skolmyndigheten genomför i dag
I denna bilaga ges en schematisk beskrivning av den dialog som Skolverket respektive Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför i dag.
Skolverket (avgränsat till riktat stöd) Specialpedagogiska skolmyndigheten Syfte Samverkan för bästa skola (SBS): höja
kunskapsresultaten i skolan samt öka måluppfyllelsen i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Insatserna syftar även till att öka likvärdigheten inom och mellan förskole- och skolenheter.
Nyanländas lärande (NYA): stärka
huvudmännens förmåga att erbjuda barn och elever som är nyanlända eller har ett annat modersmål än svenska en utbildning av hög och likvärdig kvalitet.
Staten har under lång tid genom specialskolor, läromedel, särskilda resurscentra och specialpedagogisk rådgivning säkerställt stöd till elever med funktionsnedsättning. Detta stöd och denna kompetens är ofta avgörande för elever med funktionsnedsättning, men bidrar också till att utveckla och förbättra lärmiljön för alla elever.
Den nuvarande regelbundna dialogen med huvudman bygger på en relation och kontinuitet i syfte att
- dela kunskap om huvudmannens utmaningar och förutsättningar
- skapa förutsättningar för främjande och förebyggande arbete
- fånga in behov av Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänster.
Det här kan innebära att de identifierade behoven kopplas till begreppet likvärdig utbildning vilket avser att huvudmannen ansvarar för att sätta in rätt resurser i form av stöd där de bäst behövs. Ett proaktivt stöd kan således innebära olikheter i stödet från Specialpedagogiska skolmyndigheten eftersom det utgår från huvudmannens olika behov, förmåga och förutsättningar. Genom den regelbundna dialogen med huvudmannen får Specialpedagogiska skolmyndigheten en större förståelse för framtida utvecklingsbehov.
Initiativ, urval Urvalsförfarande utifrån två olika
urvalsmodeller, en för SBS och en för NYA.
Urvalet för SBS görs utifrån underlag från Skolinspektionen av huvudmän med ett antal skolor som har låga kunskapsresultat eller en hög andel elever som inte fullföljer sina studier, eller förskolor som har svåra förutsättningar att uppnå läroplanens mål för verksamheten. Inom NYA görs ett urval utifrån huvudmannens socioekonomiska faktorer, andelen barn och elever med annat modersmål än svenska samt andelen nyanlända barn och elever. Huvudmän erbjuds att delta i SBS och NYA.
Huvudmännens egen framställan och förfrågan om stöd i olika specialpedagogiska frågor eller att Specialpedagogiska
skolmyndigheten initierar kontakt med huvudmän.
Vem sker dialog med?
Huvudmannen (kommunal, enskild och gymnasieförbund) men även representanter för huvudmannen, exempelvis skolchef eller andra tjänstemän på förvaltning. Nuvarande dialog sker också med rektorn, lärare och andra yrkesgrupper.
Huvudmannen eller representanter för huvudmannen.
Skolverket (avgränsat till riktat stöd) Specialpedagogiska skolmyndigheten Innehåll och upplägg Arbetsformen i riktade insatser baseras på
metodiken skoldialog. Skoldialog är ett dialogbaserat arbets- och förhållningssätt som är tydliggörande, pådrivande, möjliggörande och utmanande samt präglas av lyhördhet, öppenhet, respekt och stöd. Skolverket gör urval, kommunicerar, fattar beslut och träffar överenskommelser med huvudmän dels om nulägesanalyser och åtgärdsplaner, dels om insatser för att hantera utvecklingsbehov som har identifierats.
Ett proaktivt arbetssätt som kännetecknas av ett erbjudande om stöd till huvudmannen utifrån genomförd kartläggning och analys av identifierade behov. Om erbjudande av stöd godtas sker en fortsatt dialog om
huvudmannens utmaningar och förutsättningar. Vidare sker en
överenskommelse om genomförandet av valda insatser.
Regional förankring Processtödjare gör besök hos huvudmän. Inga regionala kontor.
Det finns 16 länsvisa samverkanskontor.
Uppdraget för samverkanskontoren är att förstå framtida utvecklingsbehov, få en bild av externa behov av Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänster samt skapa förutsättningar för främjande och förebyggande arbete.
Tidsperiod I riktat stöd sker samverkan med huvudmän i tre år.
Samverkanskontoret har regelbunden kontakt med samtliga huvudmän i länet. Formerna för den regelbundna kontakten varierar utifrån de olika förutsättningar som finns i länet.
Verksamhetsformer Alla skolformer förutom specialskolan och sameskolan omfattas av Skolverkets riktade stöd.
Specialpedagogiska skolmyndigheten riktar sig mot alla skolformer som har statlig insyn. Råd och stöd ges till alla skolformer i skolväsendet.
Ekonomiskt eller annat stöd
Förutom processtöd ges även ekonomiskt stöd för att genomföra insatser och hantera utvecklingsbehov som har identifierats.
Specialpedagogiska skolmyndigheten kan utifrån den samlade bilden av behoven föreslå insatser som går vidare till andra delar av Specialpedagogiska skolmyndighetens samlade specialpedagogiska stöd, till exempel rådgivning, statsbidrag, läromedel och specialpedagogiska utredningar. Det gör att stödet på ett tydligt sätt riktas mot de behov som finns i länet. Utifrån samlade länsvisa dialoger kan det framkomma ett nationellt behov av statsbidrag riktat mot specifika områden.
Omfattning Inom Skolverkets riktade stöd (SBS och NYA) sker samverkan under våren 2020 med ungefär 150 huvudmän. Urval och avslut sker kontinuerligt, vilket innebär att siffran varierar under året.
Samtliga huvudmän i länet. Formerna för den regelbundna kontakten varierar utifrån de olika förutsättningar som finns i länet.
Hur sker uppföljning i förhållande till det uttalade syftet?
Finns en sådan uppföljning?
Huvudmännen är ansvariga för att delredovisningar lämnas in enligt överenskommen frekvens. Huvudmännen slutredovisar genomförandet och upprättar en ekonomisk redovisning. Även andra typer av uppföljningar och utvärderingar genomförs på olika sätt och med olika syften. Processtödjare genomför även kontinuerlig uppföljning genom dialog, både med huvudmannen och med insatsutförare.
Uppföljningen sker enligt en uppföljningsplan i framtagen process. En modell för fördjupad effektutvärdering håller på att utarbetas.
Hur styrs arbetet (processtyrt, eller på annat sätt)?
Det riktade stödet bedrivs enligt tre separata processer som följer på varandra: Genomföra urval, Samverkan med huvudman och Genomföra erfarenhetsutbyte. Processerna är samma för både SBS och NYA, men det finns delar som skiljer sig åt i det praktiska arbetet.
Specialpedagogiska skolmyndighetens arbete utgår från ett processorienterat arbetssätt som i sin tur utgår från huvudmannens behov.
Skolverket (avgränsat till riktat stöd) Specialpedagogiska skolmyndigheten Hur ser kopplingen
ut till det lokala systematiska kvalitetsarbetet?
Finns en sådan koppling?
Det lokala systematiska kvalitetsarbetet är utgångspunkten i arbetet med en nulägesanalys. Utifrån nulägesanalysen formuleras en åtgärdsplan där insatser, mål, ansvar, deltagare, resurser etc. preciseras.
En av Specialpedagogiska skolmyndighetens uppgifter i den nuvarande dialogen är att synliggöra och stärka huvudmannens egen förmåga. Kartläggning och analys ligger till grund för det arbetet. Dialogen blir viktig för att tillsammans med huvudmannen synliggöra det lokala systematiska arbetet. Huvudmannen ansvarar för att sätta in resurser i form av stöd där det bäst behövs. Här ska
Specialpedagogiska skolmyndigheten verka som ett komplement till huvudmannens egen kompetens.
Vilken bakgrund/
utbildning/
kompetens har de personer på myndigheten som genomför dialogerna?
Processtödjarna har olika bakgrund. De flesta har pedagogisk bakgrund och har arbetat som till exempel lärare, rektor eller haft andra befattningar på förvaltning eller inom enskild verksamhet.
Majoriteten av dem som genomför dialoger med huvudmän i dag har utbildning eller fördjupad utbildning inom pedagogik samt erfarenhet från utbildningssektorn.
Hur ser en ev.
koppling till lärosäten ut?
Det sker ett nära samarbete med lärosäten inom SBS i arbetet med nulägesanalysen och även i arbetet därefter. Inom både SBS och NYA utförs insatser av lärosäten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten är på uppdrag delaktiga i utbildningsinsatser som riktar sig till lärosäten och insatserna har varierat i form och innehåll. Följeforskare från universitet har varit delaktiga i
utvecklingsprojekt. Dessutom har myndigheten regelbunden samverkan med de flesta regionala utvecklingscentra (RUC).
Utmaningar i dialogen med huvudmän kopplat till uppdraget och andra aktörer
Ibland pågår granskningar eller uppföljning av inspektion samtidigt som Skolverket för dialog.
Det händer också att pågående projekt hos huvudmannen krockar med arbetet. Projekten kan både vara egna och drivas av externa aktörer (även statliga myndigheter). Hos huvudmannen kan dialogen försvåras av att personal byts ut, eller av att huvudmannen har tidsbrist eller gör andra prioriteringar. Dialogen i sig kräver en hel del, till exempel ett bra klimat och en huvudman som har
”mottagarkapacitet”, dvs. förutsättningar och kompetens.
Specialpedagogiska skolmyndighetens mål är att vara där den bäst behövs. Myndigheten kan kartlägga och analysera behov hos en huvudman, men ett dilemma blir om huvudmannen tackar nej till det stöd som erbjuds med motiveringen att den inte har förutsättningar att ta emot stödet. I sådana fall finns en farhåga att eleverna inte får det stöd de behöver för att nå kunskapskraven och att det senare blir ett inspektionsärende av reaktiv karaktär. Här skulle samverkan kunna ske mellan skolmyndigheter och andra aktörer för att få till stånd ett mer proaktivt arbete.