skattskyldighetens inträde och vem som får
godkännas som lagerhållare
Regeringens förslag: Övrig tobak omfattas av samma regler om
skattskyldighet och tidpunkten för skattskyldighetens inträde som för snus och tuggtobak. Detsamma gäller avseende reglerna för lagerhållare.
Som lagerhållare får godkännas även den som från godkänd lagerhållare köper skattepliktiga tobaksvaror för återförsäljning till näringsidkare.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Promemorian innehåller dock inget förslag om att utsträcka möjligheten att bli godkänd som lagerhållare till den som från en godkänd lagerhållare köper skattepliktiga tobaksvaror för återförsäljning till näringsidkare.
Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv, JTI Sweden och Svensk Handel
förespråkar att grossister som köper skattepliktiga varor från en godkänd lagerhållare bör kunna godkännas som lagerhållare, vilket är möjligt enligt vissa andra nationella punktskatter.
Skälen för regeringens förslag
Regler om vem som är skattskyldig, skattskyldighetens inträde och regler som gäller för lagerhållare
Med hänsyn till att en beskattning av övrig tobak är en nationell åtgärd som inte omfattas av EU-rätten, bör de allmänna reglerna om vem som är skattskyldig, vilka omständigheter som utlöser skattskyldighet och tidpunkterna för skattskyldighetens inträde vara lika för övrig tobak som
41 för snus och tuggtobak. Det bör understrykas att de nationella reglerna om
skatt på icke-harmoniserade tobaksvaror som snus till stora delar motsvarar de regler som gäller för harmoniserade tobaksprodukter, som exempelvis röktobak. Den stora skillnaden mellan förfarandet för snus och tuggtobak jämfört med harmoniserade tobaksprodukter är att det i stället för ett harmoniserat uppskovsförfarande finns ett nationellt lagerhållar- system. Liksom för andra typer av tobak finns det ett behov för aktörer som yrkesmässigt hanterar övrig tobak att kunna skjuta upp beskattningstidpunkten. Eftersom den föreslagna skatten är en nationell skatt bör den således hanteras inom det nationella lagerhållarsystemet. Regeringen föreslår därför att reglerna om vilka aktörer som är skattskyldiga, vilka omständigheter som utlöser skattskyldighet och när skattskyldigheten inträder ska vara samma för övrig tobak som för snus och tuggtobak, inklusive reglerna för lagerhållare. Det innebär att skattskyldig blir den som har godkänts som lagerhållare, i annat fall yrkesmässigt tillverkar, för in, tar emot eller importerar övrig tobak eller använder övrig tobak som har förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten. Skattskyldigheten för godkända lagerhållare inträder när den övriga tobaken levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning eller om godkännandet återkallas. För icke- lagerhållare inträder skattskyldigheten när den övriga tobaken tillverkas eller förs in till Sverige. Vid import är skattskyldigheten kopplad till skyldigheten att betala tull. De regler som redan gäller för lagerhållare i fråga om möjligheter till avdrag för skatt eller återbetalning av skatt i vissa fall kommer att inkludera övrig tobak.
För övrig tobak kan begreppet ”tillverkas” i vissa fall te sig märkligt rent språkligt, eftersom det inte sker någon tillverkning i egentlig mening. Det finns dock fördelar med att använda enhetliga begrepp. För övrig tobak ska begreppet tillverkning tolkas som varje åtgärd som får tobaken att uppfylla kraven för att anses vara övrig tobak. Det kan exempelvis vara att ett tobaksblad plockas från en levande planta. Det kan också vara så att tobak som uppfyller kraven för att vara hänförlig till en viss tobaksprodukt, t. ex. röktobak, behandlas så att den inte längre gör det och tobaksavfall uppstår. Det bör noteras att det inte krävs en aktiv åtgärd för att tillverkning ska anses ha skett. Om ett tobaksblad av naturliga skäl lossnar från en tobaksplanta i en yrkesmässig tobaksodling ses det som tillverkning i detta sammanhang. Även bearbetning av tobak som innebär att sådant tobaksavfall uppstår, som inte uppfyller kraven för att betraktas som röktobak, är att se som tillverkning.
Vad gäller frågan om skattskyldighet på grund av yrkesmässigt innehav se avsnitt 5.7.
Bestämmelser om vem som får godkännas som lagerhållare
Svenskt Näringsliv, JTI Sweden och Svensk Handel har föreslagit att grossister som köper skattepliktiga varor från en godkänd lagerhållare bör kunna godkännas som lagerhållare. Detta skulle bl.a. göra det möjligt för leverantörer i Sverige att handla med tobaksvaror utan att skattskyldighet inträder och innebära organisationsfördelar för företag inom en koncern. Det kan konstateras att en liknande ordning redan gäller i fråga om
42
villkoren för att godkännas som lagerhållare för andra nationella skatter, exempelvis enligt lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Reglerna har motiverats med att en skatt inte bör medföra alltför stora likvida påfrestningar för svenska grossistföretag som köper in skattepliktiga varor från svenska leverantörer, varvid det krav som bör ställas på verksamheten är att denna är yrkesmässig (jfr prop. 2016/17:1, s. 348). Vidare gäller en motsvarande ordning i fråga om upplagshavare. Mot denna bakgrund instämmer regeringen i att de skäl som i dag ligger till grund för vem som kan godkännas som lagerhållare i de ovannämnda lagarna även kan vara tillämpliga i detta sammanhang om skatt på tobak. Regeringen föreslår därför att en ny grund för godkännande läggs till, som innebär att den som från en godkänd lagerhållare köper skattepliktiga tobaksvaror för återförsäljning till näringsidkare kan godkännas som lagerhållare. Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 36–38, 39, 40 och 40 a §§ LTS.