• No results found

Beräkning av naturvärdesförlust

Högre bullernivåer i fågelmiljöerna gör att fåglarna störs i högre grad. En höjning av bullernivån motsvarar en kvantifierbar habitatförsämring.

45-50 dB(A)Leq24h– antas motsvara i genomsnitt 10 % försämring i habitatkvalitet 50-55 dB(A)Leq24h – antas motsvara i genomsnitt 30 % försämring i habitatkvalitet 55+ dB(A)Leq24h– antas motsvara i genomsnitt 70 % försämring i habitatkvalitet

De värdefulla fågelområdenas överlapp med bullerzonerna analyseras fram som ytor i GIS (se figur 8). Notera att i riktlinje buller (TDOK 2014:1021) gäller riktvärdet 50 dB(A)Leq24h. Den bullerutsatta arean visar på en konflikt med naturvärden. För att ge en samlad bild av störningens omfattning summeras arealen med olika bullernivåer för varje habitatobjekt (fågelområde) enligt ovan. Detta ger en uppfattning om den relativa utbredningen av störningen inom respektive objekt. Beräkningen görs för att kunna jämföra stora områden med liten grad av bullerstörning med små områden med hög grad av bullerstörning.

Tabell 6. Förlusten av funktionellt habitat p.g.a. bullerpåverkan för område A, B och C.

Figur 8. A, B och C är arealerna med överlapp mellan bullerzoner och värdefulla fågelområden. För varje område beräknas den relativa habitatförlusten som C x 0.7+B x 0.3+A x 0.1.

Område Sjöns storlek (A) Yta 45-50 dB(A)Leq24h (B) Yta 50-55 dB(A)Leq24h (C) Yta >55 dB(A)Leq24h Buller-påverkad areal Total relativ habitat-förlust 1 12 ha 1 ha (*0,1) 0 0 1 0,1 ha 2 19 ha 15 ha (*0,1) 3 ha (*0,3) 1 ha (*0,7) 19 3,1 ha

A

B

C 2

1 A

Fortsatt utveckling av data och metodiken

Metodiken kommer förhoppningsvis att fortsätta att förbättras allteftersom den tillämpas i nya projekt. Vid tillämpningen av metodiken bör justeringar av vilka databaser som används vid urval och poängsättning övervägas utifrån regionalt tillgängliga underlag.

Lokala underlag och fältutvärdering

Den bedömning av naturvärden och bullerkonsekvenser för olika områden som beskrivs här innebär en ungefärlig uppskattning, och avses utgöra underlag för noggrannare analyser och inventeringar inför att t ex bullerdämpande åtgärder görs. Metoden har utformats för att inte kräva att data samlas in av t ex naturvärden. Den använder fritt tillgängliga nationella data vilket gör det möjligt att jämföra resultat mellan olika delar av landet.

En avstämning mot andra intressenter som Naturvårdsverket, länsstyrelsen och ornitologer kompletterar den övergripande bild som detta material ger. Mer detaljerade studier i fält och kanske även fördjupade inventeringar rekommenderas innan en slutlig plan för om och i sådana fall vilka åtgärder som bör vidtas. Detta gäller både vid Investeringar/reinvesteringar och vid Trafikverkets arbete med riktade medel. Såväl urval som värdering av områden kan göras mer realistisk, t ex genom att lokala naturvärdesinventeringar används för artpoäng och biotoppoäng, tillsammans med det nationella underlaget som anges i denna rapport. Notera att den ranking som sker av värdefulla områden i denna metodik är schematisk och gjord på nationell nivå och att den inte tar hänsyn till regionala skillnader. Värden hos den studerade naturtypen kan vara låg inom exempelvis ett län jämfört med i landet som helhet. Däremot kan de rester av exempelvis myrmarker som finns i Skåne regionalt ha mycket höga värden även om Norrland har fler och värdefullare myrar.

Mer detaljerade beskrivningar av hur tillämpningen av metoden ska ske i Trafikverkets arbete med Planering, Ny/ombyggnation och underhåll av infrastrukturen tas inte upp i denna metodrapport. Här hänvisas till respektive rutiner/handledningar för dessa olika processer.

Referenser

Brumm, H. & H. Slabbekoorn 2005. Acoustic communication in noise. Advances in the Study of Behavior (Impact Factor: 2.57). 12/2005; 35:151-209.

Collinder, P, J. Helldin, D. Bengtsson, Å. Karlberg, A. Jangius & J. Askling 2012. Trafikbuller i

värdefulla naturmiljöer – en metod för att identifiera konfliktpunkter. CBM:s skriftserie 62.

European Environment Agency. Opublicerad remissversion 2016. Quiet Areas in Europe - The

environment unaffected by noise pollution.

Fletcher, J. L. & R. G. Busnel 1978. Effects of noise on wildlife. Academic Press, New York, USA. Forman, R.T.T. 2000. Estimate of the area affected ecologically by the road system in the United

States. Conservation Biology 14:31-35.

Helldin, J-O 2012. Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II - slutrapport. CBM:s skriftserie 74. Helldin, J-O, P. Collinder, D. Bengtsson, Å. Karlberg & J. Askling 2013. Assessment of traffic noise

impact in important bird sites in Sweden – a practical method for the regional scale. Oecologia

Australis, 17(1): 48–62.

Naturvårdsverket 1997. Vägtrafikbuller. Nordisk beräkningsmodell reviderad 1996. Naturvårdsverket rapport 4653.

Naturvårdsverket 2007. Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer: God ljudmiljö… mer än bara frihet

från buller. Naturvårdsverket rapport 5709.

Nilsson, M.E. 2007. Soundscape quality in urban open spaces. Paper no. 115 in Proceedings of the 36th International Congress and Exhibition of Noise Control Engineering (Inter-Noise 2007), 28-31 August 2007, Istanbul, Turkey. Institute of Noise Control Engineering, Poughkeepsie, New York, USA.

Nilsson, M.E. & B. Berglund 2006. Soundscape quality in suburban green areas and city parks. Acta Acustica united with Acustica 92:903-911.

Reijnen, R. & R. Foppen 1995. The effects of car traffic on breeding bird populations in woodland. IV.

Influence of population size on the reduction of density close to a highway. Journal of Applied

Ecology 32:481-491.

Reijnen, R & R. Foppen 2006. Impact of road traffic on breeding bird populations. Sid. 255-274 i The Ecology of Transportation: Managing Mobility for the Environment (red. Davenport J. & J.L.

Davenport), Springer förlag, Dordrecht, Nederländerna.

Reijnen, R., R. Foppen & H. Meeuwsen 1996. The effects of traffic on the density of breeding birds in

Dutch agricultural grasslands. Biological Conservation 75:255-260.

Siemers, B. M., & A. Schaub 2011. Hunting at the highway: traffic noise reduces foraging efficiency in

acoustic predators. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences, 278(1712): 1646–1652.

Skogsdata 2015. Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. SLU, Sveriges officiella statistik.

Tulp, I., R. Reijnen, K.L. Krijsveld, C. ter Braak & E. Waterman (Opublicerat manus). Breeding

densities of grassland birds in relation to noise levels produced by railroad traffic.

Trafikverket 2015. Buller och vibrationer från väg och järnvägstrafik. Riktlinje TDOK 2014:1021. Trafikverket 2016. Riktlinje Landskap. Riktlinje TDOK 2015:0323

Vägverket 2001. Bullerskyddsåtgärder – Allmänna råd för Vägverket. Vägverkets publ. 2001:88. Ware, H. E., C.J. McClure, J.D. Carlisle & J.R. Barber 2015. A phantom road experiment reveals

traffic noise is an invisible source of habitat degradation. Proceedings of the National Academy of

Sciences, 112(39): 12105-12109.

Warren, P. S., M. Katti, M Ermann & A Brazel 2006. Urban bioacoustics: It’s not just noise. Animal Behaviour, 71(3): 491–502.

WHO 2011. Burden of disease from environmental noise Quantification of healthy life years lost in

Bilaga 1: Beräkning av ljudnivåutbredning

runt större vägar: Vägledning för ArcGIS och

Soundplan

Trafikverket

2015-12-02

Norconsult AB

Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se

Bulleranalys av värdefulla naturmiljöer Trafikverket

2015-12-02

Beställare: Trafikverket Borlänge, 781 85 Borlänge

Beställarens representant: Henrik Wahlman

Konsult: Norconsult AB, Box 8774, 402 76 Göteborg

Uppdragsledare Anders Axenborg

Uppdragsnr: 103 15 15

Filnamn och sökväg: n:\103\15\1031515\u\beräkningar\beräkningsförut sättningar\beräkningsförutsättningar 151202.doc Kvalitetsgranskad av: Anna-Lena Frennborn

Innehåll

1. Bakgrund ... 5 2. Förutsättningar... 6 2.1. Beräkningsstandard ... 6 2.2. Beräkningsprogram... 6 2.2.1. Indata ... 6 3. Metodbeskrivning i korthet... 7 4. Fördjupning i indata och metod ... 8 4.1. Trafikinformation + vägens läge ... 8

4.1.1. Arbetsgång uttag av vägdata ... 8 4.2. Geografisk avgränsning av bulleranalysen ... 9 4.2.1. Buffertzon Bred... 9 4.2.2. Buffertzon Smal (områden nära vägbanan) ...10 4.3. Höjddata ...10 4.3.1. Grunduttag ...10 4.3.2. Filtrering av höjddata ...10 4.3.3. Bearbetning av väglänkar utifrån höjdutbredning ...10 4.4. Hård mark ...11 5. Bullerberäkningar ...12 5.1. Beräkningsinställningar ...12 5.1.1. Gridavstånd ...12 5.1.2. Allowed tolerance ...12 5.1.3. Reflection order ...12 5.1.4. Max search radius (m) ...12 5.1.5. Max Reflection distance ...13 5.1.6. Beräkningshöjd: ...13 5.2. Export av resultat till Shape-format ...13 6. Diskussion och felkällor ...14 6.1. Problem/felaktigheter i indata ...14

6.1.1. Höjd vid broar ...14 6.1.2. Tunnlar ...14 6.1.3. Ej heltäckande höjdinformation ...14 6.2. Förslag på ev. justeringar av metod vid ny analys ...15 6.2.1. Begränsning av vägar och beräkningsområden ...15 6.2.2. Buffertzonens storlek ...15 6.2.3. Tunnlar ...16 7. Framtida möjliga analyser ...17

1. Bakgrund

Detta dokument är en beskrivning av analysförutsättningar och analyssteg vid beräkningen av bullerutbredningen kring det högtrafikerade vägnätet. För att det ska gå att upprepa analysen av vägtrafiksystemets bullerpåverkan vid senare tillfällen är det viktigt med en noggrann dokumentation. Annars riskerar förändringar i bullerpåverkan över tid komma från olika analysmetoder istället för från förändringar i verklig bullerpåverkan.

2. Förutsättningar

2.1. Beräkningsstandard

Ekvivalenta ljudnivåer från omkringliggande vägar beräknas enligt Nordisk beräkningsmodell (Rev år 1996). Enligt Naturvårdsverkets rapport 4653 är Nordisk beräkningsmodell giltighet begränsad till avstånd upp till 300 m. På längre avstånd ökar osäkerheten för beräkningarna. Enligt

Naturvårdsverkets rapport 4653 varierar standardavvikelsen vid svag vind från omkring 3db vid 50 m till 5 dB vid 200 m. Framförallt varierar ljudnivåerna mycket vid olika väderlekar. Beräkningarna i Nordisk beräkningsmodell motsvarar lätt medvind (0-3 m/s) från vägen mot mottagaren.

2.2. Beräkningsprogram

Vid beräkningarna har bullerberäkningsprogrammet SoundPlan version 7.3 använts. I programmet byggs en tredimensionell modell upp med vägar, markhöjder, sjöar och övriga objekt. Beräkningarna som utförts är ekvivalenta ljudnivåer 2m över mark. Analysen differentierar mellan hård och mjuk mark.

2.2.1. Indata

• Vägar med trafikmängder, andel tung trafik, hastigheter och vägbredd. • Höjddata med z-nivåer i ett rutnät med 2m avstånd.

• Vattenytor som används för att definiera sjöar som akustiskt hård mark.

Områden med ekvivalenta ljudnivåer över 45 dBA avgränsas. Analysen rymmer vissa förenklingar för att ge en rimlig analysbörda. Följande indata har inte ingått i beräkningarna: bebyggelse, befintliga bullerskydd, korrektion för beläggningstyp (särskilt sträckor med bullerdämpande beläggning). Dessa kan lokalt ha stor påverkan vilket bör hanteras vid fördjupade, lokala bullerberäkningar.

3. Metodbeskrivning i korthet

Målet är att beräkna bullerutbredningen kring det högtrafikerade vägnätet i hela Sverige. Då aktuellt beräkningsområde är mycket omfattande begränsas beräkningarna till en buffertzon runt vägarna (se kap 4). Höjddata ingår i analysen men även detta förenklas enligt en fastställd metod. Områden utanför buffertzonerna tas inte med vid beräkningarna och höjddata beställs inte heller för dessa områden. För att kunna beräkna bullret krävs också ett dataskikt som beskriver vägarnas utbredning. Vägarnas geometri delas upp i "lagom" långa länkar för att få rätt lutning på vägarna då lutningen har stor betydelse för beräkningen av ljudnivån. Vägarna delas upp i nya länkar när höjdskillnaden för länken överstiger ett fastställt mått (2 m).

Beräkning sker enligt beskrivna beräkningsinställningar (se kapitel 5.1). Beräkningsresultatet blir polygoner med bullerzonernas utbredning i 5 dB steg som exporteras till shape-format.

4. Fördjupning i indata och metod

4.1. Trafikinformation + vägens läge

Vägarna som erhållits i shp-format från Trafikverket innehåller förutom vägens läge (x-, y- och z-koordinater) även data om trafikmängder, andel tung trafik, hastigheter, vägbredd mm.

Grunduttaget från NVDB är vägar med en årsdygnstrafik över 3000 och en skyltad hastighet på över 70 km/h.

- Vagar_Bullerutbredning_generell (tidigare buff_buller_dslv_20131218) är filen med de buffertzoner som den grova beräkningen av buller från vägarna genererat.

- Vagar_bullergenererande (Tidigare GVT_strack_urval_buller_buff_20140401) är de vägar som analyserats.

4.1.1. Arbetsgång uttag av vägdata

Skiktet Trafik_ADT hämtat ur NVDB. För detta projekt gjordes detta i augusti 2013). Normalt finns i detta skikt parallella länkar för att beskriva ex parallella körfält på E4:an. Summeras dessa utan kompensation ger det felaktiga trafikmängdsinformation till bulleranalysen. I NVDB finns inte något standardiserat sammanslaget skikt som tar hänsyn till parallella länkar. Det är något som tas fram manuellt ur systemet med ojämna mellanrum. I juni 2013 gjordes ett sådant uttag i excelformat (Per Olov Granberg på Trv var upphovsman). Excelfilen (information om avsnitt2.xlsx) kopplas ihop med geometrierna. Korrekt total årsdygnstrafik (lätt + tung) som kompenserats för körfältsuppdelning finns i fältet/kolumnen AADT_TOT i avsnitt2.xlsx.

För att knyta ihop den informationen med geometrin i Trafik_ADT-skiktet är nyckeln fältet/kolumnen ”avsnittsidentitet”.

4.1.1.1. Analyssteg Trafikmängd

Kör en dissolve på Trafik_ADT-skiktet, använd kolumnen Avsnitts_id som dissolve-field (filen

Trafik_ADT_avsn_id skapas). Länka sedan ihop information från avsnitt2.xlsx med denna fil med

hjälp av en join med Avsnittsid som gemensam nämnare. Exportera till en egen fil

Trafik_ADT_avsn_id_kompl. Denna rensas från nullvärden i ”Avsn_id” för trasiga länkar i joinen (98

st i denna körning).

Nu är det dags att välja ut alla högtrafikerade vägar. Ur Trafik_ADT_avsn_id_kompl valdes alla vägar större än, eller lika med 3000 ådt. På det urvalet görs sedan select from selection på alla vägar klassade enligt nedan: "VAEGTYP" = 'motortrafikled' OR "VAEGTYP" = 'motortrafikled_moetesfri' OR "VAEGTYP" = 'motorvaeg' OR "VAEGTYP" = 'fyr_faeltsvaeg' OR "SKYLT_HAST" >=70

Urvalet exporteras till en ny fil: Bullervagar

Använd Add field och skapa ett fält/kolumn ”Laengd”. Räkna ut längd på ingående vägavsnitt.

Felkontrollera fältet AADT_tot. Välj ut alla länkar som har en ådt på 999 999 (576 st i denna körning). Alla stumpar som är kortare än 600 m klipps bort.(Vid en stickprovsgenomgång var dessa avfarter, rastplatser eller liknande). Plocka manuellt bort avfartsramper, avsvängningsfält mm ur detta urval. Ta också bort länkar som i originalskiktet Trafik-ADT hade en sammanlagd trafik lägre än 3000 ådt. Gör en felkontroll där AADT_tot är lika med noll/null genom en select by attributes. Länkar där huvudvägen går igenom en trafikplats men där ådt saknas tilldelas ett medelvärde av intilliggande huvudlänkar. (58 st i denna körning).

Då Trafik_ÅDT-skiktet inte innehåller all information som behövs för att göra vidare analyser kopplas den ihop mot GVT-skiktet från Trafikverket som innehåller betydligt mer attributinformation. Använd

Bullervagar som grundskikt. Med verktyget Clip plockas de eftersöka vägsegmenten identifierade

enligt ovan ut. För att inte få bortfall från de tidigare identifierade sträckorna krävs att en liten buffer (0,1 m) läggs på urvalet. Den operationen ger upphov till en massa korta segment i änden av

bullervägarna. För att snabba upp analystiden för efterföljande analyser har korta segment (under 10 m) bort. (Dessa motsvarade 0,5 procent av den totala längden vilket ansågs vara inom rimliga toleranser att ta bort för att öka hastigheten på analysen). Resultatet exporteras till en ny fil GVT_strack_urval_buller. Det är denna som legat till grund för beräkningen av faktisk bullerutbredning.

Skapa följande fält i denna fil mha av Add Field i ArcMap: Hast Lätta, Hast Tunga, ADT Lätta, ADT Tunga. Beräkna Hast Lätta genom att flytta över max-värdet av hast_med och hast_mot. Hast Tunga beräknades på samma sätt men maxhastigheten sattes till 90 km/h.

På några väglänkar kan det saknas information om antalet tunga fordon. I dessa fall sätts detta till ADT_fordon * 0,1. Om det saknas trafikuppgifter (ADT_fordon) helt sätts dessa till medelvärdet av intilliggande länkar manuellt. Andelen tung trafik räknas ut med ADT Lätta/ADT Tunga * 100.

4.1.1.2. Analyssteg Vägbredd

För att räkna ut buffertzonen i kap 4.2.1 och kap 4.2.2 krävs en del bearbetning av informationen om vägbredd. Dubbla vägbredden används för vägtyp ”vanlig väg”. Tredubbla vägbredden används för alla andra typer. För att undvika stora analysmängder i höjddata sätts en maxgräns på den beräknade vägbredden till 30 m.

Skapa två nya kolumner ”Vagbreddx2” och ”Vagbreddx3” i skiktet Bullervagar. Gör en Select by attributes på vägtyp ”vanlig väg”. Calculate values ”Vagbredd” * 2 i kolumnen Vagbreddx2. Byt urval med switch selection och kör calculate values ”Vagbredd” * 3 i kolumnen ”Vagbreddx3”.

Skapa en ny kolumn för att räkna ihop ”Vagbreddx2” och ”Vagbreddx3”: ”Vagbredd_analys” och använd field calculator [Vagbreddx29] + [Vagbreddx3]. Använd sedan Select by attributes på Vagbredd_analys och välj ut alla värden över 30. Sätt dessa till maxvärdet 30 med calculate values. Räkna ut en vägbreddsbuffert till den schablonmässiga bullerutbredningen genom verktyget Buffer med Vagbredd_analys som listfilter och dissolve på län och vägnummer. Exportera resultatet till ny fil Vagbredd_analys20140401.

4.2. Geografisk avgränsning av bulleranalysen

För att begränsa analystiden för bullrets utbredning behöver data filtreras/begränsas. Utifrån trafikmängd, vägbredd med flera attribut definieras en uppskattad ljudutbredning i form av

buffertzoner. Buffertzonerna utvidgas en del för att säkert rymma faktiskt bullerutbredning. Verklig analys av ljudets utbredning sker sedan bara inom dessa buffertzoner. För området innanför

buffertzonen beställs höjddata och beräkningar av ljudnivåer görs inom området. 4.2.1. Buffertzon Bred

Buffertzon Bred anger den yttersta begränsningen av faktiskt bulleranalys. Inga data finns utanför denna. Buffertzonens bredd anger principiellt avståndet där ekvivalentnivån är 45 dBA (enligt Nordisk beräkningsmodell). Utgångsvärdet beräknas i Soundplan med gällande trafikförhållanden på sträckan och modellen förutsätter att det är plan och mjuk mark. För att med marginal rymma den faktiska

ljudutbredningen (då hänsyn tas till hård och mjuk mark samt topografi) räknas avståndet upp. Gör detta genom att multiplicera utgångsvärdet med 1,5 och addera 150 m.

Vägarnas geografi är för de flesta vägtyper uppdelade på 2 linjer (körfält) och trafiken fördelar sig på dessa (oftast med ungefär halva trafiken på respektive linje). Om bara halva trafikmängden används som indata i bullerberäkningen blir ljudnivåernas utbredning felaktig. En halvering av trafikmängden innebär en sänkning av den ekvivalenta ljudnivån med 3 dBA. För vägar som är uppdelade på 2 linjer beräknas därför avståndet till ljudets utbredning vid 42 dBA.

4.2.2. Buffertzon Smal (områden nära vägbanan)

Området närmast ljudkällan har störst betydelse vid bullerberäkningarna, därför har noggrannare höjdinformation använts nära vägen vilket ger en bra bild av vägbankar och vägskärningar. En smalare buffertzon skapas därför omkring vägarna där höjddata inte filtreras (förenklas) lika mycket.

Skapa Buffertzon Smal genom att använda värdet för 2 * vägbredd för vägar som är klassade som ”vanliga vägar” och 3 * vägbredd för övriga vägar. Buffertzonen begränsas dock alltid till max 30 meters utbredning från väglinjens mitt.

4.3. Höjddata

4.3.1. Grunduttag

Indata är Lantmäteriets nationella höjdmodell GSD-höjddata 2+ som är ett laserscannat grid/rutnät med 2m avstånd. Medelfelet på höjddatan är enligt Lantmäteriet bättre än 0,5 m. Höjddatan är uttagen 2014-03-01.

I FME analyseras vilka indexrutor av höjddatat som berörs av bullervägarnas buffert. Enbart i dessa rutor kommer höjddata behövas. Totalt uppfyllde ca 7500 rutor á 2,5 x 2,5 km detta. I FME

tillverkades ett litet skript för att plocka ut det höjddata som är inom bullervägsbufferten beräknad i 4.2.1. För att kunna köra detta krävdes dock att en mosaic skapades av alla berörda rutor (Stefan Haglund skapade denna).

4.3.2. Filtrering av höjddata

För området innanför buffertzon bred filtreras höjddata i SoundPlan enligt maximal höjdskillnad till originalpunkten på 2 m och största avstånd mellan punkterna på 80 m.

För området innanför buffertzon smal filtreras höjddata med maximal höjdskillnad till originalpunkten på 1 m och största avstånd mellan punkterna på 80 m. I filtreringen beräknas en terrängmodell

(triangelmodell) och punkter tas bort så länge triangelmodellen och originalpunkten inte skiljer sig mer än valt värde (1 respektive 2 m), proceduren upprepas tills önskat resultat erhållits. En stor mängd av höjdinformationen kan på detta sätt filtreras bort ofta mer än 99 %.

4.3.3. Bearbetning av väglänkar utifrån höjdutbredning

Väglänkarna delas upp i mindre delar i FME. Klippfunktion klipper vid jämna avstånd. På platser med stora variationer i höjddata förtätas antalet brytpunkter. Detta görs inom en buffert på 10 m från vägarnas utbredning. Lutningar på vägavsnitten plockas ut genom en operation i FME. Länkar med extrem lutning (över 15%) tilldelas medelvärdet av närmast intilliggande segment. Sådana länkar

tilldelas också höjden (Z-värdet) av intilliggande länk. Alla länkar med lutningar över 15 % som var kortare än 10 m tas bort.

4.4. Hård mark

Vid beräkningarna används vattenytor som hård mark. Indata för dessa är Vattenytor från fastighetskartan markyteskikt. Ta ut hårda ytor inom bullerbufferten genom en clip mellan

Vagar_bullerutbredning_generell och fastighetskartans vattenskikt. Vatten_harda_ytor_inom_buffert

5. Bullerberäkningar

Beräkningarna av ekvivalenta ljudnivåer har utförts enligt Nordisk beräkningsmodell med hjälp av beräkningsprogrammet SoundPlan. Målsättningen har varit att beräkna ljudnivån på högtrafikerade vägar i hela Sverige och redovisa ljudnivån intill dessa i 5 dB steg från 45 dBA och uppåt. Eftersom det är stora områden och många vägar som skall beräknas är beräkningarna väldigt tidskrävande. För att beräkningarna skall bli tillräckligt noggranna för att kunna redovisa resultat i 5 dB-intervall men ändå få acceptabla beräkningstider har nedanstående inställningar valts vid beräkningarna.

5.1. Beräkningsinställningar

5.1.1. Gridavstånd

Beräkningar har gjorts med beräkningspunkter placerade i ett grid (rutnät) med 50 m avstånd mellan punkterna. Detta borde ge ett tillräckligt noggrant resultat. En del fel kommer att uppstå i kraftigt kuperad terräng. Analysen interpolerar fram tex 45 dBA-linjen mellan beräkningspunkterna.

5.1.2. Allowed tolerance

För att snabba på beräkningarna så beräknas endast de vägelement som ger högst ljudnivåer. Ljudnivåer beräknas så att skillnad blir som högst 1 dB jämfört med om alla vägar hade beräknats. Enligt SoundPlan blir felet ungefär 0,5 * tolerance (=0,5 dB). Analysens mål är att redovisa ljudnivåer i 5 dB-intervall. Bedömningen gjordes därför att en felmarginal på 0,5 dB var acceptabel för att ge tillräckligt snabba beräkningar.

Related documents