Syftet med försöken var att kontrollera betningsmedlens effekt på kornets bladfläcksjuka. Försöken finansierades av Sverigeförsöken, Stiftelsen Lantbruksforskning, Jordbruksverket och Lantmännen.
Text: Louice Lejon, Hushållningssällskapet Östergötland
louice.lejon@hushallningssallskapet.se
Ekologisk försöksrapport 2019 Ekologisk försöksrapport 2019 53
Betning av ekologiskt utsäde
VÄXTSKYDD
det. Cedomon är ett betningsmedel baserat på jordbakterien Pseudomonas chlororaphis och an- vänds vid betning av vårkorn och havre. Verk-ningsmekanismen är inte helt utredd, men tros bero på flera samverkande faktorer. Några teorier är att Pseudomonas chlororaphis effektivt konkurre-rar om näring och utrymme med patogena bakte-rier, att de utsöndrar svamphämmande substanser och att de stimulerar växtens självförsvar. Behand-lat utsäde är hållbart i ett år från betningstillfället och fungerar bäst på ytligt liggande sjukdomar.
Resultat från försök 2005-2007 och 2010-2012 visade att Cedomon hade effekt i samma nivå eller bättre som de kemiska betningsmedlen.
Under ett år, 2008, var effekten något sämre cirka 80 procent men ändå fullt godtagbar för att vara ett biologiskt preparat.
Thermoseed är en värme- och ångbehandling som kan användas på alla typer av utsäde. Thermo- seed fungerar på merparten av de utsädesburna svampsjukdomar som förekommer i svensk odling, men inte mot dvärgstinksot. Effekten mot stinksot är också begränsad då båda dessa sjuk- domar är såväl mark- som utsädesburna.
Resultat
Primärangreppen av kornets bladfläcksjuka på parti 1 var mycket låga för samtliga försöksplatser.
I parti 2 var det något högre angrepp. Här urskil-jer sig Thermoseed med lägst smittohalt på
samt-liga försöksplatser. Även Cedomon har gett en viss effekt, men betydligt lägre än för Thermoseed.
Sekundärangreppen var relativt låga på parti 1 i Anderslöv och Linköping och där var också skill-naden mellan de olika behandlingarna låg. För parti 1 i Västerås och i samtliga lokaler för parti 2 var skillnaderna större. I medel hade parti 2 16 procent angrepp i obehandlat led, 14 procent i Cedomonbehandlat och 7 procent i Thermoseed-behandlat.
I skörd avkastade parti 1 lika mycket i Cedo-monbehandlat led som i obehandlat. Thermoseed-behandlat led avkastade 102 i relativtal. För parti 2 var skillnaderna större. Där avkastade Cedo-monbehandlat led 101 i relativtal till obehandlat medan Thermoseedbehandlat stack ut med 109.
Figur 1. Primärangrepp av kornets bladfläcksjuka i de olika leden samt medel för parti 1.
0
Anderslöv Linköping Medel
Primärangrepp parti 1
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
0
Anderslöv Linköping Västerås Medel
Sekundärangrepp parti 1
0
Anderslöv Linköping Medel
Primärangrepp parti 2
0
Anderslöv Linköping Västerås Medel
Sekundärangrepp parti 2
Skörd kg/ha
Tabell 1. Avkastning i kg/ha och relativtal för olika partier och behandlingar.
54 Ekologisk försöksrapport 2019 Ekologisk försöksrapport 2019
Anderslöv Linköping Medel
Primärangrepp parti 1
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
0
Anderslöv Linköping Västerås Medel
Sekundärangrepp parti 1
0
Anderslöv Linköping Medel
Primärangrepp parti 2
0
Anderslöv Linköping Västerås Medel
Sekundärangrepp parti 2
Figur 2. Primärangrepp av kornets bladfläcksjuka i de olika leden samt medel för parti 2.
Figur 3. Sekundärangrepp av kornets bladfläcksjuka i de olika leden samt medel för parti 1.
Figur 4. Sekundärangrepp av kornets bladfläcksjuka i de olika leden samt medel för parti 2.
0
Anderslöv Linköping Medel
Primärangrepp parti 1
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
0
Anderslöv Linköping Västerås Medel
Sekundärangrepp parti 1
0
Anderslöv Linköping Medel
Primärangrepp parti 2
0
Anderslöv Linköping Västerås Medel
Sekundärangrepp parti 2 0
Anderslöv Linköping Medel
Primärangrepp parti 1
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
Obehandlat Thermoseed Cedomon
0
Anderslöv Linköping Västerås Medel
Sekundärangrepp parti 1
0
Anderslöv Linköping Medel
Primärangrepp parti 2
0
Anderslöv Linköping Västerås Medel
Sekundärangrepp parti 2
Sammanfattning
Sex konventionella vallförsök med kvävestege i blandvall har pågått under tre vallår, 2017-2019.
Försöken har haft samma upplägg och varit utlagda på gårdar på olika platser.
År 1 var den totala avkastningen i medel 1120 kg ts/ha högre och mängden skördad råprotein (kväveskörden) 11 kg N/ha högre i det led som gödslats med 90 kg N jämfört med ogödslad blandvall. År 2 var mycket torkpåverkat. Tredje vallåret var klöverhalterna överlag lägre och det gödslade ledet gav högre avkastning, i genomsnitt 2400 kg ts/ha och 46 kg N/ha större kväveskörd.
Kväveskörden var i medel lägre för båda led år 3.
Bakgrund och försöksupplägg
Försöken består av sex led med kvävestegar, varav fem led med blandvall och gödslingar mellan 0 och 270 kg N/ha och år, samt ett led med ogöds-lad gräsvall. Här presenteras endast resultat för 0 och 90 kg N /ha för att resonemanget ska vara mer tillämpbart i ekologisk odling. I ledet med 90 kg N/ha tillfördes N27 med 40 kg N till första skörd, 30 kg N till andra skörd och 20 N till tredje skörd.
Försöket anlades 2017 på befintliga första- årsvallar på gårdar i Götaland och Svealand med stallgödsel i växtföljden. Vid valet av försöksfält hade man som kriterium att arterna timotej,
Rådgivarens kommentar
2017-2019 låg konventionella kvävegödslings-försök utlagda i blandvall på sex gårdar på olika platser i södra Sverige. I denna artikel tas endast de ogödslade leden, samt ledet med 90 kg N/ha upp. Vikten av att försöka bibehålla klöverhalten hela vallens liggtid vid ingen eller sparsam göds-ling syns tydligt i försöksresultaten. Klöveran- delen minskade på de flesta orter till år 3, vilket är vanligt. Detta medförde att gödslingen gav större effekt, skillnaden i skördad mängd råpro-tein (kväveskörd) och avkastning jämfört med det ogödslade ledet blev större än år 1 på dessa orter.
Avkastningen ökade överlag och även den totala råproteinskörden med gödsling, vilket är fullt naturligt. Gödslingsnivån 90 kg N/ha räckte
dock inte till för att höja råproteinhalten till samma nivå som för det ogödslade ledet, som hade högre klöverinnehåll. Detta undantaget år 2, 2018, men det var ett extremt varmt och torrt år.
En utmaning är att vid vårbesiktning av vallen avgöra om klöverhalten räcker för den planerade gödslingen, eftersom den förändras under säsongen.