De företag som varit med i studien är stora aktörer inom transport- och distributionsbranschen i Sverige och har ett stort nätverk av terminaler och transportmedel. De är alla tredjepartslogistiker med tilläggstjänster som bl.a. lagerhållning.
Samtliga respondenter som intervjuats påpekar att branschen är under förändring. De har alla märkt av en ökning av paket till privatpersoner som enligt dem beror på den ökade e-handeln. Oavsett om företagen kommer från en B2B eller en B2C-bransch vill de öka sin volym av gods och då även paket. De resonerar alla kring den ökade e-handeln och att de ser möjligheter till större volymer att hantera. Enligt respondenterna upplever de även att deras konkurrenter rör sig närmare pakethantering och tror att de ändrar sitt beteende av samma anledning som de själva. Alla resonerar även kring hur prispressad transportbranschen är och speciellt B2C delen med låga marginaler på transporterna. Alla delar också uppfattningen att det inte längre är lönsamt att endast transportera gods. Idag krävs även andra tjänster som täcker kostnaderna. Enligt alla respondenter är det idag volymen som är avgörande. De menar att de ökade volymerna skapar större marginaler på tjänsterna och därför en bättre lönsamhet.
Distributionskedjan för detaljhandel
De respondenter som intervjuats har gett en enhetlig bild av hur deras distributionskedja fungerar. Alla företag hanterar upphämtning och leveranser på liknande sätt.
- 27 -
Figur 13. Distributionskedja på respondenternas företag.
Figur 13 visar hur det fysiska godset transporteras från e-handlaren till distributionsföretagen, där det hanteras för att levereras ut till kunden. Figur 13 visar också informationsflödet mellan de olika aktörerna. Kedjan börjar med att en order mottas för upphämtning (pick up), alternativt att de kör dagliga rutter med en turbil för upphämtning av det gods där förhandsinformation mottagits men även för gods där ingen information mottagits än. När godset har hämtats hos e-handlaren körs det samlat in till en terminal för hantering. Förhandsinformation skickas elektroniskt med hjälp av EDI vilket ger olika mycket information beroende på vilket samarbete de har med e-handlaren. De fysiska paketen har även en påklistrad lapp med streckkod som ger information om t.ex. vad det är för storlek på paketet, varifrån det kommer och vart det skall levereras.
I paketterminalen placeras godset på transportbanor där det skannas och vägs automatiskt för att registrera den korrekta storleken och vikten samt vart godset ska levereras. Det är, enligt respondenterna, även den informationen som är grundläggande för hur distributörerna sedan tar betalt. Efter vägning och skanning åker paketen automatiskt vidare nedför transportbanor genom terminalen och ut till rätt avgångsport. Därefter lastas paketen på olika fordon beroende på vart de skall ta vägen. Antingen vidare transport till en annan terminal eller, om paketet endast skall lokalt, lastas det på fordon till ett utlämningsställe eller direkt hem till en privatkund.
Vid sidan av det fysiska flödet av gods sker också ett löpande flöde av information. Direkt efter att en order är lagd av en beställande kund, tas ordern emot elektroniskt av distributionsföretaget. Då föraren hämtar upp paketet loggas det i systemet och registreras som upplockat. Efter det kan paketet följas elektroniskt genom hela distributionskedjan och det går enkelt att kontrollera var i denna paketet befinner sig.
Terminalnätverk
Respondenterna talar enhetligt om att de har ett nätverk av terminaler där olika strategiskt utplacerade terminaler har hand om leveranser till närliggande områden. Genom interna leveranser mellan terminalerna i detta nätverk, även kallade backbone leveranser, sker den stora delen av distributionen mellan städer innan den sista delen av leveransen sker ut till kund. Terminalernas placering och antalet terminaler är en viktig del i verksamheten, berättar respondenterna. De berättar alla att terminalerna runt storstäder som Göteborg, Malmö och Stockholm har högt tryck på sig och att det är dessa terminaler som hanterar mest gods. Detta
- 28 - beror delvis på att det kommer leveranser från utlandet till dessa terminaler för sortering innan godset skickas vidare, men också för att det tas emot gods från andra delar av Sverige som skall distribueras inom terminalernas folktäta områden. Respondenterna beskriver att de i dagsläget inte fullt nyttjar terminalernas paketmaskiner även om det kommer mycket gods till dessa storstadsterminaler. Ytterligare volymökning säger respondenterna enbart skulle vara positivt för att fullt ut kunna använda paketsorteringsmaskinerna i högre utsträckning och på så sätt få till en högre lönsamhet i verksamheten. Det är i dagsläget enbart under specifika tider, på specifika dagar under året som maskinerna nyttjas till fullo, t.ex. är trycket på maskinerna väldigt högt i juletid.
The last mile
På frågan om vilken del som var den dyraste aktiviteten i kedjan var svaret enhälligt att det var den sista delen eller som de kallade den: ”the last mile”. Enligt respondenterna hade frasen samma innebörd för dem som den i rapporten, det vill säga den sista delen i distributionskedjan, från sista terminalen till det att paketet antingen når slutkunden eller ett utlämningsställe. Att det är the last mile som är den mest komplicerade och den dyraste delen av kedjan konstaterades av alla respondenter. Det beror på att det är under denna transport som många stopp måste göras på flera olika ställen för att leverera paket över ett stort geografiskt område. Om kravet på fler hemleveranser ökar utan en större volym kommer även kostnaden för the last mile att öka. Dock påpekar respondenterna att om volymen på paket ökar kan en mer effektiv distribution och planering genomföras. Vilket kan innebära att kostanden för hemleveranser istället minskar. Alla tre företagen arbetar aktivt med projekt för att effektivisera the last mile- distributionen. En av respondenterna uttryckte sig om the last mile-problematiken: ” det är som att åka buss till ett ställe för att sedan ta en taxi den sista biten”.
Ett annat problem som alla företag tar upp är begreppet ”bomkörning”. Det innebär att kunden inte är hemma när en produkt ska levereras och leder till att godset inte blir levererat. Det måste då antingen transporteras tillbaka till terminalen för leverans vid ett senare tillfälle eller levereras till ett utlämningsställe där kunden sedan får hämta upp det själv. På grund av detta blir godsmarginalerna än mindre än tidigare, enligt en av respondenterna. Detta är ett kommunikationsproblem som alla företagen arbetar aktivt med genom olika lösningar som t.ex. applikationer, sms eller telefonsamtal.
Värdeadderande tjänster
Samtliga respondenter ser fördelarna med hemleveranser för att kunna sälja tilläggstjänster som exempelvis montering av möbler eller installation av vitvaror etc. Tilläggstjänster för hemleveranser är något som diskuteras inom alla företagen, dock på olika nivåer, och är något som anses bli allt viktigare i framtiden. En bidragande orsak till att distributionsföretagen behöver öka utbuden är de minskade marginalerna på transporttjänsten, vilket ett tillägg av fler tilläggstjänster kan kompensera för. Några av respondenterna påpekar att det är bättre att låta dem genomföra transporter och vissa andra logistikdelar än att e-handlarna själva behöva göra det . På det sättet kan e-handlarna fokusera på det som är viktigt och skapar värde för dem. Företagen erbjuder tjänster idag men på olika sätt, antingen genom att de själva utför tjänsterna eller genom att tjänsterna köps in. Idag erbjuds exempelvis bärhjälp eller enklare montering av möbler, dock kräver det mer planering då det vid sådana tjänster ofta behöver vara två personer med vid utkörningen. Hos de företag eller på de ställen där tjänsten köps in kan även mer avancerade installationer ske. Samtliga respondenter som arbetar med den mer strategiska delen av kedjan nämner dessa tilläggstjänster som en bra tjänst att kunna erbjuda och som kunden
- 29 - troligtvis gärna betalar för. En av respondenterna beskriver dock att det här kan krävas en viss mognadsfas då svenskarna inte anses vana vid att köpa tjänster av det här slaget.