Kilopriset för friklassning med avdrag för den skrot som återvinns redovisas i tabell 5.4, för boxmätning resp. ISOCS-mätning.
Tabell 5.4 Totalpriser inkl. återvinning
Totalpriser inkl. återvinning för boxmätning resp. ISOCS-mätning
Material Boxmätning [kr/kg] ISOCS-mätning [kr/kg]
Blandskrot 4,95 7,79
Rostfritt -3,11 -0,26
Koppar -24,11 -21,26
5.4.1 Medelvikt
Medelvikten som använts i beräkningarna för friklassning har beräknats genom statistik över antal kolli samt vikt för varje kolli som friklassats under 2015 [10].
Endast metaller och skrot är av intresse för detta arbete, eftersom avgränsningarna är satta till kompakterbart/ej kompakterbart där vätskor och liknande föremål ej ingår.
Den totala vikten på skrot som friklassats under 2015 uppgår till 9492,7 kg. Totalt antal kollin som friklassats uppgår till 48 st.
Detta ger en medelvikt på:
!"!#,! !"
!" !"
=197,8 kg
5.4.2 Tidsåtgång
Tidsåtgång för friklassning av skrot innefattar logistik, detektorunderhåll, eventuell 3D-
modellering, mätning och uppgår enligt platsstudien till 2,5 h för en box-mätning och 4,5 h för en ISOCS-mätning [9].
Med en timlön om 281,3 kr/h samt medelvikt om 197,8 kg uppgår kilopriset till:
5.4.3 Förvaring
Friklassad skrot körs ut kampanjvis till miljöstation. I dessa beräkningar har en transport per år antagits Förvaringsytan som en container upptar uppgår till 15 m2. Förvaringsytan kostar 1500 kr/m2/år som tidigare redovisats i rapporten.
Detta ger med en medelvikt om 10000 kg ett kilopris på:
!"!!∗!"## !"/!!
!"""" !"
= 2,25 kr/kg
5.4.4 Transporttill återvinningsstation
Kostnaden för transport av friklassad skrot till miljöstation är 867 kr per transport med en maxlast om 20 ton. I beräkningarna har dock en last om 10 ton använts då det motsvarar hur mycket som OKG friklassat under 2015. Kilopriskostnaden blir då:
!"# !"
5.4.5 Återvinningspriser
Denna del av beräkningen visar dagens pris i kr/kg som betalas ut vid återvinning av blandskrot, rostfritt och koppar. Dessa priser varierar med marknaden och går således inte att få en exakt siffra på. Priset för blandskrot och rostfritt är den summa OKG senast fick vid återvinning, för koppar lyckades inget pris från OKG fås och därför valdes dagspriset.
De siffror som angivits är enligt tabellen:
Tabell 5.4.5 Återvinnigsersättning Återvinningspriser Material Pris [kr/kg] Blandskrot 0,94 Rostfritt 9 Koppar 30
6. Diskussion
6.1 ALARA-perspektiv
De platsstudier som har gjorts under detta examensarbete har gett förslag på potentiella
förbättringar kring hur hanteringen av avfall ur ett ALARA-perspektiv skulle kunna förbättras, och möjligen bidra till lägre stråldoser till personalen som praktiskt arbetar med
avfallshanteringen.
På HLA används en komprimator som pressar ihop avfallet till en bal. När komprimatorn pressat färdigt avfallet till en bal ska stålband dras runt balen. Dessa stålband sätter personalen fast för hand och utsätter sig då för en ytterligare stråldos eftersom de står över balen under tiden (1-2 min) stålbanden dras åt. Räknar vi på 160 balar per år och en tidsåtgång på 2 min per bal samt en snittytdosrat på 0,5 mSv/h får vi en stråldos på ca 2,6 mSv per år. Detta är dock mycket
överdrivna siffror då ca 150 av 160 balar befinner sig långt under en ytdosrat på 0,5 mSv/h. Detta är dock ett moment i hanteringsprocessen som skulle kunna göras per automatik genom att investera i en helautomatiserad komprimator.
Sett ur ett etiskt perspektiv är detta något att föredra då man i största mån vill minimera dos till personalen och man vill i så stor utsträckning som möjligt undvika onödiga stråldoser, enligt ALARA-principen.
Ur ett ekonomiskt perspektiv har OKG tidigare gjort bedömningen att en ersättning av den nuvarande komprimatorn mot en ny helautomatiserad komprimator inte skulle vara lönsamt, då den extra stråldos som personalen utsätts för anses vara minimal.
Den merkostnad som en investering av en ny komprimator medför (X antal miljoner beronde på modell) är inte ekonomiskt försvarbar i förhållande till den minskade stråldosen för personalen. Vi anser dock att en helautomatiserad komprimator bör beaktas när det är dags att investera i en ny komprimator, då merkostnaden för att få komprimatorn helautomatiserad utgör en bråkdel av det totala inköpspriset.
6.2 Friklassning
Enligt våra beräkningar är det lönsamt att friklassa det som inte kräver någon ytterligare behandling, så som kapning eller dekontaminering, i egen regi jämfört med att sända det till Studsvik för smältning/friklassning. Våra beräkningar ger även OKG en “behandlingsbuffert” som kan användas som underlag för bedömning om det är lönsamt att dekontaminera och/eller kapa delar för friklassning. Denna buffert kommer förhoppningsvis leda till att en större mängd skrot friklassas i egen regi samt återvinns vilket är en stor vinst ur ett miljöperspektiv.
6.3 Sensibilitetsanalys
6.3.1 Kompakterbart
En sensibilitetsanalys har gjorts för att analysera vilka parametrar som har störst inverkan på slutpriset för båda typerna av avfall. För det kompakterbara avfallet har två åtgärdar identifierats. Den första är att stapla containrarna, som innehåller färdiga balar i väntan på markdeponi, i höjd om 3.
Den andra åtgärden är att minska tiden mellan markdeponeringskampanjerna.
Fig 6.1 Totalpris för mycket lågaktivt kompakterbart avfall
Genom att stapla containrarna i höjd om 3 istället för 2 som är fallet idag minimeras den area som varje container upptar. Denna åtgärd minskar kostnaden från 6,72 kr/kg till 5,39 kr/kg för ett deponeringsintervall på 4 år, se figur 6.1. Det är en besparing på 1,33 kr/kg förutsatt att det inte tillkommer några extra utgifter för att kunna stapla containrarna på detta vis.
Fig 6.2 Totalpris för mycket lågaktivt kompakterbart avfall
I figur 6.2 ovan visas det totala kilopriset för kompakterbart avfall beroende på hur många år som går mellan markdeponeringskampanjerna. Från beräkningarna framgår det att den årliga
förvaringskostnaden är ca 1,1 kr/kg. Även här finns alltså utrymme för att skära ner på
avfallskostnaderna. Rimligtvis borde dock kilopriset för själva markdeponeringen vara högre för en mindre deponi än för en större, men med hjälp grafen ovan kan man räkna ut vilket
deponerinngsintervall som blir mest lönsamt.
6.3.2 Ej kompakterbart
För det ej kompakterbara avfallet är det i första hand den externa behandlingen som är kostsam och dominerar kilopriset. Den kostnaden skulle i praktikten endast kunna förändras vid en ny förhandling med Studsvik.
De parametrar som påverkar priset mest förutom den externa behandlingen är förvaringskostnaderna.
Containrarna förvaras idag 3 st i höjdled, men om möjligheten skulle finnas för att förvara 4 st containrar i höjdled, skulle kostnaden minska från 48,71 kr/kg till 47,27 kr/kg, vilket ger en besparing på 1,44 kr/kg. Se figur 6.3.
Observera att kilopriset som används i diagrammen gäller avfall som returneras från Studsvik med planerad deponi i MLA/BLA.
Fig 6.3 Totalpris för mycket lågaktivt kompakterbart avfall
Deponeringstiden är en faktor som också påverkar kostnaderna. Förvaringstiden uppgår till ca 4 år innan slutdeponi och det ger en kostnad på 48,71 kr/kg.
Om förvaringstiden istället är 3 år sjunker totalkostnaden från 48,71 kr/kg till 47,48 kr/kg.
Detta ger en besparing på 1,23 kr/kg. Figur 6.4 visar hur kostnaden varierar med deponeringstiden och i genomsnitt ökar kostnaden med ca 2,5 % för varje år som avfallet förvaras. Med hjälp av dessa beräkningar kan OKG få ett underlag för ett optimalt deponeringsintervall som kan leda till besparingar på längre sikt.
Fig 6.4 Totalpris för mycket lågaktivt ej kompakterbart avfall inkl./exkl. extern behandling
7. Slutsats
Beräkningarna visar att det är förvaringskostnaderna som utgör den största delen av priset för det kompakterbara avfallet, detta stämmer även för det ej kompakterbara avfallet om man bortser från den externa behandlingen hos Studsvik. Då Studsvikskostnaden endast kan ändras genom en ny upphandling granskas istället möjligheten att skära ner på förvaringskostnaden.
7.1 Sensibilitetsanalys
Vi ser att åtgärdena som föreslagits i sensibilitetsanalysen kan minska avfallspriset förutsatt att de är genomförbara. Deponeringstiden bestäms av totalproducerad mängd avfall som finns
tillgängligt, men graferna från sensibilitetsanalysen kan användas för att hitta den optimala förvaringstiden innan deponering. Att stapla fler containrar på varandra innebär ett problem då kraven för fysiskt skydd inte längre uppfylls, vilket medför att denna åtgärd kräver
anläggningsförändringar som i praktiken innebär ett högre staket.
7.2 Friklassning
Gällande möjligheten att friklassa och återvinna mer skrot i egen regi på OKG visar resultaten, att OKG bör friklassa så mycket skrot som möjligt, eftersom det blir betydligt billigare än att sända det till Studsvik. I synnerhet koppar visar sig vara lönsamt då man för varje kg återvunnen koppar får tillbaka 21-24 kr/kg.
Även om tilläggskostnader skulle uppstå i form av större lokaler, högre personalomsättning eller liknande finns det fortfarande hög marginal på det kilopris som beräknats fram, vilket resulterar i att kilopriset antagligen skulle bli lägre än Studsviks pris på 32,50 kr/kg.
Beräkningarna kan även användas som underlag för beslut om en viss komponent bör dekontamineras för friklassning eller skickas till studsvik för nedsmältning.
7.3 Felkällor
Almänna felkällor som bör beaktas är att beräkningarna genomförts med medelvikter samt uppskattade tidsåtgångar i hanteringsprocessen. Priset för varje enskilt kolli, bal eller container kan variera men då det är så stora volymer årligen så ger medelprisen ändå en relativt bra bild av totalkostnaden.
Då ett definitivt svar aldrig erhölls från OKGs ekonomiavdelning angående lönepåslag användes det allmänt accepterade värdet på 50 % i samråd med två av varandra oberoende ekonomer.
beräkningar av olika löner visade att slutpriset enbart marginellt påverkades av detta antagande. Hanteringen på friklassningen kunde aldrig studeras och således fick den informationen som angavs av den aktuella personalen accepteras som trovärdig samt de beskrivningar som finns.
8. Bilagor
9. Källor
[1] Intern rapport OKG, reg-nr: 2015-12099, utfärdad 2015-04-29. (avfallsplanen)
[2] Muntlig kommunikation Marie Westberg (GRA), OKG.
[3] Kompendium ”Säkerhetsteknik” KSU AB ISBN:
[4] http://www.okg.se/sv/Om-OKG/Anlaggningar/ [5] Hämtad 2016-06-04, http://depts.washington.edu/cmditr/modules/lum/600px- Emspectrum_energy.jpg [6] Hämtad 2016-06-04, http://2dwoqn43yjyw15g3c49llub1.wpengine.netdna-cdn.com/wp- content/uploads/2014/09/Radiation-Dose-Levels-In-Milisieverts-mSv-IAEA-chart.jpg
[7] Intern rapport, OKG. (Maries PPT-pres om avfall)
[8] Muntlig kommunikation Hans Karlsson (GRA), OKG.
[9] Muntlig kommunikation med Alexandra Razzano (GSS), OKG.
[10] Intern rapport 2015, OKG. Daniel Krona (GSS), OKG.
[11] Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU). Nummer 1, April 2008 Årgång 21. ISRN:KSU AGR B 08/1