Avsikten är inte att förklara eller utbilda om standarderna. De som vill eller behöver en mer omfattande beskrivning hänvisas till de organ som ger ut och ansvarar för respektive standard.
1.1 Metadata Encoding & Transmission Standard (METS)
Metadata Encoding and Transmission Standard (METS) är en struktur för att koda och packa ihop metadata för ett digitalt objekt. Standarden är framtagen av bland annat Library of the Congress (LoC) och har sin hemsida på adressen http://www.loc.gov/standards/mets/ . METS är en flexibel standard som använder XML för att koda upp strukturen. Detta gör att standarden är oberoende av ett visst programmeringsspråk eller operativsystem. XML är läsbart av de flesta program vilket gör att man även för läsning är oberoende. Man måste däremot ha en
programvara som kan hantera XML om man vill redigera dessa filer. Exempel på dessa programvaror är XML Spy, oXygen men även ett program som till exempel anteckningar kan redigera filen. Att använda ett program framtaget för att hantera XML gör att gränssnittet ger hjälp med element och attribut samt validering och välformighet.
Användningen av METS kan delas i två sektioner, själva dokumentet och en METS-profil. Båda sektionerna beskrivs närmare i kommande avsnitt.
1.1.1 Dokumentets struktur
Ett METS-dokument består av sju sektioner.
<metsHdr>
I denna sektion sparas information om själva METS-dokumentet. Man kan till exempel spara ett id för dokumentet, datum för skapande, datum för modifiering samt status på METS-dokumentet. Man kan spara information om agenter det vill säga information om aktörer/roller som har varit delaktiga i skapandet av filen, samt att man kan spara ett alternativt objektid för METS-dokumentet som är skilt ifrån det id som är sparat i rotelementet. Detta alternativa id kan användas för att ge ytterligare identifikation av paketet.
1.1.1.2 File Section
Denna sektion innehåller alla elektroniska versioner som bildar det digitala biblioteks
objektet. I sektionen har man element av typen fileGrp som grupperar element av typen file eller separata fileobjekt. Elementet file ger information om det digitala dataobjektet. Man kan för en file ange metadata som till exempel mimetyp, storlek, användning med mera. För att sedan hantera filen så kan man antingen ha en pekare på en extern fil eller bädda in filen i elementet.
1.1.1.3 Descriptive Metadata
Denna sektion som är upprepningsbar innehåller metadata som gäller beskrivning av
arkivbildare eller arkivet. Sektionen kan peka på metadata som finns externt (exempelvis filer av typen EAD och EAC-CPF) eller ha informationen inbäddad i sektionen. Alternativt kan man använda båda varianterna. Man kan ha flera stycken beskrivande metadata som sparas i varsitt eget element dmdSec där varje element får ett eget id så att man kan referera till dem i andra delar av METS-dokumentet.
1.1.1.4 Administrative Metadata
Denna sektion hanterar de tekniska och administrativa metadata som avser de digitala objekten (filer) samt källmaterialet för att skapa objekten. Sektionen är uppbyggd precis som Descriptive Metadata och använder externa eller interna metadata och man kan ha flera stycken
administrativa metadata som sparas i ett eget element amdSec där varje element får ett eget id så att man kan referera till dem i andra delar av METS-dokumentet. I sektionen finns det fyra delar av administrativt metadata:
• Teknisk Metadata. Information om skapandet av filerna deras format och en beskrivning av deras användning.
• Intellectual Property Rights (IPR) Metadata. Information om copyright och licens.
• Source Metadata. Beskrivande och administrativt metadata om den analoga källan som de digitala objekten härstammar ifrån.
• Digital Provenance Metadata. Information gällande källa/mål förhållanden mellan filer, inkluderande ursprungs-/härledningsförhållanden mellan filer och information gällande migrering/transformering som skett på filer från ursprungsartefakt till den nuvarande formen av ett digitalt objekt.
1.1.1.5 Behaviour Section
Denna sektion används för att ge information om hur komponenter av det digitala objektet ska renderas för användaren. Man kan spara information om vilka specifika mjukvaruversioner som ska användas eller om det finns speciella parametrar som ska användas vid exekvering av komponenten.
1.1.1.6 Structural Map
Detta är METS-dokumentets hjärta. I denna sektion beskriver man strukturen för de digitala objekten som finns dokumenterade i filsektionen. Sektion går mest att jämföra med hur en bok i pappersformat ser ut. Man bygger upp kapitel med hjälp av div-element och i dessa skapar man referenserna till filer, filgrupper, beskrivande metadata och administrativa metadata så att man får en hierarkisk struktur som kan presenteras för användare av det digitala arkivpaketet.
1.1.1.7 Structural Links
Denna sektion används till att skapa pekare/hyperlänkar inom objekt i Structural Map sektion.
Är användbart till exempel när man ska överföra en webbsida.
1.1.2 Inbäddning
Man kan infoga filer i METS-dokumentet på två sätt antingen som XML eller med hjälp av inbäddning. XML-filer kan läggas i element som är öppna för infogande av XML som inte följer METS-schemat. Ett annat sätt när man vill bädda in en fil eller flera filer i ett METS-dokument kräver att filen/filerna konverteras till Base64 format. Denna konvertering krävs eftersom att det är det enda formatet tillsammans med BinHex som är godkänt att lägga in i ett XML-dokument.
Base64 är ett format som endast innehåller tecknen: A-z, a-z, 0-9 samt + och / där = används som en speciell suffix kod. Filkonverteringen medför att den konverterade filens storlek ökar med cirka 1/3. Alltså kommer METS-dokumentets totala storlek om man bäddar in alla filer att bli summan av filernas storlek gånger en och en tredjedel. När man sedan vill få fram informationen från den/de inbäddade filerna så måste man göra om konverteringen så att det blir
ursprungsformatet igen. Detta kräver att man vet vilket format (filändelse) som filen/filerna ursprungligen haft. I detta fall kan möjligheten att endast kunna ange mimetyp vara en begränsning i möjligheten att kunna konvertera tillbaka filen till ursprungsformatet.
1.1.3 METS-profiler
Vad är då det som kallas för en METS-profil? Jo, det man skapar är en beskrivning i en XML-fil som talar om hur man kommer att använda originalschemat för METS och det är detta som
kallas för profil. Man talar om vilken XML-fil med begränsningar och utökningar av ett METS-schema som man använder när man säger att man använder en METS-profil. Att skapa en egen METS-profil innebär att man gör en XML-fil som bygger på original profilen och i denna talar man om vilka begränsningar och utökningar som man ger sin profil. För att uppnå detta sätt att hantera METS så har man skapat två scheman. Dels ett schema som visar hur METS-profilen ser ut och ett schema som beskriver hur ett dokument ser ut. I schemat som beskriver METS-dokumentet har man i headern lagt till ett attribut PROFILE och där anger man vilken XML-fil med begränsningar som man hänvisar till för att göra de undantag/utökningar i METS-schemat som man gör i sitt METS-dokument.
1.1.4 Mer information
Mer att läsa om METS finns bland annat i ett examensarbete genomfört vid Riksarkivet av Karin Bredenberg: http://xml.ra.se/mets/Rapport%20METS.pdf
En enkel utbildning på engelska finns via hemsidan för METS:
http://www.loc.gov/standards/mets/METSOverview.html