7.8 Webbenkätsundersökningen
8.2.2 Hur beskriver pedagogerna på ett mer detaljerat sätt hur digitala verktyg gynnar läs och skrivinlärningen?
gynnar läs- och skrivinlärningen?
Pedagog 2 och specialpedagogen arbetar dagligen med andraspråkselever i smågrupper eller enskilt och säger båda att dessa elever, med svenska som
andraspråk, har betydligt lättare att lära sig bokstäver och ord med digitala verktyg än om det skulle ske utan dessa. Talsyntesen hjälper mycket då eleverna behöver höra hur ljudet hör ihop med bokstaven. Enligt min webenkätundersökning så var majoriteten överens angående att digitala verktyg gynnar läs – och
skrivinlärningen hos andraspråkselever.
Det man kan se är att de flesta är positiva till att använda sig av digitala verktyg i undervisning där elever med svenska som andraspråk finns och där elever med läs – och skrivsvårigheter finns. I analysen av webbenkätsundersökningen så ser man att det finns digitala verktyg åt alla elever på 60% av de tillfrågades arbetsplats. Man kan också se att i undervisning med andraspråkselever används digitala verktyg hos cirka 50% av de tillfrågande. Det kopplar jag till Basaran som skriver att skolorna kan ha lite svårt att hänga med i den digitala utvecklingen samt att det krävs en hel del av pedagogerna för att lära känna den digitala ”världen”.146 Både
Livingstone147 och Skolinspektionen148 tar upp att det finns en brist på kompetens
och olika syn på digitala hjälpmedel i undervisning men att detta inte ska få oss att tro att användandet av dessa verktyg är negativt på grund av det.
Nurnilaaksos studie visar att lärare är skeptiska när det kommer till att använda datorn som ett verktyg. Efter studien som gjordes så kom det fram att lärarna som var med i den tyckte det var viktigt att lära av varandra och det digitala
berättandet.149 Enligt Damers jämförelsestudie så spelade lärarens kompetens den största rollen.150
9 Konklusion
Varför har vissa barn lättare att lära sig läsa och vissa barn har det svårare och vad beror det på? Är samhället så pass förändrat att vi alla behöver olika sätt att lära oss? Vi kommer alla från olika förutsättningar med olika ryggsäckar och det gör även unga elever som ska in i skolans värld. Måste alla barn läras på samma vis eller behöver det bli mer individanpassat? Eller kan det vara så att vi är bättre på att testa metoder i läs – och skrivinlärning som gynnar alla individer. Under mina fyra år som jag befunnit mig i skolans värld, både som student och verksam ickefärdig pedagog, så har jag stött på dessa elever som har svårt med att läsa och skriva. 146 Basaran, 2016, s. 57-63. 147 Livingstone, 2011, s. 11-13. 148 Skolinspektionen, 2012. 149 Nurnilaaksos, 2015, s. 99–107. 150 Damber, 2013, s. 96–10
49
Alla informanter var eniga om att skolan skulle behöva fler digitala verktyg för att eleverna skulle kunna arbeta regelbundet och planerat med dessa. De var alla försiktiga med att säga att de digitala verktygen gynnade eleverna i deras läs- och skrivutveckling på grund av de inte hade så omfattande historiska grunder att gå på. Dock kunde specialpedagogen se skillnad under den tiden hon hade arbetat med digitala verktyg i sin undervisning. Pedagogerna ansåg att de hade svårt att använda sig av de digitala verktygen och det kan bero på rädsla eller okunskap. De skulle kanske behöva kommunicera mer om dessa i sin personalgrupp eller kanske kräva en fortbildning.
Slutsatsen jag kan se med webbenkätundersökningen som gjordes till denna studie är att digitala verktyg gynnar de flesta elever både de med läs- och skrivsvårigheter och andraspråkselever. Dock ser jag att trots vårt digitala samhälle så är de digitala verktygen inte så implanterat i skolans värld ännu. Jag har trots detta inte stött på något markant motstånd till digitala verktyg. Vad är det som säger att det skulle vara negativt att både använda sig av penna och tangentbord? Kan det vara den uteblivna kompetensen bland lärare som innebär ett visst motstånd till att använda sig av digitala verktyg, som Skolinspektionens undersökning visade? Det är ett krävande arbete för lärare att börja undervisa med digitala verktyg och det krävs tid att lära sig och bli trygg med dessa innan man introducerar det till eleverna. Hultin & Westman menade i sin studie att lärarnas arbetssätt ändrades i samband med att de digitala verktygen kom in i klassrummen. Det krävdes inte mer tid utan vissa utbildningstraditioner försvann och det kom in nya. Dock så krävs det
fungerande teknik för att detta arbetssätt ska bli så gynnsamt som möjligt. Vem har inte stått längst fram vid tavlan i ett klassrum och ska använda någon form av digitalt verktyg som typisk den dagen, krånglar? Agélii Genlott & Grönlunds studie från 2016 visar att elever med olika former av svårigheter, trots detta, klarar av ett nationellt prov i åk 3, för att de använder sig av digitala hjälpmedel och Basram skriver att digitala verktyg kan hjälpa andraspråkselever att främja sin språkutveckling. Det som presenterats i studierna jag valt att bygga detta
examensarbete på visar på att digitala verktyg ger ett positivt resultat för elevers läs – och skrivinlärning vilket skapar mer motivation hos både elever och lärare. Det skapar även en positivare självbild hos de elever som lyckas efter att kanske ha haft det svårt med läsningen och skrivningen i skolan. Jag syftar till vad Taube skriver om barns självbild att förutsättningen för en god inlärning är att vara fri från stress och att få vara i en förstående atmosfär där det finns stöd och där alla elever är accepterade. Det finns undersökningar som visar att sambandet mellan låg självbild och låg prestation är starkare än sambandet mellan god självbild och hög prestation däremot kan en positiv självbild leda till maximalt utnyttjande av dina elevers resurser. Situationer som ger bättre självbild ger även bättre
prestationer hos eleverna och bättre prestationer skapar mer motivation. Min slutsats av allt i detta arbete är att jag ser positivt på att använda digitala verktyg i undervisning med alla elever, oavsett svårighet eller andraspråkselev och är förväntansfull på kommande forskning som pågår angående digitala verktyg i skolans värld. Jag har stött på och stöter dagligen på elever som har läs – och skrivsvårigheter och andraspråkselever som har svårt att lära sig läsa och skriva på det traditionella sättet och det finns andra sätt för dessa elever som gynnar deras lärande.
50
10 Vidare forskning
I denna studie var mitt syfte att undersöka hur pedagoger arbetar i läs- och skrivinlärningen med digitala verktyg hos andraspråkselever och elever med läs- och skrivsvårigheter i skolans tidigare årskurser. Det framkom att de arbetade olika mycket med dessa verktyg och trots att det finns lite forskning inom detta område så var alla överens om att det är positivt att använda sig av datorer och iPads i undervisningen med denna grupp av elever. Det vore intressant att forska vidare för att på ett framgångsrikt sätt se om digitala verktyg gynnar läs- och skrivinlärningen hos andraspråkselever och elever med läs- och skrivsvårigheter.
51
11 Referenser
Agélii Genlott, A & Grönlund, Å. (2013) Improving literacy skills through
learning by writing: the iWTR method presented and tested. Computers &
Education, 67-104.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131513000857 (Hämtad 2017-03-09)
Basaran, Hülya. (2016). Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med
digitala resurser. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Berg, Elisabeth (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, Louise (red.) (2006). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Bunar, Nihad (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och Kultur.
Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande - En forskningsöversikt om
nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådets
rapportserie 6:2010.
Christoffersson (2011) Puentedura: Lär djupare med dators hjälp. http://pilotentillen.wordpress.com/category/1-1-i-omvarlden (hämtad 2017-06-28)
Damberg, Ulla (2013) Write to read in two different practices: Literacy versus
technology in Focus. Department of Language Studies. Journal of Education and
Learning. Vol 2. No. 2.
Dimenäs, Jörgen. 2007. Lära till lärare. Stockholm: Liber.
Ejlertsson, Göran. 2014. Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Annika. 2013. Kvantitativ från början. Lund: Studentlitteratur. Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina, Wengström, Yvonne (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid
examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. Utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. 2009. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas, Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber.
52
Forsberg, Christina & Wengström Yvonne. 2015. Att göra systematiska
litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin. 2012. Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur.
Fridolfsson, Inger. 2008. Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Granström Kjell red. (2007) Forskning om lärares arbete i klassrummet, Myndigheten för skolutveckling, forskning i fokus, nr: 33.
Hultin, Eva, & Westman, Maria. (2011) Literacy teaching, genres and power.
Education Enquiry, Umeå Universitet: Education Inquiry. Vol. 4, No. 2, June
2013, pp. 279–300.
http://www.lh.umu.se/digitalAssets/122/122864_literacy_teaching_genres_eduinq _vol4_no2_june13_279-300.pdf (Hämtad 2017-03-10)
Hattie, John. 2012. Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hultin, Eva & Westman, Maria. 2014. Att skriva sig till läsning. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar. 2013. Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Juel Hall, Merete. 2011. Kom igång med Facebook. Sundbyberg: Pagina Förlag. Koehler, M. J. & Mishra, P. (2009). What is technological pedagogical content knowledge? Contemporary Issues in Technology and Teacher Education, 9(1), 60- 70.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Larsen, Ann Kristin (2014). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups Utbildning Livingstone, Sonia. 2011. Critical reflections on the benefits of ICT in education http://eprints.lse.ac.uk/42947/ (Hämtad 2017-03-09).
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola,
bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur
& kultur.
Lövgren, Erica. 2009. Med datorn som skrivverktyg. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
53
http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande- barnoch-ungdomar/Statistik.html (Hämtad 2017-03-10).
Mishra, P., & Koehler, M. (2006). Technological Pedagogical Content
Knowledge: A Framework for Teacher Knowledge. Teachers College Record, ss. 1017-1054.
Myrberg, Mats. Dyslexi en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådet.
http://www.dyslexi.org/sites/default/files/dyslexi_en_kunskapsoversikt.pdf (Hämtad 2017-03-10)
Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/likertskala (Hämtad 2017-03-09)
Nurnilaakso, Marja (2015). How Children can Support Their Learning to Write
and Read by Computer in the Early Years of School. Journal of Teacher Education
for Sustainability. vol. 17. no. 1. p. 99-107.
Schmidt, D. Baran, E. Thompson, A. Koehler, M. Mishra, P. Shin, T (2009). Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): The Development and Validation of an Assessment Instrument for Preservice Teachers. Journal of
Research on Technology in Education. 42(2), 123–149
SFS 2010:800. Svensk författningssamling. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). PIRLS 2011 – Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett
internationellt perspektiv. Rapport 381. Stockholm: Elanders.
Skolverket (2013). PIRLS i korthet
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pirls (Hämtad 2017-10-14).
Skolverket. 2016. Allmänna råd om utbildning av nyanlända. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576 (Hämtad 2017-03-09)
Skolverket. 2015. Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2015/ny-pisa- studie-viktigt-att-tanka-till-om-skoldatorer-1.239554
54
Skolinspektionen (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas
undervisning. https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-
ochrapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Satsningarna- pa-ITanvands-inte-i-skolornas--undervisning/
(Hämtad 2017-02-10).
Skolverket. 2015. Forskningsbaserat arbetssätt för ökad kvalitet i skolan. Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt (Hämtad 2017-03-09)
Skolverket. 2015. Några nyckelbegrepp. Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat- arbetssatt/nagra-nyckelbegrepp-1.244041
(Hämtad 2017-03-08)
Skolverket. 2015. Vanliga frågor och svar om PISA. Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.201585!/Menu/article/attachment/Vanliga %20fr%C3%A5gor%20om%20PISA.pdf
(Hämtad 2017-03-07)
Slavin, Robert E. (1991) Reading effects of IBM´s “Writing to read” Program: A Rewiew of Evaluations. Educational Evaluation and Policy Analysis. Vol. 13, No 1: 1-11 https://www.jstor.org/stable/1164454?seq=1#page_scan_tab_contents (Hämtad 2017-02-28)
Språkrådet. 2008. Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.
Surwey Monkey. https://sv.surveymonkey.net/mp/aboutus/ (Hämtad 2017-03-07) Säljö, Roger. 2010. Den lärande människan: teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P, Säljö, R. & Liberg, C. 2010. Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. 1:a uppl. Stockholm: Natur och Kultur
Takala, Marjatta. (2013) Teaching reading through writing. Support for learning. Vol. 28, No 1: 17-23
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1467-9604.12011/abstract (Hämtad 2017-03-08)
Taube, Karin. 2013. Läsinlärning och självförtroende. Lund: Studentlitteratur AB. Trageton, Arne (2005). Creative Writing on Computers: 6 to 10 Year Olds Writing
to Read. In Pandis, M. et al: Reading, Writing, Thinking. International Reading
Association. USA.
http://www.arnetrageton.no/Tekstskaping/Artiklar/creative_writing_reading,_writi ng_thinking.pdf. (Hämtad 2017-11-01)
Trageton, Arne. 2014. Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB.
55
Vetenskapsrådet (2011).
http://www.vr.se/forskningsfinansiering/beredning/beredningsprocessen/forskaregr anskarforskare/faqpeerreview/vadinnebarpeerreview.5.5fa10c312ed4d5b90680001 670.html (Hämtad 2017-11-03).
Wagner Åse Kari H, Strömqvist S, Henning Uppstad, P (2010) Den flerspråkiga
56 Bilaga 1
Informationsbrev
Hej, mitt namn är Malin Israelssin och läser sista terminen på grundlärarprogrammet med inriktning F-3 på Högskolan Dalarna.
För tillfället håller jag på att skriva examensarbete 2 där syftet är att undersöka hur lärare arbetar med digitala verktyg i läs- och skrivinlärning med andraspråkselever och elever med läs-och skrivsvårigheter genom sin undervisning. För att få en inblick i hur lärare arbetar har jag valt intervju som undersökningsmetod. Under 1 vecka i maj kommer jag att genomföra intervjuer på din skola och undrar om du kan tänka dig att delta.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Intervjumetoden som jag valt är en halvstrukturerad modell som innebär att frågorna är öppna och jag kan ställa följdfrågor under tiden.
Intervjun kommer att pågå cirka 10-15 minuter och kommer att spelas in för att jag i ett senare skede lättare ska kunna skriva ihop svaren till textform. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna och det som framkommer under intervjun kommer sedan att
sammanställas och det mest relevanta för undersökningen kommer att tas med. Det som framkommer under undersökningen kommer behandlas konfidentiellt, det vill säga att både du och det som sägs kommer att vara anonymt och icke
identifierbart. Det är enbart jag och min handledare som kommer ha tillgång till materialet.
Med vänlig hälsning, Malin Israelsson h12malre@du.se
57
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Vilka digitala verktyg använder du dig av i undervisningen med andraspråkselever och elever med läs- och skrivsvårigheter?
2. I hur stor utsträckning använder du dig av digitala verktyg i din undervisning? 3. I hur stor utsträckning använder alla eleverna på skolan digitala verktyg i sin
undervisning? Hur stor är tillgången av digitala verktyg på skolan? 4. Hur kan en lektion se ut, på gruppnivå och individuellt?
5. Vilken utveckling kan du se hos andraspråkseleverna efter användandet av iPads och datorer i undervisning?
6. Vilken utveckling kan du se hos elever med läs- och skrivsvårigheter efter användandet av iPads och datorer i undervisning?
7. Hur ser användningen ut av digitala verktyg, av den resterande personalen på skolan?