3. Beräkningsmodeller
3.4 Beräkningsgång B
Uppgiften går ut på att få fram hur många fack som klara sig med enbart kolvning.
Förutsättningar
• Pelare- balkkonstruktion av SIB respektive IB balkar
• Ett- alternativt tvåfacksystem, beräkningar görs på kortsidan
• Inspänd pelargrund
• Inspänd balktopp
• Montagestagning med kolvning Resultat
- Topp OK alternativt EJ OK - Momentet i botten
- Tryck/ drag i kolven - Kraft i kolven
3.5 Beräkning av kolvningkapacitet
Då en konstruktion i montageskedet inte klarar av att stå själv på grund av de krafter den utsätts för ses stagningsmöjligheterna över. Genom att sätta kolvningsstämp mellan facksystemen överför man krafter mellan pelare- balksystem i lovart och i lä.
I de här beräkningarna utgår man ifrån att konstruktionens pelare är fast inspända i grunden och att balktoppen är inspänd. Facksystem bestående av pelare/ balk sätts ihop med kolvningsstämp, se figur 15.
Figur 15. Pelare- balksystem stagat med kolvning.
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 16 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 kNm x 3 st = 140,22 kNm, Mkap
Figur 16. Pelare- balksystem, tvåfack.
LOVART:
Wk= 1,026 kN/m² Qbalk= 9,92 kN Qpelare= 0,64 kN/m
LÄ:
Wk = qk x µtot x Clä
Här beräknas reduktionsfaktor Clä om för konstruktion i lä eftersom den inte kommer ta lika stora vertikala krafter som den i lovart. Clä ges genom att gå in i Snö och vindlast handboken. På sid. 93 finns det ett diagram som man gå in med data så som längd och höjd. Lasten multipliceras med 1,3 för att det är i brottgränstillstånd.
TOTALT:
I ett två facksystem är det två konstruktioner med pelare/ balk som kommer att vara i lä. Därför multipliceras Qbalk lä samt Qpelare lä med två.
Qbalk = 9,92 kN + 2(3,0 kN)= 15,92 kN
Qpelare = 0,64 kN/m + 2(0,20 kN/m) = 1,04 kN/m
Antager att kolvarna klarar av att fördela krafterna jämnt mellan de tre pelarsystemen.
M = Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2 = 15,92 x (8+0,48) + (1,04 x 8²)/2 = 168,28 kNm
Mkap= 140,22 kNm
168,28 kNm > 140,22 kNm EJ OK!
För att konstruktionen ska klara sig endast med kolvning måste momentet i botten, M
< grundskruvanars momentkapcitet, Mkap.
BERÄKNINGSGÅNGEN GÄLLER ÄVEN FÖR IB- BALK.
Övriga spännvidder, se Bilaga 2
3.6 Beräkningsgång C
Uppgiften går ut på att räkna ut hur stor kraften är i en wire vid en viss konstruktion och hur många fack den klarar av.
Förutsättningar
• Wiren: Nmax = 90 kN
• Lovart +Lä
• Endast Lä
• Pelare- balkkonstruktion av SIB respektive IB balkar
• Ett- alternativt tvåfack system, beräkningar görs på kortsidan
• Inspänd pelargrund
• Inspänd balktopp
• Montagestagning med kolvning och wirekryss
Resultat
- Topp OK alternativt EJ OK - Momentet i botten
- Kraft i wiren
3.7 Beräkning av Wirekapacitet
Då en konstruktion i montageskedet inte klarar sig med enbart kolvning måste man komplettera med ytterligare stagning. Genom att sätta wirekryss mellan facksystemen överför man dragkrafter mellan pelare- balksystem i lovart och i lä.
Kolvningsstagningen fortsätter här att överföra drag- och tryckkrafter vilket medför att ett wirekryss i vissa fall kommer att kunna staga upp fler fack än det som den är monterad till. Det vill säga att endast ett wirekryss kommer att kunna staga upp t.ex.
ett trefacksystem.
I de här beräkningarna utgår man ifrån att konstruktionens pelare är fast inspända i grunden och att balktoppen är inspänd. Facksystem bestående av pelare/ balk sätts ihop med kolvningsstämp samt wirekryss, se figur 17.
Figur 17. Pelare- balksystem montagestagat med wirekryss och kolvning.
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 18 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 4,5 m
I Systemet kommer det att bli två vinklar, β och α. Vinkeln α kommer att verka ut ur planet, β vinkeln kommer att verka horisontellt i planet.
tan(β)= Motstående katet/ Närliggande katet tan(β)= c/c /a
tan(β)= 6/4,5= 1,33 β= 53,13°
För att få ut sträckan c, används Pythagoras sats, dvs.
c= √a² + c/c²
c= √4,5² + 6²= 7,50 m
För att kunna se hur vinkeln α verkar ut ur planet används figur 3.
tan(α)= Motstående katet/ Närliggande katet tan(α)= c/h
tan(α)=7,50 / (8 m + 0,48 m) m= 0,88 α= 41,49°
För att kunna få ut en kraft i systemet ansätts en kraft som kallas Fα . Detta för att kunna räkna ut den sökta kraften Fkraft.
Fα /Fmax= Sin(α) Fα/ 90 kN= Sin (41,49°) Fα=59,62 kN
Beräkning av Fkraft
Fkraft= 47,70 kN
BERÄKNINGSGÅNGEN GÄLLER ÄVEN FÖR IB- BALK
Övriga spännvidder, se Bilaga 3
3.8 Excelark
Excell dokumentet används för bestämmande av montagestagning och dess utformning.
I Excelfilen får man sätta in sina indata, höjd, längd och bredd på konstruktionen samt taklutning. I en rullgardin kan geografisk placering väljas för att programmet skall kunna beräkna aktuell vindlast.
Snölasten kommer inte att behövas i själva montagestagningen, men finns med eftersom värdena kommer att användas senare under konstruktions arbetet.
Formfaktorerna räknas då ut automatsikt av programmet.
I den första delen väljs vilken terrängtyp som byggnaden är placerad i och vid tillfälliga konstruktioner väljs vilken månad byggnaden ska monteras i. Vinden reduceras beroende vilken månad man väljer. Därefter skrivs in dess mått. Programmet beräknar då vindlast.
Jämte indata rutorna finns också bilder som beskriver de mått som skall matas in i programmet.
Grundskruv väljs och aktuella data fylls i de gula fälten. Momentet i pelarfoten räknas ut automatiskt. Under rubriken resultat ser man om montagestagning fodras eller om det är okej.
Pinnskruv väljs och Fs räknas då ut automatiskt. Under rubriken resultat ser man om pinnskruven klarar sig eller inte, OK resp. EJ OK
Antal fack som ska kolvas skrivs in och momentet i pelarfoten räknas ut automatiskt.
Under rubriken resultat ser man om stagning med enbart kolvning är okej eller om kompletterande montagestagning med wire fodras.
Aktuella data skrivs in i de gula fälten, då räknas Fkraft och antal fack som en wire klarar av ut automatiskt. Under rubriken resultat ser man om konstruktionen klarar sig under montageskedet.
4. Resultat
För att visa på vilken typ av stagning som krävs för olika balklängder har en beräkning gjorts nedan för en byggnad lokaliserad i Växjö. Konstruktionen är ett pelar-
balksystem med SIB och en pelare med dimension 0,48 x 0,48 x 8m.
Beräkningsresultaten visar att pelarfoten klarar upp till 12m spännvidd. När
spännvidden är mellan 18 och 20 meter gör kurvan ett litet knyck ner. Detta beror på arean på balken, där höjden är lägre än höjden på 18. När spännvidden är 28 m börjar kurvan sticka iväg. Detta beror på att aren på balken blir större och då blir vindlasten större.
SIB- Gränsvärde för stagning beroende av moment
0
Vid pelar- balksystem med IB och pelare med dimensionen 0,48 x 0,48 x 8 m krävs montagestagning för spännvidder över 11 m. Att kurvan ökar så fort när spännvidden är över 18 m beror på aren på balken.
IB- Gränsvärde för stagning beroende av moment
0
Vid pelar- balksystem med SIB och pelare med dimensionen 0,48 x 0,48 x 8 m krävs montagestagning för att hjälpa pinnskruven för spännvidder mellan ca 17 m – 19 m samt ≤ 21m. Kurvan som visar kraften i pinnskruven är väldigt oregelbunden. Detta beror på dimensionen på deformationslagret, vilket i sin tur beror på balkens bredd.
Ett bredare deformationslager får längre hävarm i moment ekvationen och då kan ta mer kraft.
SIB- Gränsvärde för stagning beroende av pinnskruv
0
Kraft (kN) Kraft i pinnskruv
Pinnskruv kapacitet 87,2 kN Pinnskruv kapacitet 28,4 kN
Vid pelar- balksystem med IB och pelare med dimensionen 0,48 x 0,48 x 8 m krävs montagestagning för att klara pinnskruven för spännvidder ≤ 25m. Se förklaring ovanför på oregelbunden kurva som visar kraften i pinnskruv.
IB- Gränsvärde för stagning beroende av pinnskruv
0
Tidigare har Abetong använt sig av den skruv som klarar 28,4 kN. När beräkningar har gjorts har det visat sig att den inte klarar av de laster som uppkommer. Därför
kommer man nu att börja använda sig av den skruv som klarar 87,2 kN.
Stagning med kolvning av två- facksystem med pelare/ balk, SIB samt pelare med dimensionen 0,48 x 0,48 x 8 m, kräver stabilitetskomplettering med wire vid
spännvidder över 16 m. Knycket som blir när spännvidden är mellan 18 och 20 meter är pga. arean på balken, dvs. höjden är lägre än vid 18 m.
SIB- Gränsvärde för kolvning
0
Stagning med kolvning av två- facksystem med pelare/ balk, IB samt pelare med dimensionen 0,48 x 0,48 x 8 m, kräver stabilitetskomplettering med wire vid spännvidder över 18 m. Se förklaring, SIB- Gränsvärde för kolvning, om varför kurvan ökar så snabbt som den gör.
IB- Gränsvärde för kolvning
Dessa diagram visar endast kraft i wiren vid olika spännvidder.
5. Diskussion och slutsatser
Tidigare har konstruktörerna på Abetong haft som standard att man behöver
montagestaga på balkar som är över 18 m. I resultatet som blev efter beräkningar har det visat sig att SIB- balkar behöver stagas när spännvidden är över 12 m. För IB- balken måste man montagestaga när spännvidden överskrider 11 m. Man har alltså montagestagat mindre än vad man behöver. Enligt våra beräkningar håller inte systemen som det är idag, men Abetong har aldrig råkat ut för att konstruktionen inte klarat sig. Enligt Börje "Wippe" Karlsson är Abetong det företag som stagar mest under montageskedet. Därför borde det göras fler beräkningar inom detta ämne eftersom erfarenheter säger att det brukar hålla. Detta är ett sånt viktigt ämne eftersom det handlar om säkerheten på byggarbetsplatsen.
När pinnskruven kontrollerades som sitter i pelartoppen, som har till uppgift att hålla ihop pelare/balk, har skruven som man använder idag inte varit nära de krafter som kan uppstå vid montage skedet. Skruvens kapacitet ligger på 28,4 kN och kallas 020T, M24 kort. Därför bör man byta till den skruv som klarar 87,2 kN. Denna skruv heter 022K, M24, lång modell, men fortfarande är det långt ifrån de krafter som uppstår.
Problemet får konstruktörerna på Abetong utreda och åtgärda.
6. Referenser
Litteratur:
Författare 1 Nero, Kjell & Författare 2 Åkerlund, Sture (1997) handbok om snö- och vindlast. Karlskrona Boverket, Upplaga: 2. Upplaga 1:1 Antal:6000 ex. ISBN: 91-7147-394-7. ISSN: 1400-1012
Författare: Boverket (April 2003) Regelsamling för konstruktionsregler, BKR, byggnadsverkslagen och byggnadsverksförordningen. Karlskrona Boverket, Upplaga:
1. Antal:10 000 ex. ISBN: 91-7147-740-3. ISSN: 1100-0856
ABETONG Produkter: Balkar. Standard 435.1. (1992-10-01)
Elektroniska källor:
www.byggamedprefab.se Datum: 2009-04-08
Muntliga källor:
Börje "Wippe" Karlsson. Ägare av Växjö elementmontage. Intervju.
Datum: 2009-05-09
Börje "Wippe" Karlsson har jobbat på Växjö Elementmontage AB sen slutet av 70 talet och har sedan 2000 drivit det själv. Företaget har idag 12 stycken anställda och förutom att jobba med montagedelen hyr de ut och in kranar, liftar,
montageutrustning, personal samt har försäljning av betongsäckar. De flesta anställda är snickare i grunden och får sedan utbildning genom företaget. Utbildningarna innerfattar arbetsledarutbildningar, betongklass 2 krävs för arbetsledarna,
säkerhetskurser som även uppdateras i bestämda tidsintervall samt liftutbildningar för alla anställda.
Börje berättar att konstruktören upprättar en stagningsplan som montörerna följer.
Innan ett arbete börjar har montageledaren samråd med konstruktören då de går igenom ritningar för att tillsammans komma på bra lösningar. Det är endast vid jobb åt Abetong som Växjö Elementmontage AB själva får stå för montageutrustningen. Vid andra jobb tillhandahåller beställaren det. Börje föredrar det senare eftersom det annars medför det fler resor för företaget och han får själv stå för skador på sin utrustning. Det innebär mer jobb och det är inget som företaget tjänar på.
7. Bilagor
Bilaga 1: Beräkningar montagestagning av SIB och IB- Balkar Bilaga 2: Beräkningar kolvning av SIB och IB- Balk
Bilaga 3: Beräkningar wirekryss av SIB och IB- Balk
BILAGA 1
Detta fås genom Abetongs produkt diagram ( standard 435.100)
L=18 m H=1,480 m
6,7 ton
QEGT = 3,72 kN/m
QEGT= 0,85 x 3, 72 kN/m= 3,16 kN/m,
0,85 ges av Lastkombination 2 i BKR sid.27 Tabell 2
BERÄKNING AV BALKENS TYNGDPUNKT:
Tp= (8,28 x 0,460 + 2,52 x 1,107)/10,8=0,61 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2 = 3,16 kN/m x 9 m = 28,44 kN
FH = qvind = 14,40 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x Tp - (FV x FS) x e = 14,40 x 0,61 – (28,44 + FS) x 0,065=0 b = 0,26 m
e= b/4 FS= 106,70 kN
106,70 kN < 87,2 kN
PINNSKRUVEN EJ OK!
BERÄKNING AV MOMENT I BOTTEN:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 10,8 m² x 1,3= 14,40 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 14,40 x (8+0,61) + (0,64 x 8²)/2= 144,90 kNm
Mkap= 46,74 kNm
144,90 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
SIB
Detta fås genom Abetongs produkt diagram ( standard 435.100)
L=20 m H=1,33 m
8,5 ton
QEGT = 4,25 kN/m
QEGT= 0,85 x 4,25 kn/m²= 3,61 kN/m,
0,85 ges av Lastkombination 2 i BKR sid.27 Tabell 2
BERÄKNING AV BALKENS TYNGDPUNKT:
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2 = 3,61 kN/m x 10 m = 36,10 kN
FH = qvind = 13,22 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1216
FH x Tp - (FV x FS) x e = 13,22 x 0,52 – (36,10 + FS) x 0,065=0 b = 0,26 m
e= b/4 FS= 69,66 kN
69,66 kN < 87,2 kN
PINNSKRUV OK!
BERÄKNING AV MOMENT I BOTTEN:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 10,17 m² x 1,3= 13,22 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3=0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 13,22 x (8 + 0,52) + (0,64 x 8²)/2= 133,11 kNm
Mkap= 46,74 kNm
133,11 kNm > 46,74 kNm EJ OK!
SIB
Detta fås genom Abetongs produkt diagram ( standard 435.100)
L= 24 m H= 1,63 m
8,8 ton
QEGT = 3,67 kN/m
QEGT= 0,85 x 3,67 kN/m= 3,12 kN/m,
0,85 ges av Lastkombination 2 i BKR sid.27 Tabell 2
BERÄKNING AV BALKENS TYNGDPUNKT:
Tp= 10,56 x 0,44 + 4,5 x 0,113/15,1=0,65 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2= 3,12 x 12 = 37,44 kN
FH = qvind = 20,14 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x Tp - (FV + FS) x e = 20,14 x 0,65 – (37,44 + FS) x 0,065=0 b = 0,26 m
e= b/4 FS= 163,96 kN
163,96 kN > 87,2 kN
BERÄKNING AV MOMENT I BOTTEN:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 15,10 m² x 1,3= 20,14 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 20,14 x (8+0,65) + (0,64 x 8²)/2= 194,69 kNm
Mkap= 46,74 kNm
194,69 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
SIB
Detta fås genom Abetongs produkt diagram ( standard 435.100)
L=28 m H=1,63 m
10 ton
QEGT = 3,57 kN/m
QEGT= 0,85 x 3,57 kN/m= 3,03 kN/m,
0,85 ges av Lastkombination 2 i BKR sid.27 Tabell 2
BERÄKNING AV BALKENS TYNGDPUNKT:
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2 = 3,03 kN/m x 14m = 42,42 kN
FH = qvind= 22,27 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x TP - (FV x FS) x e = 22,27 x 0,51 – (42,42 x FS) x 0,065=0 b = 0,26 m
e= b/4 FS= 132,31 KN
132,31 kN > 87,2 kN
PINNSKRUVEN EJ OK!
BERÄKNING AV MOMENT I BOTTEN:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 16,70 m² x 1,3= 22,27 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 22,27 x (8+0,51) + (0,64 x 8²)/2= 209,99 kNm
Mkap= 46,74 kNm
209,99 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
SIB
Detta fås genom Abetongs produkt diagram ( standard 435.100)
L=32 m H=1,63 m
14,3 ton
QEGT = 4,47 kN/m
QEGT= 0,85 x 4,47 kN/m= 3,79 kN/m,
0,85 ges av Lastkombination 2 i BKR sid.27 Tabell 2
BERÄKNING AV BALKENS TYNGDPUNKT:
Tp= (12,48 x 0,39 + 8 x 1,11)/20,50= 0,67 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2 = 3,79 kN/m x 16 m = 60,64 kN
FH = qvind = 27,30 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x Tp - (FV + FS) x e = 27,30 x 0,67 – (60,64+ FS) x 0,09=0 b = 0,36 m
e= b/4 FS= 142,59 kN
142,59 kN > 87,2 KN
BERÄKNING AV MOMENT I BOTTEN:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 20,50 m² x 1,3= 27,30 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 27,30 x (8 + 0,67) + (0,64 x 8²)/2= 257,17 kNm
Mkap= 46,74 kNm
257,17 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
SIB L=38 m b= 0,38m H1= 2,08 m H2= 0,90 m A= 28,10 m²
VINDLAST:
qk= 0,57 kN/m²
Wk= 0,57 kN/m² x 1,8 x 1,0=1,026 kN/m² qvind= 1,026 kN/m² x 28,10 m² x 1,3= 37,48 kN
EGENTYNGD:
Detta fås genom Abetongs produkt diagram ( standard 435.100)
20 ton
QEGT = 5,26 kN/m
QEGT= 0,85 x 5,26 kN/m= 4,47 kN/m,
0,85 ges av Lastkombination 2 i BKR sid.27 Tabell 2
BERÄKNING AV BALKENS TYNGDPUNKT:
Tp= 817,1 x 0,45 + 11,21 x 1,299/28,10= 0,788m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2 = 4,47 kN/m x 19 m= 84,93 kN
FH = qvind = 37,48 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x Tp - (FV + FS) x e = 37,48 x 0,788 – (84,93+ FS) x 0,09=0 b = 0,36 m
e= b/4 FS= 243,23 kN
243,23 kN > 87,2 kN
PINNSKRUV EJ OK!
BERÄKNING AV MOMENT I BOTTEN:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 28,10 m² x 1,3= 37,48 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 37,48 x (8 + 0,788) + (0,64 x 8²)/2= 349,85 kNm
Mkap= 46,74 kNm
349,85 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
IB
Egenvikt av I-sektion i ton/m, brett liv
h = 1,08 m
0,69 ton/m 11,4 x 0,69 = 7,87 ton b = 0,38 m
Egenvikt av dubbelsidig konsol i ton
h = 1,08 m
0,85 ges av Lastkombination 2 i BKR sid.27 Tabell 2
BERÄKNING AV TYNGDPUNKT:
Tp = h/2 = 1,08/2 = 0,54 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
Eftersom balken är symetrisk behövs endast beräkningen göras på halva balken.
Fv = QEGT x L/2 = 5,89 kN/m x 6 m= 35,34 kN
FH = qvind = 8,64 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1216
FH x Tp - (FV + FS) x e = 8,64 x 0,54 – (35,34 + FS) x 0,09= 0 b = 0,38 m
e= b/4 FS= 16,50 kN
16,50 kN < 87,2 kN
PINNSKRUV OK!
BERÄKNING AV MOMENT I BOTTEN:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 6,48 m² x 1,3= 8,64 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 8,64 x (8+0,54) + (0,64 x 8²)/2= 94,27 kNm
Mkap= 46,74 kNm
94,27 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
IB L= 18 m b= 0,28 m H1= 0,88 m A= 7,92 m²
VINDLAST:
qk= 0,57 kN/m²
Wk= 0,57 kN/m² x 1,8 x 1=1,026 kN/m² qvind= 1,026 kN/m² x 7,92 m² x 1,3= 10,57 kN
EGENTYNGD:
Detta fås genom Abetongs produktpärm.
6,27 ton
QEGT= 3,48 kN/m²
QEGT= 0,85 x 3,48= 2,96 kN/m
BERÄKNING AV TYNGDPUNKT:
Tp = h/2 = 0,88/2 = 0,44 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2 = 2,96 x 8= 23,68 kN
FH = qvind= 10,57 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1216
FH x Tp - (FV + FS) x e = 10,57 x 0,44 – (23,68 + FS) x 0,065= 0 b = 0,26 m
e= b/4 FS= 86,07 kN
86,07 kN < 87,2 kN
PINNSKRUV EJ OK!
BERÄKNING AV MOMENT I PELARFOT:
Wk= 1,026 KN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 7,92 m² x 1,3= 10,57 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 10,57 x (8+0,44) + (0,64 x 8²)/2= 109,69 kNm
Mkap= 46,74 kNm
109,69 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
IB L= 20 m b= 0,38 m H1= 1,18 m A= 11,80 m²
VINDLAST:
qk= 0,57 kN/m²
Wk= 0,57 kN/m² x 1,8 x 1=1,026 kN/m² qvind= 1,026 kN/m² x 11,80 m² x 1,3= 15,74 kN
EGENTYNGD:
Detta fås genom Abetongs produktpärm.
9,52 ton
QEGT= 4,76 kN/m²
QEGT= 0,85 x 4,76= 4,05 kN/m
BERÄKNING AV TYNGDPUNKT:
Tp = h/2 = 1,18/2 = 0,59 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV= QEGT x L/2= 4,05 x 10 = 40,5 kN
FH= qvind= 15,74 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x Tp - (FV + FS) x e = 15,74 x 0,59 – (40,5 + FS) x 0,09= 0 b = 0,36 m
e= b/4 FS= 62,56 kN
62,56 kN < 87,2 kN
PINNSKRUVEN OK!
BERÄKNING AV MOMENT I PELAREFOT:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 11,80 m² x 1,3= 15,74 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 15,74 x (8 + 0,49) + (0,64 x 8²)/2= 154,11 kNm
Mkap= 46,74 kNm
154,11 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
IB L= 24 m b= 0,38 m H1= 1,18 m A= 14,16 m²
VINDLAST:
qk= 0,57 kN/m²
Wk= 0,57 kN/m² x 1,8 x 1=1,026 kN/m² qvind= 1,026 kN/m² x 14,16 m² x 1,3= 18,87 kN
EGENTYNGD:
Detta fås genom Abetongs produktpärm.
11,60 ton
QEGT= 4,83 kN/m
QEGT= 0,85 x 4,83 kN/m= 4,11 kN/m
BERÄKNING AV TYNGDPUNKT:
Tp = h/2 = 1,18/2 = 0,59 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2= 4,12 x 12 = 49,44 kN
FH= qvind= 18,87 kN
SKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x Tp - (FV + FS) x e = 18,87 x 0,59 – (49,44 + FS) x 0,09= 0 b = 0,36 m
e= b/4 FS= 74,22 kN
74,22 kN < 87,2 kN
PINNSKRUV OK!
BERÄKNING AV MOMENT I PELARFOT
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 14,16 m² x 1,3= 18,87 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 18,87 x (8 + 0,59) + (0,64 x 8²)/2= 182,57 kNm
Mkap= 46,74 kNm
182,57 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
IB L= 28 m b= 0,38 m H1= 1,33 m A= 18,62 m²
VINDLAST:
qk= 0,57 kN/m²
Wk= 0,57 kN/m²x 1,8 x 1=1,026 kN/m² qvind= 1,026 kN/m² x 18,62 m² x 1,3= 24,84 kN
EGENTYNGD:
Detta fås genom Abetongs produktpärm.
14,49 ton
QEGT= 5,18 kN/m
QEGT= 0,85 x 5,18 kN/m= 4,40 kN/m
BERÄKNING AV TYNGDPUNKT:
Tp = h/2 = 1,33/2= 0,67 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2= 4,40 x 14 = 61,60 kN
FH= qvind= 24,84 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x Tp - (FV + FS) x e = 24,84 x 0,67 – (61,60+FS) x 0,09= 0 b = 0,36 m
e= b/4 FS= 123,33 kN
123,33 kN > 87,2 kN
PINNSKRUVEN EJ OK!
BERÄKNING AV MOMENT I PELARFOT:
Wk= 1,026 KN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 18,62 m² x 1,3= 24,84 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 24,84 x (8 + 0,67) + (0,64 x 8²)/2= 235,84 kNm
Mkap= 46,74 kNm
235,84 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
IB L= 32 m b= 0,38 m H1= 1,33 m A= 21,28 m²
VINDLAST:
qk= 0,57 kN/m²
Wk= 0,57 kN/m² x 1,8 x 1=1,026 kN/m² qvind= 1,026 kN/m² x 21,28 m² x 1,3= 28,38 kN
EGENTYNGD:
Detta fås genom Abetongs produktpärm.
16,96 ton
QEGT= 5,22 kN/m
QEGT= 0,85 x 5,22 kN/m= 4,43 kN/m
BERÄKNING AV TYNGDPUNKT:
Tp = h/2 = 1,33/2= 0,67 m
KONTROLL ÖVER PINNSKRUV:
FV = QEGT x L/2= 4,43 x 16 = 70,88 kN
FH= qvind= 28,38 kN
PINNSKRUVENS KAPACITET:
1. Enligt Abetongs produktsida 39-020K klarar M24, 28,4 kN 2. Enligt Abetongs produktsida 39-022G klarar M24, 87,2 kN
Moment ekvationen blir:
DL 1226
FH x Tp - (FV + FS) x e = 28,38 x 0,67 – (70,88 + FS) x 0,09= 0 b = 0,36 m
e= b/4 FS= 140,33 kN
140,33 kN > 87,2 kN
PINNSKRUVEN EJ OK!
BERÄKNING AV MOMENT I PELARFOT:
Wk= 1,026 kN/m²
Qbalk= Wk x A= 1,026 kN/m² x 21,28 m² x 1,3= 28,38 kN Qpelare= Wk x B= 1,026 kN/m² x 0,48 m x 1,3= 0,64 kN/m
M= Qbalk x L1 + (Qpelare x L²)/2= 28,38 x (8 + 0,67) + (0,64 x 8²)/2= 266,53 kNm
Mkap= 46,74 kNm
266,53 kNm > 46,74 kNm
EJ OK!
BILAGA 2
FÖRUTSÄTTNINGAR
• SIB: 18 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 20 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 KNm x 3st= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 24 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 28 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 32 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 16 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 18 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 20 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 24 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 28 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 32 m
• Grundskruv HAB 24
• 2 fack
• Grundskruven klarar: 46,74 x 3= 140,22 kNm, Mkap
LOVART:
EJ OK, WIREKRYSS BEHÖVS!
BILAGA 3
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 20 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 5,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken
tan(β)= 6/5,0 β= 50,19°
c= √5,0² + 6²= 7,81 m tan(α)= 7,81 / (8 m + 0,52 m) α= 42,51°
Fα/ 90 kN= Sin (42,51°) Fα= 60,81 kN
Fkraft/60,81= Sin(50,19°) Fkraft= 46,71 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 24 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 6,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
tan(β)= 6/6,0 β= 45,00°
c= √6,0² + 6²= 8,48 m tan(α)= 8,48 / (8 m + 0,65 m) α= 44,43°
Fα/ 90 kN= Sin (44,43°) Fα=63,00 kN
Fkraft/ 63,00= Sin(45,00°) Fkraft= 44,55 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 28 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 7,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
tan(β)= 6/7,0 β= 40,60°
c= √7,0² + 6²= 9,22 m tan(α)=9,22 / (8 m + 0,51 m) α= 47,29°
Fα/ 90 kN= Sin (47,29°) Fα=66,13 kN
Fkraft/ 66,13= Sin(40,60°) Fkraft= 43,04 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 32 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 8,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
tan(β)= 6/8,0 β= 36,87°
c= √8,0² + 6²= 10 m tan(α)= 10 / (8 m + 0,67 m) α= 49,07°
Fα/ 90 kN= Sin (49,07°) Fα=68,00 kN
Fkraft/ 68,00= Sin(36,87°) Fkraft= 43,59 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• SIB: 38 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 9,5 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
tan(β)= 6/9,5 β= 32,27°
c= √9,5² + 6²= 11,24 m tan(α)= 11,24 / (8 m + 0,79 m) α= 51,97°
Fα/ 90 kN= Sin (51,97°) Fα=70,89 kN
Fkraft/ 70,89= Sin(32,27°) Fkraft= 37,85 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 16 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 4,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
a= 4,0 m
tan(β)= 6/4,0 β= 56,31°
c= √4,0² + 6²= 7,21 m tan(α)=7,21 / (8 m + 0,54 m) α= 40,17°
Fα/ 90 kN= Sin (40,17°) Fα=58,06 kN
Fkraft/58,06= Sin(56,31°) Fkraft= 48,31 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 18 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
a= 4,5 m
tan(β)= 6/4,5 β= 53,13°
c= √4,5² + 6²= 7,50 m tan(α)=7,50 / (8 m + 0,44 m) α= 41,63°
Fα/ 90 kN= Sin (41,63°) Fα=59,79 kN
Fkraft/59,79= Sin(53,13°) Fkraft= 47,83 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 20 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 5,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
tan(β)= 6/5,0 β= 50,19°
c= √5,0² + 6²= 7,81 m tan(α)= 7,81 / (8 m + 0,59 m) α= 42,28°
Fα/ 90 kN= Sin (42,28°) Fα=60,55 kN
Fkraft/ 60,55= Sin(50,19°) Fkraft= 46,51 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 24 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 6,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
tan(β)= 6/6,0 β= 45,00°
c= √6,0² + 6²= 8,48 m tan(α)= 8,48 / (8 m + 0,59 m) α= 44,63°
Fα/ 90 kN= Sin (44,63°) Fα=63,22 kN
Fkraft/ 63,22= Sin(45,00°) Fkraft= 44,70 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 28 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 7,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
tan(β)= 6/7,0 β= 40,60°
c= √7,0² + 6²= 9,22 m tan(α)= 9,22 / (8 m + 0,67 m) α= 46,76°
Fα/ 90 kN= Sin (46,76°) Fα=65,56 kN
Fkraft/ 65,56= Sin(40,60°) Fkraft= 42,66 kN
FÖRUTSÄTTNINGAR:
• IB: 32 m
• Stagas med kolvning
• Fmax vajer= 90 kN
• h= 8 m + Tp
• a= 8,0 m
• c/c= 6 m, Sträckan mellan facken.
tan(β)= 6/8,0 β= 36,87°
c= √8,0² + 6²= 10 m tan(α)= 10 / (8 m + 0,67 m) α= 49,07°
Fα/ 90 kN= Sin (49,07°)
Fα/ 90 kN= Sin (49,07°)