Med hjälp av frågeundersökningen fick vi djupare förståelse för hur de aktiva publics beskriver engagemanget bakom sitt val att kommunicera på Parkens Zoos Facebooksida. Många av respondenterna hade fortfarande en känslomässig koppling till Parken Zoo och främst i en negativ aspekt. Det var främst behandlingen av djur och den avlivning som Parken Zoo har utfört som låg till grund för den negativa känslokopplingen.
Det var inte direkt fysisk närhet som fick de engagerade aktiva publics att skriva inlägg på deras Facebooksida, utan det var snarare en känslomässig koppling. De tyckte i vissa fall att deras personliga åsikter var värda att framföras till Parken Zoo för att få en förändring kring djurhållningen. I andra fall var det främst för att säga ifrån då personangrepp och hot hade gått för långt i deras tycke.
Just möjligheten och det personliga ansvaret för att föra fram en personlig åsikt var en av de främst bakomliggande faktorer till varför de valde att skriva ett inlägg och göra sin röst hörd. Även om de bara var en i mängden lade de stor vikt och betydelse vid möjligheten att faktiskt kunna uttrycka sig.
Dessutom fanns det vissa tendenser till ett djupare personligt engagemang i djurrättsfrågor i en större utsträckning. Många av respondenterna uppgav att de dels hade involverat sig ytterligare i att protestera kring Parken Zoos agerande, främst genom att maila de ansvariga, men även genom polisanmälningar, privata blogginlägg och insändare till dagstidningar. I vissa fall var personerna redan engagerade sedan tidigare i djurrättsorganisationer, vilket fick dem att reagera och agera, något som kan vara en av anledningarna till engagemanget.
7. Förslag till fortsatt forskning
Vi förslår att vidare forskning görs för att fördjupa kunskapen kring aktiva publics och vad som driver dem till att göra sin röst hörd på, förslagsvis, en Facebooksida. Tankar väcktes under studiens gång att det hade varit intressant att ytterligare fördjupa sig i faktorerna bakom agerandet. Även om inte vi i denna studie kunde se några tydliga yttringar mot aktivism hade det varit intressant att fördjupa sig i ämnet. Genom sociala medier har aktivister en helt ny plattform för att organisera sig, vilket det ännu inte finns mycket forskning kring.
9. Källförteckning
Litteratur
Benoit, W. L (1995). Accounts, excuses and apologies. A theory of Image restoration
strategies. Albany: State University of New York Press.
Benoit, W. L (2004). Image restoration discourse and crisis communication. In Millar D. P, Heath R. L (Ed.), Responding to Crisis, a rhteorical approach to crisis communication. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates.
Benoit, W. L (2005). Image restoration theory. In Heath R. L (Ed.), Encyklopedia of public relations: Volume I. Thousand Oaks, CA:Sage.
Brown, R (2009). Public relations and the social web. London and Philadelphia: Kogan page Coombs, W. T. (2000). Crisis management: advantages of a relational perspective. In John. A Ledingham & Stephen, Brunig, D (Eds.), Public relations as relationship management (pp. 17-53). Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates.
Cutlip, M. S (2006). Theoretical underpinnings: Adjustment and adaption. In Cutlip M. S, Center, A. H, Glen, M. Broom Eds., Effective public relations. New Jearsey: Pearson Education.
Dewey, J (1927). The public and Its Problems, Chicago: Swallow Press.
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wägnnerud, L (2007). Metodpraktikan – Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Falkheimer, J, Heide, M (2010). Crisis communication in change: from plans to
improvisation. In Coombs T. W, Holladay S. J (Ed.), The handbook of crisis communication.
Hong Kong: Blackwell Publishing Ltd.
Falkheimer, J, Heide, M (2009). Kriskommunikation. Malmö: Liber.
Falkheimer, J, Palm, L (2005). Förtroendekriser: kommunikationsstrategier före, under och
efter. Västerås: Krisberedsskapsmyndigheten.
Grafström, M, Göthberg, P, & Windell, K (2008). CSR: Företagsansvar i förändring, Liber AB: Malmö
Grunig, J. E. & Hunt, T (1984). Managing Public Relations, Holt, Rinehart & Winson, Inc. Halvorsen, K (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Holme, M, I, Solvang, K, B (1991) Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
McKie, D (2000) Updating Public Relations. In Heath, R, L (Ed.), Handbook of Public Relations. London: age Publications Inc
Morris, T. & Goldsworthy, S (2012). PR today. The authoritative guide to public relations. China: Palgrave Macmillan
Rowell, A (2002). Dialogue: divide and rule. In E. Lubbers (Ed.), Battling big business: Countering greenwash, infiltration and other forms of corporate bullying. Monroe: Common Currage Press
Svenning, C (2003). Metodboken; samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling:
klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på Internet. Eslöv: Lorentz
Taylor, M (2010). Toward a holistic organizational approach to understanding crisis. In Coombs T. W, Holladay S. J (Ed.), The handbook of crisis communication. Hong Kong: Blackwell Publishing Ltd.
Taylor, M, Vasquez, M, G (2000). Research perspectives on ”the Public”. In Heath, R, L (Ed.), Handbook of Public Relations. London: age Publications Inc
Tench, R. & Yeomans, L (2006). Exploring Public Relations, Pearson Education.
Artiklar
Ashcroft, L. S. (1997). Crisis management - public relations, Journal of Managerial Psychology, Vol. 12 Iss: 5 pp. 325 – 332
Coombs, W. T, Holladay S. J (2012) Fringe public relations: How activism moves critical pr
toward the mainstream. Public Relations Review 38 (2012) 880– 887.
DiStaso M, W, McCorkindale, T, Wright, D, K (2011). How public relations executives
perceive and measure the impact of social media in their organizations. Public Relations
Review 37 (2011) 325– 328
Fombrun (2005) A world of reputation research, analysis and thinking: Building corporate
reputation through CSR initiatives: evolving standards. Corporate Reputation Review, Vol.
8, No. 1, 2005, pp. 7–11 Henry Stewart Publications, 1363– 3589
Fombrun, C. and Shanley, M (1990) What’s in a name? Reputation building and corporate strategy. Academy of Management Journal 33, 233–258.
Husted, B, W, Salazar, D, J (2006) Taking Friedman Seriously: Maximizing Profits and Social Performance. Journal of Management Studies, 2006, Vol.43(1), pp.75-91
McDonald, L. M., Sparks, B., Glendon, A. I., Stakeholder reactions to company crisis
communication and causes. Public Relations Review 36 (2010) 263-271
Men, R. L., Tsai, S. W-H., (2012) How companies cultivate relationships with publics on
social network sites: Evidence from China and the United States. Public Relations Review 38
(2012) 723–730
Smith, B. G (2012). Public identity and the stakeholder - organizational relationship: A
revised theoretical position for public relations scholarship. Public Relations Review 38
(2012) 838– 845
Sommerfeldt, E. J, Kent, M, L, Taylor, M (2012). Activist practitioner perspectives of
website public relations: Why aren’t activist websites fulfilling the dialogic promise? Public
Relations Review 38 (2012) 303– 312
Taylor, M., Kent, M. L., & White, W. J. (2001). How activist organizations are using the
Internet to build relationships. Public Relations Review, 27(3), 263–284.
Taylor, M.Vasquez, G. M., & Doorley, J (2003) Merck and AIDS activists: engagement as a
framework for extending issues management. Public relations review 29(3), 257-270.
Tomlinson, F. (2005). Idealistic and pragmatic versions of the discourse of partnership. Organization Studies, 26(8): 1169-1188.
Walsh, L, Barbara, J (2006). Speed, international security, and ‘‘new war’ coverage in
cyberspace. Journal of Computer-Mediated Communication 12 (2006) 189–208.