Beskrivning och klassning av områdena

De tre områdena, Åberg, Beberg och Ceberg, delades in i delområden (250x250 m) och varje delområde har hänförts till ett typekosystem utifrån det existerande ekosystemet.

För skogen där typekosystem saknades användes typekosystemet torvmark. Kartor över områdena och uppgifter om vattenutbyte och nederbörd på de tre platserna har använts för att beräkna de ekosystemspecifika dosomvandlingsfaktorerna, EDF

(Nordlinder et al., 1999). Nedan följer korta beskrivningar av de tre områdena (Lindborg och Schiildt, 1998).

5.4.1 Åberg

Åberg är ett kustområde vid Östersjön. Landskapet domineras av skärgård, men även öppen kust ingår. Jordlagret är tunt och vegetationen på land domineras av tallskog på hällmark.

För att behandla detta område väljs först och främst typekosystemen skärgård och öppen kust, se tabell 5-2. Skogsmark och torvmarker utgör också en stor andel av ekosystemen. Små delar av området är jordbruksmark medan sjöar saknas. Det finns även tre stycken brunnar i området, se tabell 5-3.

Tabell 5-2 Platsspecifika data för Åbergs kust (Nordlinder etal., 1999).

Medelvärde Variation (min - max) Skärgård, yta

Skärgård, medeldjup Skärgård, maxdjup Skärgård, omsättningstid Öppen kust, volym Öppen kust, medeldjup

Öppen kust, antal omsättningar per år

1,4 106m2

2,3 m 8,0 m 45 dagar 1,7 108m3

7 m 44 år"¹

1,3106-1,5 106m2

2 , 1 - 2 , 5 m 7 , 5 - 8 , 5 m 42 - 48 dagar

1,4 1 08- 2 , 0 108m3

6 - 8 m 30 - 57 år"¹

Tabell 5-3 Brunnskapacitet i Åberg (Nordlinder et al, 1999).

Brunn Nr Kapacitet Variation (min - max) 1 200 l/tim 1 8 0 - 2 2 0 l/tim

2 300 l/tim 270 - 330 l/tim _3 400 l/tim 360 - 440 l/tim

Medelbrunnens kapacitet i området är 300 l/tim.

5.4.2 Beberg

Beberg är ett relativt flackt område. Ytskiktet domineras av morän, torv och berg i dagen. Vegetationen består av framförallt skog, men även uppodlad mark förekommer.

Våtmarker är vanliga p g a flackheten i landskapet, men stora delar av skogs- och åkermarken har dikats (Sundblad och Bergström, 1983).

Skogen är det dominerande ekosystemet följt av våtmarker och jordbruksområden.

Sjöar och vattendrag finns också, se tabell 5-4. Dessutom finns fyra brunnar med varierande kapacitet inom modellområdet, se tabell 5-5. Eftersom skogsmarken representeras av typekosystemet torvmark kommer detta typekosystem att dominera.

Tabell 5-4 Platsspecifika data för typekosystemet sjö i Beberg (Nordlinder et al., 1999).

Medelvärde Variation (min - max) Yta 4,3 km2 3,9 - 4,7 km2

Största djup 4,1 m 3,7 - 4,5 m Avrinningsområde 117 km2 1 0 5 - 129 km2

Tabell 5-5 Brunnskapaciteter i Beberg (Nordlinder et al., 1999).

Brunn Nr Kapacitet Variation (min - max) 1 400 l/tim 360 - 440 l/tim

2 700 l/tim 630 - 770 l/tim 3 900 l/tim 8 1 0 - 9 9 0 l/tim _4 3 000 l/tim 2 700 - 3 300 l/tim

Medelbrunnens kapacitet i området är 1 000 l/tim.

5.4.3 Ceberg

Ceberg är beläget inom ett bergigt kustområde i norra Sverige, ungefår 20 km in i landet från Bottenhavskusten. Området är relativt flackt i jämförelse med omgivningarna.

Höjden varierar från 100 till 150 meter över havet. Vegetationen domineras av tallskog och områden med torv och berg i dagen förekommer (Lindborg och Schvildt, 1998).

Området genomkorsas av två större vattendrag. Vid ett av dessa förekommer mindre områden av odlad mark. Torvmarker och skog är de dominerande ekosystemen. Detta leder till att typekosystemet torvmark dominerar i området. I området förekommer också frekvent vattendrag (tabell 5-6) samt även jordbruksmark. Två brunnar med olika kapacitet finns också inom området, se tabell 5-7.

Tabell 5-6 Avrinningsområden till vattendragen i Ceberg (Nordlinder et al., 1999).

Medelvärde Variation (min - max) Bäck, yta 580 km² 570 - 590 km²

Fors, yta 3 430 km2 3 420 - 3 440 km2

Tabell 5-7 Brunnskapaciteter i Ceberg (Nordlinder et al., 1999).

Brunn Nr Kapacitet Variation (min - max) 1 400 l/tim 360 - 440 l/tim

_2 600 l/tim 540 - 660 l/tim Medelbrunnens kapacitet i området är 500 l/tim.

5.5 Diskussion

De högsta omvandlingsfaktorerna till dos erhålls vid dessa beräkningar med typeko-systemen torvmark, brunn och jordbruksmark. Detta beror på använda utspädnings-volymer samt ämnenas egenskaper. Dricksvatten är en dominant exponeringsväg för aktinider i brunnen. För de biologiskt mer tillgängliga nukliderna såsom klor, jod- och cesiumisotoper ger konsumtion av födoämnen högre doser än konsumtion av vattnet.

Det är även intressant att notera att typekosystemet för jordbruksmark som avser transport av nukliderna underifrån till jorden kan ge doser som överskrider de från en brunn.

Beräkningar av osäkerheten visade att de värden på parametrar som använts för att beskriva de biologiska processerna såsom rotupptag, ackumulering i fisk och utsöndring av nukliderna till mjölk och kött gav det största bidraget till osäkerheten

(Bergström et al, 1999). Därefter följde de fysikalisk/kemiska faktorerna speciellt de som beskriver sorption, IQ-värden. De parametervärden som användes för att beskriva konsumtion, levnadsvanor etc. gav det lägsta bidraget. ICRP:s dosomvandlingsfaktorer har, till skillnad från övriga parametrar, behandlats som konstanter eftersom det saknas information om variationen.

Indelningen av området i typekosystem har endast gjorts efter kartstudier. Framtida platsundersökningar ger en mindre variation i indata och en bättre klassificering av typekosystem. Indelningen i 250 x 250 m rutor valdes för att passa till beräkningarna i övrigt, men det kan diskuteras om det är optimalt. En ruta kan innehålla flera typer av biotoper. I sådana fall valdes den biotop som till ytan var störst, men det kan vara så att sannolikheten är större att utflödet av grundvattnet sker till en mindre biotop. För homogena områden kunde även grövre rutnät använts.

En grov jämförelse av områdena ur exponeringssynpunkt visar att Ceberg har potential för en högre dos än de övriga eftersom typekosystemet torvmark är mest frekvent där.

Åberg har lägsta potentialen för exponering eftersom typekosystemet kust ger en högre utspädning än andra ytvattensystem.

Dessa studier kan ses som ett första steg för att i framtiden förbättra beräkningen av doser i säkerhetsanalyser från geologiska förvar av radioaktivt avfall. Utveckling av modeller för omsättning av radionuklider i skog pågår, liksom en analys av hur metodiken kan optimeras.

5.6 Referenser

Bergström U, Edlund O, Evans S, Röjder B, 1982. BIOPATH - A computer code for calculation of the turnover of nuclides in the biosphere and the resulting doses to man.

STUDSVIK/NW-82/261, Studsvik AB.

Bergström U, Nordlinder S, Aggeryd I, 1999. Models for dose assessments. Modules for various biosphere types. SKB rapport TR 99-14, Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm.

Lindborg T, Schuldt R, 1998. The biosphere at Åberg, Beberg and Ceberg - a

description based on literature concerning climate, physical geography, ecology, land use and environment. SKB rapport TR 98-20, Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm.

Nordlinder S, Bergström U, Mathiasson L, 1999. Ecosystem specific dose conversion factors for Aberg, Beberg and Ceberg. SKB rapport TR 99-15, Svensk

Kärnbränslehantering AB, Stockholm.

SKB, 1999. SR 97 - Huvudrapport. Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm.

Sundblad B, Bergström U, 1983. Description of recipient areas related to final storage of unprocessed spent nuclear fuel. SKB/KBS rapport TR 83-11,

Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm.