Best practice

Som framgår i föregående kapitel är det vetenskapliga underlaget gällande förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i svenskt och nordiskt arbetsliv tunt. I det underlag som våra sökningar gav fnns visserligen en del enskilda studier som undersöker aspekter av sexuella trakasserier som fenomen i svenskt och nordiskt arbetsliv. Sökningarna gav däremot inte något direkt utslag gällande enskilda studier som vetenskapligt utvärderar enskilda strategier, arbetssätt eller metoder i arbetslivet (undantaget i viss mån Pétursdóttir och Hjálmarsdóttir, 2019; Salin, 2009; Friborg et al., 2017). Sökningarna gav inte heller några direkta exempel på studier som beskriver forskningsbaserade ansatser till förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i svenskt och nordiskt arbetsliv.

Internationellt sett är forskningsläget, med några undantag, ungefär detsamma (McDonald et al., 2015). I en internationell översikt av forskningsöversikter om interventioner för att minska våld mot kvinnor fann Ellsberg, Arango, Morton, Gennari, Kiplesund, Contreras och Watts (2015) att rigorösa vetenskapliga utvärderingar enbart gjorts inom områdena våld i nära relationer, överfallsvåldtäkt, kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. I samma studie visades även att två tredjedelar av dessa studier gjorts i USA (Ellsberg et al., 2015).

Flyttar vi nationellt blicken från den svenska arbetsmarknaden till utbildning i Sverige är forskningsläget delvis ett annat. Det fnns studier som vetenskapligt utvärderat förebyggande insatser mot sex-uella trakasserier i utbildningskontext i Sverige. Eftersom detta ligger utanför området arbetsliv i Sverige och Norden var dessa studier inte en del av det ursprungliga urvalet i denna översikt (se tidigare avsnitt om sökprocessen). Som svar på uppdraget att ge exempel på preventiva strategier som begränsar såväl förekomst som konsekven-ser av utsatthet för sexuella trakaskonsekven-serier kommer detta kapitel därför att presentera studier som studerar en annan kontext än arbetslivet. Dessa studier har sökts fram genom andra sökmetoder (se tidigare avsnitt om sökprocessen). Denna presentation görs för att i översik-ten kunna ge exempel på strategier, arbetssätt och metoder där viss vetenskapligt utvärderad efekt har visats på förekomst av sexuella trakasserier eller som grundar sig på forskningsbaserad kunskap om förebyggande arbetssätt.

Kontextens betydelse

Givet att den övervägande delen av studierna är gjorda företrädesvis i USA (Ellsberg et al., 2015) är det viktigt att komma ihåg att den nordamerikanska kontexten på vissa väsentliga sätt skiljer sig från den

svenska. Juridiska, sociala och kulturella mekanismer inom nationell, regional och lokal arbetsmarknad har stor betydelse för förutsättningar och villkor på enskilda arbetsplatser. Det betyder att en strategi eller metod som fungerar på ett visst sätt på en viss arbetsplats inte med nödvändighet eller per automatik kommer att fungera på liknande sätt på en annan arbetsplats i en annan kontext. Särskilt viktigt är det att hålla detta i minne när en tittar på strategier och metoder som används i andra länder med helt eller delvis annan arbetsrätt och andra normer, vilket ger avtryck på arbetsorganisationers särdrag och handlingsutrymme och på arbetsmarknaden nationellt sett.

Givet att en stor del av studierna i detta avsnitt handlar om utbild-ning och förändring av beteenden bland elever och studenter är det viktigt att hålla i minne att den kontext som studeras också på en del väsentliga sätt skiljer sig från arbetslivet. Studierna som presenteras har inte fokuserat på utbildningssystemet som arbetsplats utan som studiemiljö. Liksom i fallet med den geografska kontexten handlar det därför om delvis annan juridisk reglering och delvis andra sociala och kulturella mekanismer. Inte minst råder en annan hierarki inom utbildningskedjan, vilken struktureras av en väsentlig och i vissa avseenden lagstadgad maktuppdelning mellan elever och studenter å ena sidan och lärare och annan skolpersonal å den andra.

Geografsk såväl som innehållslig kontext spelar alltså roll för hur det går att tänka kring hur eventuella strategier, arbetssätt och metoder skulle gå att översätta och anpassa till svenskt och nordiskt arbetsliv. Studierna kan ändå bidra med värdefulla insikter om förebyggande arbete vilka med visst mått av lokal anpassning skulle kunna imple-menteras i nordisk arbetslivskontext.

Kapitlet är tematiskt indelat i tre avsnitt. Det första avsnittet hand-lar om vetenskapligt utvärderade bystander-program som återfnns i Nordamerika, företrädesvis i USA. Det andra avsnittet presenterar studier om metoder mot våld och mobbning i svenska skolor. Det tredje avsnittet handlar om studier om organisation och ledarskap. De tre avsnitten är inte en sammanställning av några samstämmiga fält, utan avsnitten bygger på ett urval av exempel på nationell och internationell forskning inom områdena.

Studierna presenteras med följande rubriker och tematik: • Bystander-program i Nordamerika

• Förebyggande arbete i svensk skola

• Organisationsutveckling och förändring som arbetssätt Varje tema innehåller underrubriker som främst utgår från framträ-dande resultat i de studier som refereras. Efter genomgång av studierna avslutas kapitlet med sammanfattade resultat och refektioner.

Följande närlästa studier refereras i detta kapitel:

Antecol, H., & Cobb-Clark, D. (2003). Does sexual harassment training change attitudes? A view from the federal level. Social Science

Quarterly, 84(4), 826–842.

Becton, J. B., Gilstrap, J. B., & Forsyth, M. (2017). Preventing and correcting workplace harassment: guidelines for employers. Business

Horizons, 60(1), 101-111.

Coker, A. L., Cook-Craig, P. G., Williams, C. M., Fisher, B. S., Clera, E. R., Garcia, L. S., & Hegge, L. M. (2011). Evaluation of Green Dot: an active bystander intervention to reduce sexual violence on college campuses. Violence Against Women, 17(6), 777-796.

Coker, A.L., Fisher, B.S., Bush, H. M., Swan, S.C., Williams, C.M., Clear, E.R., & DeGue, S. (2015). Evaluation of the Green Dot by-stander intervention to reduce interpersonal violence among college students across three campuses. Violence Against Women, 21(12), 1507-1527.

Coker, A. L., Bush, H. M., Fisher, B. S., Swan, S. C., Williams, C. M., Clear, E. R., & DeGue, S. (2016). Multi-college bystander intervention evaluation for violence prevention. American Journal of

Preventive Medicine, 50(3), 295-302.

Crooks, C. V., Jafe, P., Dunlop, C., Kerry, A. & Exner-Cortens, D. (2019). Preventing gender-based violence among adolescents and young adults: lessons from 25 years of program development and evaluation.

Violence Against Women, 25(1), 29-55.

Eriksson, M., Gottzén, L., Andersson Bruck, K., Franzén, A., & Lindberg, D. (2018). Utvärdering av Mentorer i våldsprevention -

Slu-trapport. Stockholm: Stockholms Universitet, Mälardalens Högskola

& Örebro Universitet.

Flygare, E., Frånberg, G-M., Gill, P., Johansson, B., Lindberg, O., Osbeck, C., & Söderström, Å. (2011). Utvärdering av metoder mot

mobbning (Rapport 353). Stockholm: Skolverket.

McDonald, P., Charlesworth, S., & Graham, T. (2015). Developing a framework of efective prevention and response strategies in work-place sexual harassment. Asia Pacifc Journal of Human Resources,

53(1), 41-58.

Perry, E. L., Kulik, C. T., & Field, M. P. (2009). Sexual harassment training: recommendations to address gaps between the practitioner and research literature. Human Resource Management, 48(5), 817– 837. Perry, E. L., Kulik, C. T., Golom, F. D., & Cruz, M. (2019). Sexual harassment training: often necessary but rarely sufcient. Industrial

Preusser, M. K., Bartles, L. K., & Nordstrom, C.R. (2011). Sexual harassment training: person versus machine. Public Personnel

Mana-gement, 40(1), 47-62.