Besvarande av uppsatsfrågan

På vilket sätt arbetar destinationen Kalmar med och mot en framgångsrik destinationsutveckling?

Destinationen Kalmar arbetar mycket med både marknadsföring och samarbete (Partnerskapet). Genom Partnerskapet arbetar bolagen med många intressenter och väljer att lyssna till lokalbefolkningen. Detta är enligt våra respondenter en viktig faktor till Kalmars destinationsutvecklingsresa. Vi anser att Partnerskapet har gett många fördelar bland annat i form av ekonomiska resurser som har lett till att Kalmar kan ha marknadsfört sig väl, och på så sätt vara konkurrenskraftiga. Vidare har de på det här sättet skapat sig en samsyn på destinationen kring hur de vill synas i förhållande till sina besökare.

Kalmar arbetar och har planer för framtiden för att inte tappa besökare och stagnera.

Specifikt säger respondenterna att de söker efter nya målgrupper och särskilt då på destinationens lågsäsonger för att få ett mer jämnt flöde av besökare. Region Kalmar pekar specifikt på att Kalmar behöver satsa på en ny sorts turism, då destinationen under en längre tid satsat mycket på idrottsturism. Enligt TALC-modellen finns det olika vägar att gå efter stagnationsfasen. Kalmar har enligt egen utsago inte nått dit ännu men respondenterna är eniga om att inom en snar framtid behöver göra något annorlunda. I det här arbetet kanske destinationen kommer att ställas inför ett vägval inte helt olikt det som beskrivs i TALC-modellen. Om destinationen kommer att ta hjälp av modellen eller inte vet vi inte. Men vi ser att den styrka Kalmar har haft i att arbeta tillsammans har varit

en framgångsfaktor. Den vägen tror vi är en fortsatt viktig del i en framgångsrik destinationsutveckling som vi tror är vägen framåt.

Däremot anser vi att destinationen inte ha några konkreta förslag på hur de ska gå från ord till handling. Samtliga respondenter menar att samtidigt som man vill satsa på fler besökare och nya målgrupper är det brist på hotellbäddar och parkeringsplatser. Är detta något man kan utföra samtidigt eller kan det vara fördelaktigt att först lösa problemen med hotellbäddar och parkeringsplatser? Skulle man locka fler målgrupper men stående problem med parkering och hotellbäddar återstår, blir då besökarna nöjda av vistelsen?

Eventuellt kan det vara smartare och först lösa problemen, för att sedan göra en nysatsning i form av att ge destinationen “ett nytt liv” och söka efter en rejuvenation.

Källförteckning

Ahrne, G., 1994. Social organizations : interaction inside, outside and between organizations, London: Sage.

Bell, E., Bryman, A., Harley, A., & Harley, Bill. 2019. Business research methods Fifth edition Emma Bell, Alan Bryman, Bill Harley., Oxford: Oxford University Press.

Berglund, E., 2013. Perspektiv på platsmarknadsföring., pp.Trita-SOM, 2013. Diss.

Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:541897/FULLTEXT01.pdf

Beritelli, P., 2011. Cooperation among prominent actors in a tourist destination. Annals of Tourism Research, 38(2), pp.607–629.

Bhat, S.S. & Milne, S., 2008. Network effects on cooperation in destination website development. Tourism Management, 29(6), pp.1131–1140.

Bohlin, M. & Elbe, J., 2011. Utveckla turistdestinationer : ett svenskt perspektiv 2. uppl.., Malmö: Liber.

Bryman, A. & Nilsson, B., 2018. Samhällsvetenskapliga metoder Upplaga 3., Stockholm:

Liber.

Butler, R.W. 1980. The concept of a tourism area cycle of evolution: Implications for management of resources. The Canadian Geographer 24 (1), 5-12.

Butler, R.W., 2006. The tourism area life cycle Vol. 1 Applications and modifications, Clevedon: Channel View.

Cox, C. & Wray, M., 2011. Best Practice Marketing for Regional Tourism Destinations.

Journal of Travel & Tourism Marketing, 28(5), pp.524–540.

Crouch, G.I. & Ritchie, J.R.B., 1999. Tourism, Competitiveness, and Societal Prosperity.

Journal of Business Research, 44(3), pp.137–152.

Denscombe, M., 2018. Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna Fjärde upplagan., Lund: Studentlitteratur.

Destination Kalmar. u.å. Destination Kalmar AB.

https://www.kalmar.com/sv/destinationkalmar [2020-01-07].

Dwyer, L. & Kim, C., 2003. Destination Competitiveness: Determinants and Indicators.

Current Issues in Tourism, 6(5), pp.369–414.

Ejvegård, R., 2009. Vetenskaplig metod 4. uppl.., Lund: Studentlitteratur.

Ely, P.A., 2013. Selling Mexico: Marketing and tourism values. Tourism Management Perspectives, 8, pp.80–89.

Fawaz, F., Rahnama, M., & Stout, B. 2014. An empirical refinement of the relationship between tourism and economic growth. Anatolia, 25(3), 352-363.

Florin Isac, Radu Cureteanu & Sergiu Rusu, 2010. The Economic Role of Tourism and the Dimension of the Touristic Phenomenon on a National and Global Scale. Studies and Scientific Researches: Economics Edition, (15), pp.Studies and Scientific Researches:

Economics Edition, 01 December 2010, Issue 15.

Framke, W., 2002. The Destination as a Concept: A Discussion of the Business-related Perspective versus the Socio-cultural Approach in Tourism Theory. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 2(2), pp.92–108.

Halkier, H., Kozak, M. & Svensson, Bo, 2014. Innovation and Tourism Destination Development. European Planning Studies, 22(8), pp.1547–1550.

Hall, C.M., 2006. Space - Time Accessibility and the TALC: The Role of Geographies of Spatial Interaction and Mobility in Contributing to an Improved Understanding of Tourism. I Butler, R.W., The tourism area life cycle Vol. 2 Conceptual and theoretical issues, Clevedon: Channel View. ss. 83-100

Hall, C.M., 2008. Tourism planning : policies, processes and relationships 2nd ed., Harlow, England: Pearson/Prentice Hall.

Hallerfelt, M., 2000. Turism 2000 : destinationsutveckling i praktiken, Östersund:

European Tourism Research Institute (ETOUR).

Jiang, Y., Ramkissoon, H. & Mavondo, F., 2016. Destination Marketing and Visitor Experiences: The Development of a Conceptual Framework. Journal of Hospitality Marketing & Management, 25(6), pp.653–675.

Kalmar Kommun. 2018. Årets sommarstad. Igen.

https://www.kalmar.se/uppleva-och-gora/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter/2018-05-25-arets-sommarstad.-igen..html [2019-12-17].

Kalmar Kommun. u.å. Vart är vi på väg?

https://kalmar.se/bygga-bo-och-miljo/samhallsutveckling/kalmar-fran-1970-2029.html [2019-12-15].

Komppula, R., 2014. The role of individual entrepreneurs in the development of competitiveness for a rural tourism destination – A case study. Tourism Management, 40(C), pp.361–371.

Lantz, A., 2013. Intervjumetodik 3. uppl.., Lund: Studentlitteratur.

Line, N.D. & Wang, Y., 2017. Market-Oriented Destination Marketing: An Operationalization. Journal of Travel Research, 56(1), pp.122–135.

Lo, M.-C., Chin, C.-H. & Law, F.-Y., 2019. Tourists’ perspectives on hard and soft services toward rural tourism destination competitiveness: Community support as a moderator. Tourism and Hospitality Research, 19(2), pp.139–157.

Manhas, Parikshat S, Manrai, Lalita A & Manrai, Ajay K, 2016. Role of tourist destination development in building its brand image: A conceptual model. Journal of Economics, Finance and Administrative Science, 21(40), pp.25–29

Medlik, S. 1997. Understanding Tourism. Oxford: Butterworth-Heinemann

Morrison, A.M., 2002. Hospitality and travel marketing 3rd ed., Albany, N.Y.: Delmar Publishers.

Partnership by Kalmar. u.å. NÅGRA MILSTOLPAR I DESTINATION KALMARS HISTORIA. https://partnership.bykalmar.com/historik/ [2019-11-05].

Pike, S. & Page, S.J., 2014. Destination Marketing Organizations and destination marketing: A narrative analysis of the literature. Tourism Management, 41(C), pp.202–

227.

Region Kalmar län. u.å. Detta gör Region Kalmar län.

https://www.regionkalmar.se/detta-gor-region-kalmar-lan/ [2020-01-07].

SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne. 2019. Destinationsfakta.

Smith, S.L.J., 2017. Practical tourism research Second., Wallingford, Oxfordshire;

Boston, MA: CABI.

Song, H., Dwyer, L., Li, G., & Cao, Z. 2012. Tourism economics research: A review and assessment. Annals of Tourism Research, 39(3), 1653–1682.

Steene, A., 2013. Turism : Om att sälja drömmar, Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Bo, Bodén, Bosse & Fuchs, Matthias, 2012. Turismens betydelse:

Litteraturöversikt över forskning kring destinationsutveckling.

Syssner, J., 2012. Världens bästa plats? : platsmarknadsföring, makt och medborgarskap, Lund: Nordic Academic Press.

Tengling, M., 2007. Turism bas. Faktabok 3. uppl.., Malmö: Liber.

Tillväxtanalys. 2012. Destinationsutveckling – turismens betydelse för regional och nationell tillväxt. Östersund: Tillväxtanalys.

https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.201965214d8715afd1516e8/143272950932 3/Rapport_2012_09.pdf [2019-12-18].

Tillväxtverket. 2019a. Turismens begreppsnyckel.

https://tillvaxtverket.se/statistik/turism/vad-ar-turism---turismens-begreppsnyckel.html [2019-11-05]

Tillväxtverket. 2019b. Turismens årsbokslut 2018. https://tillvaxtverket.se/statistik/vara- undersokningar/resultat-fran-turismundersokningar/2019-06-18-turismens-arsbokslut-2018.html [2019-11-06].

Weaver, D.B. & Lawton, L., 2006. Tourism management 3. ed., Milton, Qld.: John Wiley

& Sons.

Wolming, S. 1998. Validitet Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Pedagogisk Forskning i Sverige 1998 årg. 3 nr 2 s 81–103 ISSN 1401–6788

Åsberg, R., 2000. Ontologi, epistemologi och metodologi : en kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser, Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Bilagor

Bilaga 1