna på arbetsmarknaden och får sannolikt samma negativa effekt på lång sikt för Sveriges arbetsmarknad – och därmed bemanningsbranschen.

För att illustrera hur stor inverkan ett politiskt beslut kan ha på branschen, kan följande ex- empel återges: ett politiskt beslut gick ut till landstingsförbundet, vilket innehöll rekom- mendationer om att upphöra med inhyrning av personal. Detta fick konsekvensen att hela det segment av bemanningsbranschen som fokuserade på vårdpersonal och liknande i prin- cip raderades; från 15-20 % till 1 %. Då denna del av branschen till stor del bestod av små- företag drivna av kvinnor, fick detta givetvis oerhört negativ inverkan på i princip en hel kvinnobransch.