Besvarande av syftets andra del

Den andra delen av vårt syfte består av att ta fram en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner. Denna modell är avsedd att kunna generaliseras till samtliga Sveriges kommuner, men vi är medvetna om att risken finns att vissa kommuner och vissa kommunala enheter har verksamheter och förutsättningar som medför att modellen inte är tillämpbar. Vi anser att det finns både ett teoretiskt och

empiriskt underlag för utvecklandet av denna modell. Teorin inom

internprissättningsområdet är i första hand framtagen för privata organisationer och i många fall missvisande eller icke relevant för Sveriges kommuner. Dessutom upplever många kommuner att internprissättningen leder till suboptimering vilket vi anser beror på en bristande utformning av deras internprissättning.

Vi kan, med hänvisning till vår analys, redan innan modellen beskrivs fastställa att målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner inte handlar om att ge kommunala enheter obegränsade möjligheter att internt förhandla om internpriserna. Det handlar ej heller om att anpassa sig och konkurrera med marknadspriser eller att ha som syften med internprissättningen att den skall vara medel för resultatbedömning och i dess förlängning, underlag för belöningsfördelning. Vidare handlar det inte heller om att kommunala enheter skall ha total frihet att välja vilken part de vill handla med internt såväl som externt. För att ta fram en modell för målkongruent internprissättning krävs det därför att hänsyn tas till vilka mål kommunala enheter har och inom vilka områden de verkligen kan påverka. Med

95

detta som utgångspunkt beskrivs nedan hur vår modell för målkongruent internprissättning inom Sveriges kommuner ser ut.

Organisation

Grundförutsättningen i vår modell är organisationsstrukturen. Detta eftersom organisationsstrukturen anger villkoren för hur självständiga beslut de anställda kan ta inom en enhet, vilket i förlängningen innebär i vilken grad de påverkas av internprissättningen. Resultatansvar är enligt oss en grundläggande förutsättning för att internprissättningen skall skapa tillräckligt stort engagemang och villighet att påverka. Effekterna blir som starkast om enheter lyder under ett naturligt resultatansvar. Dock är kommunerna ofta begränsade i sina möjligheter att påverka intäktssidan och därför skall de inte utvärderas som om att de lyder under naturligt resultatansvar. Ett artificiellt resultatansvar som tar hänsyn till de kommunala enheternas begränsningar anser vi vara det bästa alternativet.

Syften

När organisationsstrukturen är vald och ansvaret fördelat bör syftet med internprissättningen formuleras. Kostnader är det som kommunerna kan påverka i allra störst utsträckning och därför bör syftena vara utformade därefter. Kostnadseffektivitet och kostnadsmedvetenhet anser vi vara relevanta syften för att hålla resursförbrukningen på en bra nivå. Enligt oss bör Internprissättningen också ha som syfte att fungera som informationsbärare för att ge beslutsfattare relevant beslutsunderlag, vilket leder till att rationella beslut kan fattas.

Metod

Utifrån valda syften bör sedan en lämplig internprismetod väljas. Självkostnad är den metod som vi anser passar de tidigare preciserade syftena allra bäst. Metoden är enkel att förstå och den tydliggör kostnader, vilket bidrar till att förbättrad kostnadsmedvetenhet och kostnadseffektivitet kan uppnås. Samtidigt för självkostnadsmetoden med sig ett relevant beslutsunderlag eftersom att den är ett bra riktmärke på vilka kostnader som måste täckas för att ett nollresultat skall kunna nås, vilket är det vanligaste målet inom kommunala enheter.

Regler och normer

För att internprissättningen skall vara väl fungerande anser vi att vissa regler och normer bör användas för att stödja de syften och den metod som har valts. Fullständig kostnadsinformation skall finnas i syfte att redovisa självkostnaden och när den finns tillgänglig utgör den ett bra beslutsunderlag samt bidrar till kostnadsmedvetenhet. För att informationen skall vara användbar och accepterad ute i de kommunala enheterna anser vi att det är viktigt att kommunerna har fastställt enhetliga principer för hur självkostnaden skall beräknas. Vi anser inte att förhandlade priser bör användas som metod för att sätta internpriser inom kommunerna, men däremot bör det finnas möjlighet för viss form av förhandling och ifrågasättande i samband med att internpriserna fastställs. Detta ger

96

medarbetare en möjlighet att påverka och det uppstår sunda diskussioner där kostnadsmedvetenhet sporras, problem lyfts fram och förbättringsåtgärder kan vidtas.

Administration

Enkel och kostnadseffektiv administration av internprissättning anser vi vara viktigt och detta nås genom en central utformning med anpassning efter de syften, metoder samt regler och normer som gäller. Detta tillvägagångssätt anser vi skapar goda förutsättningar för kontinuitet i systemet. Att därefter upprätthålla en tvåvägskommunikation kring riktlinjerna mellan de som utformar internprissättningen och de som administrerar den dagliga driften anser vi är viktigt för att skapa acceptans och förståelse för internprissättningen och dess administration.

I syfte att göra administrationen enkel och kostnadseffektiv anser vi att internpriserna bör tas fram enligt en prislista med årligt fastställda priser. Att använda prislistor i samband med självkostnadsmetoden anser vi fungerar väl eftersom den relevanta information som krävs finns tillgänglig. Vi rekommenderar att automatkontering används för internavräkning i så hög grad som möjligt eftersom det passar väl ihop med fastställda prislistor och är lätt administrerat då mycket kan skötas vi IT. Vi vill dock rekommendera att den operativa administrationen sker ute i enheterna så att internprisernas roll som informationsbärare inte går förlorad.

På kommande sida visualiseras ovanstående fem delområden i vår modell för målkongruent internprissättning.

97

Modell för målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner

De fem delar som vår modell består av hänger väl ihop och är utformade för att passa kommunala enheters organisationsstruktur och de tidigare rekommenderade syftena. Kostnadsfokus är genomgående i alla delarna och genom att använda modellen tror vi att kostnadsreducerande effekter kan uppnås samtidigt som risken för suboptimerande effekter av internprissättningen minskas. Modellen kommer bidra till att personalen tar kostnadsmedvetna och rationella beslut, utan att behöva tumma på kvaliteten på erbjuden samhällsservice. Således skapar modellen goda förutsättningar för att uppnå målkongruent internprissättning.

98