BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)

Finansiella rapporter är ett strukturerande återgivande av ett företags finansiella ställning och finansiella resultat. Syftet är att ge information om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden, som är användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter. Swedbank presenterar rapporten över totalresultat

1 Företagsinformation

2 Redovisningsprinciper

Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2009 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 19 februari 2010. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernens verksamhet beskrivs i Förvaltnings berättelsen.

Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 26 mars 2010.

intäkts- och kostnadsposter i resultatet såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och kostnadsposter redovisas i övrigt totalresultat.

Rapporten över totalresultatet innehåller resultat som redovisats över resultaträkning-en samt ingåresultaträkning-ende komponresultaträkning-enter i övrigt totalresultat.

Koncernredovisning (IFRS 3, IAS 27)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande, det vill säga rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier för att uppnå ekonomiska förmåner. Dessa företag, dotterföretag, har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarförbindelserna redovisas som goodwill. Vid rörelseförvärv i flera steg fastställs storleken på goodwill vid tidpunkten för varje transaktion. Dotterföreta-gen konsolideras från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande erhålls och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytandet upphör, vilket normalt sammanfaller med avyttringstidpunkten. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses den valuta som främst används i en verksamhets kassaflöden. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö.

Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Utestående terminskontrakt värderas till balansdagens terminskurser. Innehav av utländska sedlar värderas till köpkurser för sedlar per balansdagen. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, inklusive valutakomponenten i terminskon-trakt, och icke monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i

resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.

Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i Övrigt totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till Övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräkningsdiffe-renser och valutakursdiffeomräkningsdiffe-renser i resultaträkningen.

Finansiella instrument (IAS 32, IAS 39)

Merparten av koncernens poster i balansräkningen avser finansiella instrument. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument i ett annat företag.

Exempel på en finansiell tillgång eller skuld är kontanter respektive avtal om att erhålla eller erlägga kontanter eller andra finansiella tillgångar. Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på olika rader som allmänhet eller kreditinstitut beroende på vem som är motpart. Har det finansiella instrumentet ingen specifik motpart eller då det är noterat på en marknad rubriceras de finansiella instrument i balansräkningen som olika typer av värdepapper. Finansiella skulder där fordringsägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av exempelvis valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt. Derivat redovisas på egna rader i balansräkningen, antingen som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller negativt verkligt värde. Avtalsenliga upplupna räntor redovisas på separata rader i balansräkningen. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på affärsdag då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderingskategorin låneford-ringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i allt väsentligt överförts till annan part.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

Inbäddade derivat

Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det

för ett fristående derivat. Ett inbäddat derivat skiljs från värdkontraktet och redovisas separat som Derivat i balansräkningen då dess ekonomiska egenskaper inte är nära förknippade med värdkontraktets, under förutsättning att det sammansatta finansiella instrumentet inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad emot värdepapprets värdeförändringsrisk. Erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålt värdepapper redovisas även som ställd pant. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovisas på affärsdag som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång.

Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen.

Finansiella instrument, värdering (IAS 39)

Koncernens finansiella instrument indelas i värderingskategorierna finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, investeringar som hålles till förfall samt övriga finansiella skulder. Några enstaka och beloppsmässigt obetydliga innehav har kategoriserats som finansiella tillgångar som kan säljas, benämnt Värderingskategori, tillgängliga för försäljning. Initialt värderas samtliga finansiella instrument till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet. För finansiella instrument som efterföljande inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen görs även tillägg för direkta transaktionskostnader för att anskaffa det finansiella instrumentet. Efterföljande värdering sker beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. I noter till poster i balansräkningen med finansiella instrument framgår hur redovisat värde fördelar sig på olika värderingskategorier.

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen omfattar instrument som innehas för handel och samtliga derivat, exklusive derivat som säkringsredovisas enligt metod för kassaflödessäkring eller enligt metod för säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet. Finansiella instrument som innehas för handel har förvärvats i syfte att säljas eller återköpas inom kort tid alternativt ingår i en portfölj för vilka det finns ett mönster av kortfristiga realiseringar av resultat. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Handel.

Till kategorin hänförs också andra finansiella instrument som vid första redovisningstill-fället valts att oåterkalleligt redovisas till verkligt värde, den så kallade verkligt värde optionen. Valet att oåterkalleligt värdera finansiella instrument till verkligt värde används i koncernen för avskilda portföljer av utlåning, emitterade värdepapper och inlåning, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk. Kännetecknande för de finansiella instrumenten som omfattas är att de enligt kontraktet har fast räntesats. Valet görs för att eliminera redovisnings-mässig volatilitet som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper normalt sett används för derivat och övriga finansiella instrument. Även finansiella skulder inom försäkringsrörelsen, där kunden bär placeringsrisken, kategoriseras på samma sätt då korresponderande tillgångar också värderas till verkligt värde. Innehav av aktier och andelar som inte är intresseföretag eller avsedda för handel har koncernen valt att kategorisera till verkligt värde via resultaträkningen då innehaven hanteras och utvärderas utifrån verkligt värde. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Övrigt.

De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras i möjligaste mån på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart.

Värdeförändring redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. För finansiella instrument i handelsverksamhet innehåller koncernens resultatpost även aktieutdelningar. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. Även värdeförändring på finansiella skulder till följd av koncernens förändrade kreditvärdighet redovisas separat vid förekomst. Värdenedgång hänförlig till gäldenärens eller emittentens betalningsför-måga hänförs till Kreditförluster, netto.

Lånefordran redovisas första gången till anskaffningsvärde, vilket utgörs av utbetalt lånebelopp med avdrag för erhållna avgifter och tilllägg för kostnader som utgör en integrerad del i avkastningen. Den räntesats som ger lånefordrans anskaffningsvärde som resultat vid beräkning av nuvärdet av framtida betalningar utgör den effektiva anskaffningsräntan. Lånefordrans upplupna anskaffningsvärde beräknas genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna med den effektiva anskaffnings-räntan. Som ränteintäkt redovisas erhållna räntebetalningar samt förändringen av lånefordrans upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför att en jämn avkastning erhålls.

På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskriv-ningsbehov för en lånefordran eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades första gången, som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Koncernen bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Låneford ringar för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med likartade kreditriskegenskaper.

Dessa portföljer bedöms därefter kollektivt ifall objektiva belägg för nedskrivning finns.

Eventuell nedskrivning beräknas då för portföljen i sin helhet. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk som individuellt identifierats ha objektiva belägg för nedskrivning värderas individuellt utifrån förlustrisken i portföljen som helhet. Om nedskrivningsbehovet minskar i efterföljande perioder återförs tidigare gjord nedskrivning. Lånefordran redovisas dock aldrig till ett högre värde än vad det upplupna anskaffningsvärdet varit om nedskrivningen

inte gjorts.

Nedskrivningar på lånefordringar redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto, vilket antingen sker som reserveringar för individuellt osäkra lån, portföljreserve-ringar eller som bortskrivningar av osäkra lån. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster. Redovisat värde på lånefordringar är upplupet anskaffningsvärde reducerat med bortskrivningar och reserveringar. Reserveringar för sannolika förluster för garantier och andra ansvarsför-bindelser redovisas på skuldsidan.

Osäkra lån är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En lånefordran är inte osäker om det finns säker heter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar.

Värderingskategori, hålles till förfall

Vissa finansiella tillgångar som förvärvats i syfte att innehas till förfall har kategorise-rats som investeringar som hålles till förfall. Dessa har fastställd löptid, är inte derivat och är noterade på en marknad. Investeringarna redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med eventuellt avdrag för nedskrivningsbehov. Värdering sker på samma sätt som för lånefordringar.

Omklassificering av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som inte längre uppfyller kriterierna för handel får från den 1 juli 2008 omklassificeras från värderingskategorin Finansiella instrument till verkligt värde under förutsättning att extra ordinära förutsättningar föreligger.

Vid en omklassificering till värderingskategorin Investeringar som hålles till förfall krävs också att intentionen och förmågan finns att inneha investeringen till förfall.

Tillgångarnas verkliga värde vid tidpunkten för omklassificering anses fortsättnings-vis utgöra anskaffningsvärde.

Värderingskategori, övriga finansiella skulder

Finansiella skulder som inte redovisas inom finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet beräknas på samma sätt som för lånefordringar.

Säkringsredovisning till verkligt värde

Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredo-visningen medför att den säkrade risken i det säkrade instrumentet också omvärderas till verkligt värde. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresul tat finansiella poster till verkligt värde.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. När ett prognostiserat kassaflöde leder till redovisning av en ickefinansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Övrigt totalresultat och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats.

Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeför-ändringar.

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamhet i annan funktionell valuta än rapporteringsvaluta omräknas. Finansiella skulder som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valutakursen per balansdagen.

Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som bestämts vara effektiv redovisas i Övrigt totalresultat. Eventuell inneffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. En förutsättning för att säkringsredo-visning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats.

Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeför-ändringar.

Leasingavtal (IAS 17)

Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels som ränte intäkter och dels som amortering. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomis-ka riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernen är leasetagare i operationella leasingavtal. Leasingavgiften för dessa avtal kostnadförs linjärt över leasingperioden. Koncernen är också leasegivare i några beloppsmässigt oväsentliga operationella leasingavtal.

Intresseföretag (IAS 28)

Investeringar i intresseföretag, företag där ägaren har betydande inflytande men inte kontroll, konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar.

Goodwill hänförlig till intresseföretaget ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov.

Ägd andel av intresseföretagets resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på egen rad. Andel av intresseföretagets skatt redovisas i resultaträkningen som skatt.

Intresseföretagens rapporteringsdatum och redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens.

Joint venture (IAS 31)

Investering i ett joint venture redovisas som intresseföretag enligt kapitalandels-metoden, se Intresseföretag ovan. Med joint venture avses ett avtalsbaserat förhållande där koncernen tillsammans med ytterligare part gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och där parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten.

Immateriella tillgångar (IAS 38) Goodwill

Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet som motsvarar den del av anskaffningsvärdet för den förvärvade rörelsen som överstiger verkligt värde netto för den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång.

I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen.

Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.

Immateriella tillgångar värderas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperiod för immateriella tillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över dess längd och prövas för nedskrivning om nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivnings metod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs prövning för nedskrivning på samma sätt som för goodwill istället för systematisk avskrivning. Bedömningen att en nyttjandeperiod är obestämbar omvärderas årligen för att fastställa om den fortfarande är obestämbar. Ifall den blir bestämbar påbörjas avskrivningar.

Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer.

Materiella tillgångar (IAS 2, 16, 40) För eget bruk

Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redovisas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde, med

Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redovisas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde, med