På grund av att nödvändiga data saknats eller av tidsbrist inte kunnat utnyttjas, har studien haft sin begränsning. Så till exempel har det inte varit möjligt på grund av tidsbrist att se på ekonomin för hushållen inom de olika bostadsområdena. Data har också saknats på om föräldrarna var beroende av någon form av bidrag, nivån av arbetslöshet och kriminalitet, vilket kan tänkas påverka barns studieresultat. Inte heller har föräldrarnas arbetsmarknadsanknytning undersökts. I studien (Skolverket 2003) framgår att det finns ett visst samband mellan elevers prestation i skolan och faderns arbetsmarknadsanknytning i Sverige. Det visade sig att andelen fäder som inte arbetar är i genomsnitt ca 4 gånger så hög bland emigranter jämfört med svenskfödda fäder. Tillgången till sociala nätverk och familjernas kännedom om det svenska samhällets institutioner och dess funktioner är andra faktorer vars påverkan hade varit intressanta att mäta. Dessa institutioner (North 1993) har en avgörande betydelse för samhällets och individens utveckling. Utan medborgarnas vetskap om dessas existens kan de heller inte utnyttjas. En annan, enligt min egen uppfattning, viktig fråga som i denna studie är obesvarad; hur väl förstår de i studien inblandade individerna med utländsk bakgrund svenska språket? Den enda grupp man med goda skäl kan anta inte har några språksvårigheter är barn i ”Sverige” gruppen; om barnen är födda i Sverige eller inte, har inte undersökts då jag inte anser det har så stor relevans för denna studie. Dess eventuella påverkan är också osäker som ett par extremexempel visar; svenska föräldrar med nyfött barn flyttar hem efter en kortare utomlandsvistelse och en utländsk familj flyttar till Sverige med barn i tonåren. Båda barnen är födda utomlands, men kommer med stor sannolikhet att prestera olika.
Av tidsbrist har familjernas socioekonomiska status inte berörts, men andra studier (Skolverket 2003 & Behtoui 2006) påvisar att barn med föräldrar med utländsk bakgrund har i genomsnitt lägre socioekonomisk status jämfört med barn med svenska föräldrar.
Hur länge en utländsk född elev har vistats i Sverige har heller inte studerats. Ju längre en elev har bott i landet ju bättre kan denne förväntas prestera om allt annat är lika (Skolverket 2003). Visserligen har det varit möjligt att från tillgängligt material se varifrån föräldrar och barn kommer, men det går inte att utröna anledningen till att utlandsfödda kom till Sverige. Man kan anta att föräldrar som kom hit som flyktingar med traumatiska upplevelser, till exempel från krigets Bosnien, inte på samma sätt kan utstråla den trygghet och tillförsikt mot sina barn som föräldrar som kom hit för att söka ett bättre avlönat
arbete; till exempel de tyska läkare som flyttat till Sverige kan på goda grunder antas vara mer mottaglig för det nya landets språk, kultur med mera än en flykting som ser destinationslandet som en temporär fristad. Man kan anta att en sådan delfaktor också påverkar deras barns studieresultat.
Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008) Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, andra upplagan, studentlitteratur, Danmark.
Alm, Susanne & Palme, Joakim (2008) Fjorton perspektiv på framtiden (Red) Institutet för Framtidsstudier.
Andersson, Dan & Lindblad, Jenny (2008) Etableringen på
arbetsmarknaden – Hur klass, kön och etnicitet styr ungdomars villkor (LO- rappot) Landsorganisationen i Sverige.
Behtoui, Alireza (2006) Unequal Opportunities- The Impact of Social Capital and Recruitment Methods on Immigrants and Their Children in the Swedish Labour Market. Linköping, Linköpings universitet.
Bolin, Lotta (2005) Plugghästarna tar revansch, Mångkulturellt centrum. Bryman, Alan (2005) Samhällsvetenskapliga metoder, Liber.
Bunar, Nihad (2001) Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism, Eslöv: Symposium.
Dahmström, Karin (2006) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning, fjärde upplagan, studentlitteratur, Lund.
Forma framtiden (2000-2004) Slutrapport från forskningsprogrammet Människan i framtiden, Institutet för Framtidsstudier.
Gruber, Sabine (2001:4) Från, barn till nya medborgare, till elever med invandrarbakgrund, En studie av etnisk mångfald i skolpolitiska dokument, Integrationsverkets stencilseri.
Gustavsson Bengt (2007) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, (red) studentlitteratur, Lund.
Gornitzka, P Charlotte & Salonen, Tapio (2006) ”Skilda uppväxtvillkor”, rapport från Rädda Barnen.
Gåna, Karim (2007) Invandrarbarns skolsvårigheter – vad kan det beror på? Lärareprogrammet.
Hermanson, Gunnar & Friberg, Annika (2000:43) Begreppet invandrare - användningen i myndigheters verksamhet.
Hylland, Thomas (2002) Kulturterrorismen, en uppgörelse med tanken om kulturell renhet, Nya Doxa, Norge.
Klintefelt, Annika (2005) Beskrivning av Sveriges befolkning, utländsk bakgrund, Befolkningsstatistik, (SCB).
Lindgren, Anne-Marie (2002) Rapport, Kunskap som klassfråga tankesmedjan, sap, Stockholm.
Ljungdahl, Sofia & Bremberg, Sven (2009) Barn till ensamstående i Sverige - risker, förklarande faktorer och förebyggande insatser, Statens folkhälsoinstitut Östersund.
Martinson, Lina (2004) Integration och segregation i boendet, begrepp och indikatorer, Boverkets rapport.
Martinson, Lina (2006) Antalet studenter med utländsk bakgrund ökar, Statistiska centralbyrån, (SCB).
May, Tim (2004) Samhällsvetenskaplig forskning, studentlitteratur, Lund.
North, C Douglass (1993) Institutionerna, tillväxten och välståndet, översättning: Sjöström, O Hans, första upplagan, The University of Cambridge.
Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2006:1) Etik i forskningens vardag, Linköpings universitet.
Olsson, Erik; Lundqvist, Catarina; Rabo, Annika; Sawyer, Lena; Wahlbeck, Östen; Åkesson, Lisa [red] Transnationella Rum, (2008) Boréa.
Pahdenpä, Pirjo (1997) Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Institutionen för pedagogik, Stockholms universitet. Rudberg, Birgitta (1974) De första stegen i statistik, Stockholm.
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken, Stockholm, Fälth & Hässler. Skolverkets rapport (2004) Elever med utländsk bakgrund, Stockholm. Skolverkets rapport (2003) 227 läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund, En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i 10 länder, Örebro.
Skolverkets rapport (1999) ”Ämnesproven skolår 9 1998 – Analys av resultaten”, Stockholm.
Statistiska centralbyrån (1990-2006) En longitudinell databas kring utbildning, inkomst och sysselsättning, Bakgrundsfakta.
Statistiska centralbyrån (1992) Utbildning och uppväxtförhållanden, rapport nr. 77, Örebro.
Statistiska centralbyrån (2002) Sveriges framtida befolkning 2002 – 2050.
Statistiska centralbyrån (2007:2) Ekonomisk välfärdsstatistik, Örebro. Stigendal, Mikael (1998) Sociala värden i olika sociala världar, delrapport 9: Rosengård, Malmö.
Stigendal, Mikael (1999) Sociala värden i olika sociala världar – segregation och integration i storstaden, studentlitteratur, Lund.
Stigendal, Mikael (2007) Allt som inte flyter, Fosies potentialer – Malmös problem, Malmö.
Vilhelmsson, Roger (2000) Invandrarungdomar – arbete och arbetsmarknad – Sverige.
Internet
Vetenskapsrådet,
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS
15.pdf. 22-11-2006.
Begreppet invandrare är en konstruktion (2000)
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_475953.svd 16-02-2009
Fler studenter med utländsk bakgrund.
http://www.student.se/forum/f16t8631.html 10-02-2009 Invandrare, svenskar och konstruerade identiteter
http://209.85.129.104/search?
q=cache:kpE6K51age0J:www.mattias.st/blogg.asp%3F...31-05-2007
12-03-20009
Malmöbor med utländsk bakgrund (2008).
http://www.malmo.se/kommunfaktapolitik/statistik/02utlandskbakgrund.4. 33aee30d103b8f15916800028396.html 15-02-2009.
http://www.malmo.se/trygghetsakerhet/skadestatistikformalmo.4.18feca1 10487a09525800042.html 10-02-2009.
Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige.
http://209.85.129.104/search?q=cache:au5rYO6yMgJ:www.sios.org/page3/ page3.ht... 31-05-2007.
Tidningsartiklar
Kimenga, José & Ryggeståhl, Parizkova Iva Rosengård behöver trygghet, (27 januari 2009) Extra östergötland.
Diagram
Diagram 1. Familjesammansättning av undersökningsdata, Malmö,
1990 – 2006.
Diagram 2. Högsta utbildningsnivå- föräldrar och barn från Sverige, NW och övriga länder.
Diagram 3. Utbildningsnivå för föräldrar och barn med svensk bakgrund .
Diagram 4. Utbildningsnivå för barn- föräldrar födda i NW-land utan Sverige.
Diagram 5. Utbildningsnivå för barn- föräldrar födda i övriga länder.
Diagram 6. Barn med en respektive två samboende föräldrar.
Diagram 7. Utbildningsnivå för män & kvinna.
Diagram 8. Bostadsområde med universitetsutbildade föräldrar samt barn inom samma område.
Diagram 9. Del faktorer som kan ha påverkat barnens utbildning i den valda populationen.
Bilaga
Bilaga 1