Beteendemisslyckanden

Insikten att resursfördelningen kan förbättras genom prissättning av externa effekter och adekvat information vilar på neoklassisk ekonomisk teori. Denna teori utgår från att individen uppträder rationellt. I vardagligt tal kan detta formuleras som att indivi-den fattar det beslut som bäst överensstämmer med sina preferenser. Vidare antas att individen har stabila preferenser, information om konsekvenserna av olika val och förmåga att behandla denna information. Inom beteendeekonomi ifrågasätts några av dessa antaganden. Beteendeekonomisk forskning bygger ofta på så kallade laboratorie-experiment som utförs av psykologer och ekonomer och som används för att utveckla nya teorier. Beteendemisslyckanden kan leda till systematiska snedvridningar i indivi-dens beslutsfattande och innebära att hushållen inte reagerar på exempelvis koldioxid-beskattning på det sätt och i den omfattning som regeringen förväntar sig. Den empi-riska litteraturen på området är dock splittrad.

RATIONELL OUPPMÄRKSAMHET OCH BEGRÄNSAD RATIONALITET

Tanken bakom rationell ouppmärksamhet är att när informationsmängden är överväldi-gande och kostsam att ta till sig kan individen välja att agera på ofullständig informat-ion.38 Att exempelvis välja bil bland tusentals bilmodeller är komplext. Bilarna har olika attribut som till exempel pris, storlek, material, utförande, styling, tillbehör, bränsleeffektivitet, garanti, acceleration, komfort, säkerhet och tillförlitlighet. För att individen ska maximera sin nytta och göra rätt val krävs att bilens alla attribut jämförs och vägs av. Att välja ut de attribut som har störst betydelse och göra valet utifrån dessa är rationellt. Ett styrmedel som ökar uppmärksamheten på vissa attribut kom-mer då vara välfärdssänkande. Däremot kan ett styrmedel som minskar kostnaden för ökad uppmärksamhet vara välfärdshöjande. Det skulle exempelvis kunna utgöras av initiativ för att förbättra och tydliggöra märkningen av bilens bränsleeffektivitet. Inom beteendeekonomi ifrågasätts individens förmåga att fatta rationella beslut.

Be-gränsad rationalitet innebär att individen är rationell men begränsas av sin kognitiva

förmåga att hantera information. Individen tillämpar därför tumregler i beslutsfattan-det istället för att jämföra och väga av alla alternativ. Kan inte beslutet upprepas för att lära av misstagen riskerar individen att, utifrån preferenserna, välja fel. En studie av amerikanska hushåll visar att bilköparna inte följer det rationella beslutsfattandet utan gör fel när de ska uppskatta bränslekostnader och besparingar över tid (Turrentine och Kurani 2007). Detta skulle kunna leda till en systematisk undervärdering av bräns-lekostnaderna (Allcott m.fl. 2012). Det är dock svårt att skilja på vad som är begränsad

rationalitet och vad som är rationell ouppmärksamhet. Tumregler kan således vara

ration-ellt. I länder med låga drivmedelspriser prioriteras sällan bränsleeffektiviteten vilket kan leda till att bränsleeffektiviteten undervärderas (Greene 2010). I länder, som Sve-rige, med höga drivmedelspriser prioriteras sannolikt bränsleeffektiviteten.

FÖRÄNDERLIGA PREFERENSER

Beteendeekonomi har visat att preferenserna inte är stabila utan ibland förändras på systematiska sätt (Östling 2009).39 Ett exempel är referensberoende preferenser som uppstår

38 Forskningsansatser som försöker modifiera hypotesen om rationella förväntningar är exempelvis Gabaix (2014), Houde (2012) och Sallee (2014).

39 Beteendeekonomi har också visat att individen inte alltid enbart bryr sig om att maximera sin egen nytta utan även bryr sig om andras nytta, det vill säga har sociala preferenser.

vid beslut under osäkerhet när individen värderar ett utfall som vinst eller förlust i förhållande till en referenspunkt (Gillingham och Palmer 2013). Till exempel finns det empiriskt stöd för att individer uttrycker förlustaversion, vilket innebär att nyttominsk-ningen från en förlust är större än nyttoöknyttominsk-ningen från en lika stor vinst (Tversky och Kahneman 1992). När individen står inför valet att köpa en mer bränsleeffektiv bil finns en osäkerhet som kan leda till förlustaversion (Greene m.fl. 2009). Osäkerheten gäller framtida bränslepriser, den faktiska ökningen i bränsleeffektivitet och hur myck-et bilen kommer att köras. Dmyck-et innebär att kostnaderna kanske väger så tungt att köpmyck-et inte blir av även om även nettointäkterna sannolikt är positiva.

Det finns studier som visar att individer kan ha tidsinkonsistenta preferenser och dis-kontera framtiden hyperboliskt, det vill säga tillämpa en lägre räntesats för långsiktiga effekter än för kortsiktiga (Strotz 1956; Schelling 1984). Detta kallas självkontrollsproblem och kan resultera i att individer skjuter upp beslut som är kostsamma idag men som medger fördelar i framtiden, som exempelvis investeringar i bränsleeffektivare bilar. Hur information ramas in kan ha betydelse för vilka alternativ individen föredrar, trots att alternativens konsekvenser är oförändrade, så kallade inramningseffekter. Det beakta-des av amerikanska naturvårdsverket när de skulle beakta-designa märkningssystemet för bränsleeffektivitet (EPA 2010; Gillingham och Palmer 2013).

STATUSDRIVEN KONSUMTION AV STORA BILAR

Beteendeekonomi har visat att individen även bryr sig om sin relativa konsumtions-nivå och inte bara hur mycket den konsumerar absolut sett (Easterlin 2001; Ferrer-i-Carbonell 2005; Luttmer 2005; Johansson-Stenman m.fl. 2002; Solnick och

Hemenway 2005; Carlsson m.fl. 2007). Nyttan av att konsumera en så kallad posit-ionsvara beror både på hur mycket som konsumeras och hur mycket andra konsume-rar av samma vara (Hirsch 1976; Frank 1985). Statusdriven konsumtion innebär att en ökning i någons relativa status medför en minskning i den relativa statusen för andra. Det är mer sannolikt att stora bilar som stadsjeepar körs av individer från tätbefolkade områden. Att det finns en statusdriven konsumtion av stora och utsläppsintensiva bilar kan tyda på att målgruppen är mindre mottaglig för åtgärder som begränsar kon-sumtionen av drivmedel och transporter (Choo och Mokhtarian 2004). Det kan också tyda på att det behövs en högre drivmedelsbeskattning (Aronsson och Johansson-Stenman 2010, 2014).

KOMMENTAR

Vi har ovan diskuterat olika marknads- och beteendemisslyckanden. Flera av dessa kan sägas föreligga även i den svenska ekonomin, även om deras magnitud är oklar. Även i närvaro av sådana marknads- och beteendemisslyckanden bör dock grunden för en verksam och effektiv klimatpolitik utgöras av styrmedel som prissätter utsläp-pen av växthusgaser. Däremot kan kompletterande styrmedel vara motiverade. För att analysera hur bra olika styrmedel möter eventuella marknadsmisslyckanden samt hur den klimatpolitiska styrningen på transportområdet kan effektiviseras studeras de vik-tigaste styrmedlen för att minska koldioxidutsläppen och energianvändningen: driv-medelsskatterna (avsnitt 3.1) och EU:s koldioxidkrav på nya bilar (avsnitt 3.2). Ana-lysen omfattar även två styrmedel som övervägs: bonus-malus (avsnitt 3.3) och kvot-plikten på biodrivmedel (avsnitt 3.4).

Avsnittet i korthet

 Vägtrafikens externa kostnader utgörs av vägslitage, olyckor, utsläpp av kol-dioxid och andra luftföroreningar, buller samt trängsel. De externa kostna-derna är i stort sett internaliserade för bensinbilar, men inte för dieselbilar.  Teknisk kunskap är en kollektiv nyttighet som kan motivera stöd i olika delar

av innovationsprocessen. Det empiriska underlaget för hur omfattande FoU-stödet bör vara är svagt. Stöd till specifika tekniker bör motsvara läroeffek-tens storlek och fasas ut när tekniken blir kommersiell.

 En produkt kan bli mer värdefull för användaren när andra använder samma produkt på grund av nätverksexternaliteter. Det kan motivera statligt stöd, under en övergångsperiod, för att säkerställa en viss tillgång på laddstolpar.  Asymmetrisk information om bränsleeffektiv teknik och dess kostnad kan

medföra minskat utbud av bränsleeffektiva bilar. Märkningssystem för nya bilar, som följs upp av kontroller och sanktioner, begränsar sådana problem.  Det finns stöd för att förekomsten av begränsad rationalitet kan påverka

in-vesteringsbesluten. Några av dessa avvikelser kan bero på kognitiva begräns-ningar andra på rationella förenklingar. Det behöver fastställas empiriskt i vilken utsträckning avvikelserna innebär beteendemisslyckanden.

 Vi har diskuterat andra marknads- och beteendemisslyckanden än koldioxid-utsläpp. Flera av dessa kan sägas föreligga också i den svenska ekonomin, även om deras magnitud är oklar. Även i närvaro av sådana marknads- och beteendemisslyckanden bör dock grunden i den svenska klimatpolitiken ut-göras av en prissättning av utsläppen av växthusgaser.