Beräkning av intäkter med EI:s metod

Enligt förarbetena prop. 2004/05:62 s. 228 hänför sig kravet på skälighet till de  totala intäkterna från verksamheten och syftar till att förhindra oskäliga monopol‐

vinster till förfång för kunderna. I detta avsnitt beskrivs EI:s metod för att beräkna  en intäkt för verksamheten. Redovisningsenhetens verkliga intäkt jämförs sedan  med den av EI beräknade intäkten. Beräkningsformlerna redovisas i Bilaga 1. 

4.3.1 Uppgifter till grund för beräkningen av intäkten

Utifrån uppgifter i Årsrapporterna år 2009 och med stöd av de metoder som utar‐

4.3.2 Beskrivning av metoden för granskning av 2009 års intäkter.

Beräkningen av 2009 års intäkter har skett med i huvudsak samma metoder som  föreslagits för beräkning av en s.k. intäktsram vid förhandsprövning av gasnäts‐

tariffer. De huvudsakliga avvikelserna från dessa metoder¹⁷ är att: 

 Värdering av ingående anläggningstillgångar i kapitalbasen sker till nuanskaff‐

ningsvärden beräknade endast utifrån historiska anskaffningsvärden.  

 Anskaffningsvärdena i Årsrapporterna har i några fall kompletterats med upp‐

gifter om ursprungliga anskaffningsvärden.  

 De löpande kostnaderna som anses påverkbara beräknas som ett genomsnitt av  de löpande kostnaderna för åren 2006‐2009.  

 Myndighetsavgifter hanteras som påverkbara kostnader och inte som opåverk‐

bara. Anledningen är att dessa inte har särredovisats i Årsrapporten för år 2009. 

4.3.3 Beräkning av kapitalkostnader Kapitalbas

EI har beräknat kapitalkostnaderna på följande sätt. Grundläggande är att alla  anläggningstillgångar har värderats till ett nuanskaffningsvärde.¹⁸ Metoden för att  erhålla nuanskaffningsvärden har varit två. Antingen har beräkningen utgått från 

avskrivningstider enligt EI:s rapport EI R2009:17¹⁹. Dessa avviker i vissa fall från  gasnätsföretagens egna avskrivningstider och indelningar. 

Utgifter av betydelse för utveckling av det svenska naturgasnätet.

I tidigare rapport²⁰ har EI ansett att investeringsprojekt som ännu inte förverkligats  kan tas med i kapitalbasen om särskilda förutsättningar föreligger.²¹ 

Gasnätsföretag som vill ta med dessa utgifter i bedömningen av redovisnings‐

enheternas kapitalbas får motivera detta och EI gör därefter en bedömning i det  enskilda fallet. Företagen ska i så fall dels redovisa hur utgiften anses utgöra ett  främjande av gassystemets utveckling i sin helhet eller medverka till försörjnings‐

tryggheten dels vilka perioder som utvecklingsutgifterna kommer att utnyttjas. ²²  Utgifter av detta slag ska redovisas i årsrapporterna som Immateriella tillgångar  (BR71211). De kännetecknas av att det är en identifierbar icke‐monetär tillgång  utan fysisk substans som innehas för att senare användas i ett företags produktion. 

Företagen ska ha kontroll över resursen till följd av inträffade händelser och den  ska förväntas ge företaget framtida ekonomiska fördelar.  

Kalkylränta för år 2009 vid beräkning av avkastning på investerat kapital

För att beräkna kapitalkostnaden med EI:s metod använder EI den s.k. WACC‐

WACC‐metoden²³. Beräkningsmetoden baserar sig på fördelningen mellan eget  kapital och lånat kapital samt bedömda finansiella risker. För det svenska gasnätet  rapport. Rapporten är publicerad på EI:s hemsida.²⁴ 

ICECAPITAL:s beräkning av en skälig WACC (kalkylränta) för 2009 återges 

Tabell 3 Kalkylränta enligt WACC-metoden

ICECAPITAL, real WACC före skatt Medelvärde Intervall, min Intervall, max

År 2009 6,70 % 6,20 % 7,20 %

Avskrivningstider för beräkning av kapitalkostnader

Vid beräkning av kapitalkostnader med EI:s metod har EI utgått från de regler‐

mässiga avskrivningstiderna som EI tidigare bestämt för gasnätsanläggningar.²⁵  Med avskrivningstid avses fördelningen av anskaffningsutgifter för en tillgång  över samma tid som tillgången bidrar till intäkter. I Tabell 4 redovisas de avskriv‐

ningstider som angavs i tidigare rapport.²⁶ 

Tabell 4 Reglermässig indelning av anläggningskomponenter och avskrivningstider

Anläggningskomponenter Reglermässiga avskrivningstider (år)

Transmissionsledningar 40 Distributionsledningar 40

M/R- stationer 20

Mätare 12

Stödsystem och system för övervakning 12

Lagerutrymme 40

Kompressor för lagret 25

Övriga maskiner och inventarier Samma som bokföringsmässig avskrivningstid

4.3.4 Beräkning av löpande kostnader

EI:s beräknade intäkt består, utöver kapitalkostnader, av löpande kostnader. EI har  beräknat de löpande kostnaderna enligt följande metod.  

Löpande kostnader delas in i två kategorier, påverkbara och opåverkbara. De opå‐

verkbara kostnaderna accepteras i sin helhet medan de påverkbara kostnaderna  beräknas som ett genomsnitt av redovisningsenhetens historiska löpande kost‐

nader, för att jämna ut årsvariationer i gasnätsföretagens kostnader.²⁷ 

Vid beräkning av en nivå på de påverkbara löpande kostnaderna har EI valt att 

Definition av löpande kostnad

Med löpande kostnader avses kostnader som uppstår vid bedrivande av gasnäts‐

Redovisningsenhetens löpande kostnader återfinns i årsrapportens resultaträkning  under följande poster: 

 Råvaror och förnödenheter  (RR73120) 

 Övriga externa kostnader   (RR73130) 

 Personalkostnader    (RR73140) 

 Jämförelsestörande poster²⁸  (RR73170)  

 Övriga rörelsekostnader    (RR73180). 

Alla rörelsekostnader, som inte är kapitalkostnader, finns redovisade under ovan  nämnda poster. Exempel på dessa är drift‐ och underhållskostnader samt kostna‐

der för överliggande nät. Summan av de uppräknade kostnaderna utgör  utgångspunkt vid beräkning av löpande kostnader.  

Vissa kostnader ska inte ingå i löpande kostnader

När utgångspunkt tas i Årsrapporterna  för år 2009 har följande poster exkluderats  vid beräkning av löpande kostnader.  

 Förändring av varulager       (RR71120) 

 Förändring av pågående arbete för annans räkning²⁹  (RR71130) 

 Aktiverat arbete för egen räkning    (RR71140). 

Anledningen till att dessa poster exkluderas är att vissa kostnader bokförs löpande 

Opåverkbara kostnader

Den andra justeringen som görs är att de kostnader som anses vara opåverkbara  dvs. kostnader för överliggande nät exkluderas från de påverkbara löpande  kostnaderna. Med kostnader för överliggande nät avses kostnader som nätägaren  har för transporttjänster i överliggande nät.³⁰ Dessa kostnader särredovisas i  årsrapporten under kod NTN501 i not ʺKostnadsspecifikationʺ. 

Med myndighetsavgifter avses avgifter enligt förordningen om vissa avgifter på  naturgasområdet³¹ så som tillsynsavgifter och försörjningstrygghetsavgift samt  avgifter enligt sprängämnesinspektionens föreskrifter om avgifter för inspek‐

tionens verksamhet³². I granskningen av Årsrapporterna för 2009 har inte dessa  hanterats som opåverkbara kostnader.  

Anledningen till att justeringen görs för de opåverkbara löpande kostnaderna är  att de opåverkbara kostnaderna anses vara skäliga i sin helhet, vilket innebär att  företagen får full kostnadstäckning för dessa vid 2009 års granskning.  

Redovisning av löpande kostnader år 2009

Nedanstående tabeller (Tabell 5 till Tabell 7) redovisar de poster som ingår i beräk‐

ningen av löpande kostnader. 

Tabell 5 Redovisningen av löpande påverkbar kostnad

Påverkbara löpande kostnader (PLK)

RR73120 Råvaror och förnödenheter inkl. myndighetsavgifter RR73130 Övriga externa kostnader inkl. myndighetsavgifter RR73140 Personalkostnader

RR73180 Övriga rörelsekostnader Avgår RR71120 Förändring av varulager

Avgår RR71130 Förändring av pågående arbete för annans räkning Avgår RR71140 Aktiverat arbete för egen räkning

Avgår NTN501 Kostnader för överliggande nät Summa löpande påverkbara kostnader

Tabell 6 Redovisning av opåverkbara löpande kostnader

Opåverkbara löpande kostnader (OLK) Kostnader för överliggande nät (NTN501)

Myndighetsavgifter³³ (Ingår i påverkbara löpande kostnader vid 2009 års granskning) Summa opåverkbara kostnader

Tabell 7 Redovisning av löpande kostnader Löpande kostnader (LK)

Påverkbara löpande kostnader Opåverkbara löpande kostnader Summa löpande kostnader