7 P RAKTISKA HANDGREPP 59
7.3 Beräkningar i Excel 71
Här redogörs för beräkningar i Excel utifrån hämtade data från NyA respektive Ladok.
7.3.1 Beräkning av antagningsgrad för varje
studentkohort
I Figur 31 nedan illustreras vilka data som är relevanta i exktraktet från avsnitt 7.1.1 ovan inför beräkning av antagningsgraden. Dessa data överförs till en sam- manställningsberäkning i avsnitt 7.3.5 nedan, vari antagningsgraden beräknas utifrån kvoten mellan a) antalet antagna (i det här fallet 49 personer) och b) antalet behöriga sökande (i det här fallet 227 personer).
Figur 31: Relevanta data i extrakt från NyA inför beräkning av en studentkohorts antagningsgrad.
7.3.2 Beräkning av studentkohorters sammansättning
och meritmedelvärden
I Figur 32 nedan illustreras beräkningen av en studentkohorts sammansättning utifrån antalet individer från varje urvalsgrupp samt respektive urvalsgrupps meritmedelvärde i kohorten.
Figur 32: Beräkningar av en studentkohorts sammansättning utifrån urvalsgrupper och meritmedelvärden för varje urvalsgrupp i kohorten.
Beräkningarna har föregåtts av en filtrering av kolumnen för urvalsgrupper (med rubriken UG), en urvalsgrupp åt gången, varefter celler med relevanta data har inkluderats i en formel för respektive beräkning.
Exempelvis ser beräkningen för antalet BI-studenter i cellen (med värdet 20) till höger om rubriken Antal BI ut på följande sätt:
Praktiska handgrepp På motsvarande sätt formuleras beräkningen av meritmedelvärdet för BI- studenterna i cellen (med värdet 16,80) till höger om rubriken BI-medelvärde så här:
=MEDEL(I8;I9;I10;I11;I12;I13;I14;I15;I16;I17;I18;I19;I20;I21;I22;I23;I24;I25;I26;I27)
De beräknade värdena överförs därefter till sammanställningsberäkningen i avsnitt 7.3.5 nedan.
7.3.3 Beräkning av studentkohorters kvarvaro- och
examensgrad
Utifrån det extrakt från Ladok som beskrivs i avsnitt 7.2.1 ovan illustreras i Figur 33 nedan dels vilka relevanta data som inhämtas från extraktet gällande kvarvaron på programmet (se den andra kolumnen med rubriken Registrerade) för en studentkohort som påbörjade sina studier höstterminen 2010, dels be- räkningen av kohortens examensgrad utifrån relevanta data (se kolumnen
Examen -> Antal individer).
Figur 33: Data för beräkning av en studentkohorts kvarvarograd samt beräkning av examensgrad mellan nominell och förlängd studietid (termin 6–8).
Extraktet har modifierats med avseende på bl.a. kolumnen för examen samt viss färgläggning.
I detta fall var examensgraden 23 procent, vilket baseras på en kvot av a) totala antalet individer som tog examen period 6–8 (11 personer) och b) antalet registrerade studenter för första studieperioden (47 personer).
Data för kvarvaro (registerade studenter studieperiod 1 och 6) och den beräknade examensgraden förs över till sammanställningberäkningen (se avsnitt 7.3.5 nedan) där kvarvarograden beräknas utifrån kvoten mellan a) antalet individer som var registrerade den nominellt sista studieperioden (i detta fall 27 personer) och b) antalet individer som var registrerade den första studieperioden (i detta fall 47 personer).
7.3.4 Beräkning av studentkohorters genomsnittliga
prestationsgrad
I Figur 34 nedan illustreras beräkningen av en studentkohorts meritmedelvärde utifrån extrakt som hämtades från Ladok i avsnitt 7.2.2 ovan.
Figur 34: Beräkning av en studentkohorts meritmedelvärde.
I figuren visas endast student nr 23–40 i kohorten. Därtill har tabellen i detta fall i ett sonderande syfte kompletterats med könsuppdelade data samt med beräkning av medianvärde.
Det beräknade medelvärdet för nominell respektive förlängd studietid överförs sedan till sammanställningsberäkningen i avsnitt 7.3.5 nedan.
Praktiska handgrepp
7.3.5 Sammanställningsberäkning
Som har angetts ovan överförs data och delberäkningar i avsnitt 7.3.1–7.3.4 avslutningsvis till en sammanställningsberäkning, vilken sedan utgör den del av det empiriska materialet som analyseras och presenteras i diagram. Ett exempel på en sådan sammanställning illustreras i Figur 35 nedan.
Figur 35: Sammanställningsberäkning med data och delberäkningar för a) antag- ningen respektive b) genomströmningen.
Referenser
Department Web, 14.1.3. (u.d.). Hämtat från NyA-webben:
https://expert.antagning.se/dw/index.dw
Eriksson, L., Amnéus, I., & Almgren, E. (2009). Mått för genomströmning i utbildning
på grund- och avancerad nivå. Analysavdelningen. Stockholm:
Höskoleverket. Hämtat från https://www.uka.se/download/ 18.12f25798156a345894e2bc7/1487841904857/0929R.pdf
Expert installer, 14.1.3. (u.d.). Hämtat från NyA Produktion:
https://expert.antagning.se/expertclient/lib/expertclient/nya- windows-x64-14_1_3.exe
Expertclient installer. (u.d.). Hämtat från NyA Produktion: https://expert.
antagning.se/expert/
Gustafsson, M. (2009). Samhälls- och beteendevetare på arbetsmarknaden. Uppföljning av
studenter som påbörjade det beteendevetenskapliga programmet vid Mälardalens högskola 1999-2003. Akademin för hållbar samhälls- och
teknikutveckling. Västerås: Mälardalens högskola. Hämtat från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5744
Mälardalens högskola. (u.d.). Program. Hämtat från Mälardalens högskola: https://mdh.se/utbildning/program
Stöd till utbildning: Kvalitet och uppföljning. (u.d.). Hämtat från MDH:s internportal:
https://studentmdh.sharepoint.com/sites/intranet/St%C3%B6d%20t ill%20utbildning/SitePages/Kvalitet-och-uppf%C3%B6ljning.aspx Svensson, F. (2018). Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka. Analysavdel-
ningen. Stockholm: Universitetskanslerämbetet. Hämtat från https:// www.uka.se/publikationer--beslut/publikationer--beslut/
statistiska-analyser/statistiska-analyser/2018-12-13-hogskolestudent- ernas-prestationsgrad-fortsatter-oka.html
UHR. (2018). Antagning till högre utbildning höstterminen 2018: Analys av
antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken. Universitets- och
högskolerådet. Hämtat från https://www.uhr.se/globalassets/ _uhr.se/publikationer/2018/trendrapport-ht2018/rapport_antagning- till-hogre-utbildning-ht2018.pdf
UHR. (u.d.). Söka antagningsstatistik. Hämtat från Universitets- och högskolerådet: https://www.uhr.se/studier-och-antagning/Antag- ningsstatistik/soka-antagningsstatistik/ den 10 oktober 2019
UKÄ. (2017). Tidiga avhopp från högskolan: Analyser av genomströmning på de tio största
yrkesexamensprogrammen. Universitetskanslersämbetet.
UKÄ. (2019). Universitet och högskolor: årsrapport 2019.
Universitetskanslersämbetet. Hämtat från https://www.uka.se/statistik--analys/arsrapport-om-universitet-och-
hogskolor.html
Välkommen till Ladok för personal, 1.30. (u.d.). Hämtat från Ladok:
Studies in Social Sciences Rapporter/Reports Studies in Social Sciences vid
Mälardalens högskola
Förteckningen nedan tar upp rapporter som har publicerats inom ramen för skriftserien Studies in Social Sciences. En majoritet av rapporterna finns tillgängliga i det Digitala vetenskapliga arkivet (Diva), där avhandlingar och andra publikationer finns i fulltext (PDF) från ett antal nordiska universitet och högskolor.
Diva har utvecklats av Enheten för digital publicering vid Uppsala universitetsbibliotek.
Studies in Social Sciences at Mälardalen University
In the list below are the reports that have been published in the series of publications called Studies in Social Sciences. A majority of the reports are available in the Academic Archive On-line (Diva), where dissertations and other publications from a number of Northern European universities are available in full text (PDF).
Diva was developed by the Electronic Publishing Centre at Uppsala University.
http://mdh.diva-portal.org ___________________
Juura, J. (2019). Analys av antagnings- och genomströmningsmått för utbildningsprogram. Förslag till och exempel på tillämpning av en registerbaserad utvärderingsmetod. Arbetsrapport 2019:1. Hoppe, M.; Hallin, A.; Guziana, B. & Mörndal, M..(2018). Samverkan i det offentliga
gränslandet. Utmaningar och möjligheter i samverkan mellan akademi, andra offentliga aktörer och invånare. Arbetsrapport 2018:1.
Launberg, A. (2017). Digitalisering i organisation och arbete: Nya förutsättningar för svenska företag inom Metalliska material. Arbetsrapport 2017:9.
Johansson, J. (2017). Challenges and opportunities in digitalized work and management – case tudy 8. Work report 2017:8.
Asztalos Morell, I. (2017). Utmaningar och möjligheter för digitaliserat arbete och organisering – delstudie 7. Arbetsrapport 2017:7.
Asztalos Morell, I. (2017). Utmaningar och möjligheter för digitaliserat arbete och organisering – delstudie 6. Arbetsrapport 2017:6.
Loeb, C. (2017). Utmaningar och möjligheter för digitaliserat arbete och organisering – delstudie 5. Arbetsrapport 2017:5.
Jonsson, B. (2017). Utmaningar och möjligheter för digitaliserat arbete och organisering – delstudie 4. Arbetsrapport 2017:4.
Lindell, E. (2017). Utmaningar och möjligheter för digitaliserat arbete och organisering – delstudie 3. Arbetsrapport 2017:3.
Hallin, A. (2017). Utmaningar och möjligheter för digitaliserat arbete och organisering – delstudie 2. Arbetsrapport 2017:2.
Crevani, L. & Mörndal, M. (2017). Utmaningar och möjligheter för digitaliserat arbete och organisering – delstudie 1. Arbetsrapport 2017:1.
Medina, E. (2016). Jämställdhetsintegrering av grönstrukturplanen genom sociotop-kartering: En studie om användningen av grönområden i Västerås. Arbetsrapport 2016:2.
Fell, T. & Guziana, B. (2016). Staden, rättvisa och boendesegregering: Stadsområdesutveckling i Eskilstuna och Västerås 2002–2012. Forskningsrapport 2016:1.
Fell, T.; Guziana, B. & Qaderi, J. (2014). Stadsdelsutveckling i två kommuner (del 2): Byråkraters perspektiv på åtgärdsimplementering. Forskningsrapport 2014:1.
Fell, T.; Qaderi, J.; Lahdenperä, J. & Guziana, B. (2013). Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska och sociokulturella kontextens betydelse för social hållbarhet. Forskningsrapport 2013:2.
Fell, T,; Jertfelt, I,; Qaderi, J. & Lahdenperä, J. (2013). En framgångsrik styrmedelsmix?: Om statens ambition att påverka kommunernas energipolicys. Forskningsrapport 2013:1. Forskningsrapporter t.o.m. 2011/Research reports until 2011
Lahdenperä, P. (red.). (2011). Forskningscirkel – arena för verksamhetsutveckling i mångfald. Rapport 2011:1.
Sundbom, L.; Törnqvist, T.; Jonsson, T. & Sidebäck, G. (2010). Högskolestuderandes etablering på arbetsmarknaden: En studie av hur de högskoleutbildades etableringsprocess kan mätas och beskrivas. Rapport 2010:1.
Sundbom, L. & Sidebäck, G. (2008). Utbildningssamhällets underklass?: En registerstudie om unga vuxna med låg utbildning. Rapport 2008:4.
Månsson, N. (2008). Röster om delaktighet: En kvalitativ studie om ungdomars uppfattning av och chanser till samhällelig delaktighet. Rapport 2008:3.
Törnqvist, T. (2008). Från högskola till arbete: En intervjustudie om högskoleutbildades etableringsprocess på arbetsmarknaden. Rapport 2008:2.
Helldahl, P. (2008). Hopp-Jerkas återkomst?: Synen på arbetskraftens rörlighet från 1940-talet till idag. Rapport 2008:1.
Karlsson Vestman, O.; Sedigh, M.; Månsson, N. & Jäder, J. Ett välstämt piano – till rätt melodi? Rapport 2007:1.
Arbetsrapporter t.o.m. 2011/Work reports until 2011
Henningsson, J.; Johansson, U. & Almqvist, R. (2010). Två sidor av samma mynt: Hur tänker finansmarknadens aktörer och varför är det så svårt att kommunicera om icke-materiella resurser? Rapport 2010:2.
Wikman, A. (2010). När verksamheter läggs ned och förändras: En regis-terstudie av arbetsplatsförändringar och deras konsekvenser. Rapport 2010:1.
Gustafsson, M. (2009). ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade: Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering. Rapport 2009:4.
Carlhed, C. (2009). Vart leder Kvalitetstrappan?: Utvärdering av Pysslingens Kvalitetssystem. Rapport 2009:3.
Studies in Social Sciences Rapporter/Reports Gustafsson, M. (2009). Samhälls- och beteendevetare på arbetsmarknaden: Uppföljning av studenter som påbörjade det beteendevetenskapliga programmet vid Mälardalens högskola 1999–2003. Rapport 2009:2.
Sandahl, R. (2009). Mångfaldssatsningen: En satsning på mångfald eller en mångfald av satsningar? Rapport 2009:1.
Ekermo, M. & Beckman, L. (2008). Det räcker inte med en bra idé: Utvärdering av Sveriges Kommuner och Landstings metodutvecklingsarbete med case management för människor med dubbla diagnoser. Rapport 2008:1.
Ekermo, M. & Zovko, D. (2007). Att utbilda vävare och bygga vävstolar samtidigt: Utvärdering av Sveriges Kommuner och Landstings metodutvecklingsarbete med case management för människor med dubbla diagnoser. Rapport 2007:1.
En rapport från Mälardalens högskola
Denna studie publiceras inom ramen för den administrativa avdelning- en inklusive Idélab på Akademin för ekonomi, samhälle och teknik vid Mälardalens högskola. Avdelningen utgör en stödfunktion åt akademins samtliga verksamheter och studenter. Idélab är lärosätets affärsinku- bator som kostnadsfritt erbjuder studenter, forskare och övriga anställ- da rådgivning inom personlig utveckling samt förverkligande av idéer. Chef för avdelningen är Lars Kamph.
SiSS ARBETSRAPPOR Jonaz Juur a ANAL YS AV ANT A
GNINGS- OCH GENOMSTR
ÖMNINGSMÅ
TT FÖR UTBILDNINGSPR
OGRAM
Analys av antagnings- och
genomströmningsmått för
utbildningsprogram
Förslag till och exempel på tillämpning av en
registerbaserad uppföljningsmetod
Jonaz Juura
MÅTT FÖR UTBILDNINGSPROGRAM
Ett allmänt krav på landets lärosäten om breddad studentrekrytering kan föranleda ett ökat behov av utvärderingar och uppföljningar av de utbildningar som ges. Vid Mälardalens högskola finns idag en kvalitetspolicy för hur ett sådant arbete ska bedrivas. Utifrån den presenteras i denna rapport ett utkast på metod för regis- terbaserad uppföljning av utbildningsprogram. Därtill tillämpas som ett exempel metoden i en uppföljning av Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik, där sex studentkohorter med nybörjarstart under perioden 2010–2015 har följts under en mätperiod av sex respektive åtta studieperioder.
Det empiriska materialet i studien består av uppgifter hämtade från antag- ningssystemet NyA och studiedokumentationssystemet Ladok. Det ligger till grund för analys av följande antagnings- och genomströmningsrelaterade mått: antagningsgrad, meritmedelvärde, studentkohorternas sammansättning utifrån urvalsgrupper, kvarvarograd, prestationsgrad och examensgrad. Då metoden är tänkt att kunna tillämpas utan krav på djupare kunskaper i statistisk analys, består analysen i tolkningar av univariata respektive bi-/multivariata diagram. Resultaten från studien jämförs sedan i en diskussion med mått framtagna på nationell nivå av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) samt Universitets- och högskolerådet (UHR).
Studien innehåller avslutningsvis en metodologisk diskussion, några reflek- tioner kring framtida motsvarande studier, samt en utförlig beskrivning av de metodologiska handgrepp som har tillämpats under studiens gång.
Jonaz Juura är fil. mag. i sociologi och arbetar som projekt- assistent inom den administrativa avdelningen på Akade- min för ekonomi, samhälle och teknik. Han har tidigare genomfört en uppföljning av studenter som påbörjade det beteendevetenskapliga programmet vid Mälardalens hög- skola i Eskilstuna/Västerås under perioden 1999–2003 (SiSS-rapport 2009:2, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn: se:mdh:diva-5744).