Detta arbetes fynd understryker vikten av fysisk aktivitet som en viktig del i att stärka den hälsorelaterade livskvalitén. I Sverige är hjärtrehabiliteringen relativt standardiserad och de nationella riktlinjerna ger stöd i hur den skall genomföras och vad som skall erbjudas individer som haft en hjärtinfarkt (Socialstyrelsen 2015 a & b). En röd tråd i de studier som analyserats är att den fysiska aktiviteten, även den lågfrekventa, har stor betydelse för hälsorelaterad livskvalitet. Det verkar inte vara så stor skillnad på om patienten genomför sin träning på en vårdinrättning eller om de utför den på egen hand, positivt verkar dock vara att ha stöttning från någon och det kan då räcka med
telefonsamtal.
Resultatet från detta arbete indikerar att patienter som haft en hjärtinfarkt kan behöva ha stöd under lång tid för att fortsätta att vara fysiskt aktiva och förbättra sin
hälsorelaterade livskvalitet. Möjlighet att välja att delta i organiserad hjärtträning eller att utföra den på egen hand med stöttning kan tänkas påverka den hälsorelaterade livskvalitén då individens valfrihet beaktas. Studiens resultat stärker vikten av att ur ett folkhälsoperspektiv fortsätta att möjliggöra för individer att vara fysiskt aktiva för att bibehålla eller förbättra sin livskvalitet.
Metoddiskussion
I Gävleborgs län har ingen tidigare studie utförts för att se hur olika faktorer påverkar den hälsorelaterade livskvalitén 12–18 månader efter insjuknande i hjärtinfarkt. Viss information har gått att hämta från SEPHIA-registret men inte till den omfattning som gjorts i denna studie.
Arbetet valdes att utföras som en kvantitativ tvärsnittsstudie där respondenterna fick svara på en enkät. I studier i folkhälsovetenskap kan en mix av både kvantitativa och kvalitativa metoder vara användbara för att täcka in olika former av information (Baum, 1995). Fördelen med att använda sig av en kvantitativ metod var att det gick att samla en stor mängd information vid ett mättillfälle och utifrån det insamlade materialet utföra statistiska bearbetningar för att se eventuella samband (Creswell, 2014; Patel &
Davidson, 2011). För att få en djupare förståelse för upplevelsen av hur en hjärtinfarkt påverkar den hälsorelaterade livskvalitén hade intervjuer kunnat göras, men hur till
22 exempel ålder, kön, fysisk aktivitetsnivå och avståndet till hjärtträning påverkar
livskvalitén hade då inte kunnat mätas eller gå att få en uppfattning om i större skala. Den kvantitativa metoden gav möjlighet att påvisa några trender i materialet. En risk med denna metod kan dock vara att den ger skenbara orsakssamband som inte är sanna genom att mätningarna av exponering och effekt sker samtidigt (Bonita, Beaglehole & Kjellström, 2010). I detta fall är dock metoden användbar då alla respondenter haft en hjärtinfarkt inom ungefär samma tidsperiod och de variabler som bedöms som
intressanta att se om det finns samband mellan mäts inom samma tidsintervall. Kausalitet är svårt att få fram i en tvärsnittsstudie (Bonita, Beaglehole & Kjellström, 2010) men genom att ha ett sådant stort underlag som möjligt var förhoppningen att det skulle gå att se tendenser som det gick att ta fasta på i denna specifika population. Nackdelen med ett kvantitativt angreppssätt är att det inte går att få med detaljer och respondentens upplevelse av olika skeenden som det går att få med i ett kvalitativt angreppssätt. Det kunde under tiden då enkätundersökningen i denna studie utfördes, konstateras att vid de muntliga intervjuerna framkom andra, nya dimensioner runt den hälsorelaterade livskvalitén. Exempelvis kom ko-morbiditet fram och hur detta
påverkade livssituationen hos respondenten. För att få ett annat djup i frågan om livskvalitet hade således en kvalitativ approach med strukturerade eller
semistrukturerade intervjuer i stället kunnat utföras.
Detta arbete omfattade relativt få personer och det kan finnas risk för bias. För att få ett tillräckligt starkt resultat i en kvantitativ studie krävs många respondenter. Dock begränsades antalet respondenter naturligt i detta fall utifrån hur många det var som insjuknat i hjärtinfarkt och sökt sjukhusvård inom Gävleborg, det fanns helt enkelt inte fler att tillgå. Utfallet kan ha blivit annorlunda om fler svar hade kunnat erhållas. Det hade varit möjligt att undersöka hur kön, ålder och avstånd till sjukhus med
hjärtrehabilitering var fördelad i den grupp som inte önskade svara på enkäten för att se om det fanns någon gemensam faktor i denna grupp som kanske kunde ge en förklaring till varför de inte svarade. För att få ett större underlag hade studien kunnat utökas till fler landsting eller under längre tid. Vid tvärsnittsstudier, som detta är, är nackdelen att det ger ett tvärsnitt av mättillfället och inte talar om något om vad som redan skett eller vad som kommer att ske, den har ingen tidsaspekt (Ejlertsson, 2012). En longitudinell studie skulle kunna ge mer information om detta. Dessutom, för att få ytterligare en dimension på studien hade en matchad kontrollgrupp kunnat användas och genom det
23 hade det varit möjligt att se om det fanns skillnader i hälsorelaterad livskvalitet mellan en population som haft hjärtinfarkt och en population som inte haft det. Signifikanta samband gick inte att hitta mellan livskvalitet och flera av de olika variablerna (kön, civilstånd, utbildningsnivå och avstånd till fysioterapeutledd hjärtrehabilitering) men det kan vara möjligt att om deltagarantalet varit större i studien så skulle samband kunnat finnas. Ytterligare variabler hade kunnat kontrollerats mer noggrant såsom
ko-morbiditet och påverkan av kärlkramp och då med gradering av svårighetsgrad för att se om det fanns samband med hälsorelaterad livskvalitet. Det går inte heller att utifrån denna rapport utläsa om svårighetsgraden av sjukdomen påverkade utfallet då detta var en faktor det inte togs hänsyn till i detta material. Med stöd av tidigare forskning kan detta resultat överföras även till andra populationer med kranskärlssjukdom och går att tillämpa både i Sverige och globalt.
Slutsats
Resultatet visade att 12–18 månader efter insjuknandet i hjärtinfarkt påverkades individers hälsorelaterade livskvalitet till mesta del av olika mängd och intensitet av fysisk aktivitet. Viss påverkan i denna population från Gävleborgs län har även ålder men då endast på dimensionen huvudsakliga aktiviteter. Individer som insjuknat i hjärtinfarkt bör ges anpassat stöd för att komma i gång med och bibehålla fysisk aktivitet och få det som en naturlig del av livet.
Fortsatta studier i ämnet är högst relevant ut ett folkhälsoperspektiv då det handlar om en av de stora folksjukdomarna. Bland annat behövs den djupare aspekten av
livskvalitet och andra påverkansfaktorer studeras närmare. En fördjupning i hur individer kan stöttas i att hitta sina motivationsfaktorer för fysisk aktivitet för att få så hög hälsorelaterad livskvalitet som möjligt är också ett område för fortsatt forskning.
24
Referenslista
1177. (2013). Så åldras kroppen. Hämtad 18 april 2017 från:
https://www.1177.se/Gavleborg/Tema/Senior/Att-bli-aldre/Sa-aldras-kroppen/
Alsén, P. & Brink, E. (2013). Fatigue after myocardial infarction – a two-year follow-up study. Journal of clinical nursing, 22. DOI: 10.1111/jocn.12114
Baum, F. (1995). Researching public health: behind the qualitative-quantitative methodological debate. Social science and Medicine 40 (4), s. 459-468
https://doi.org/10.1016/0277-9536(94)E0103-Y Blaxter, M. (2010). Health. Polity: Cambridge
Bonita, R., Beaglehole, R. & Kjellström, T. (2010). Grundläggande epidemiologi. Lund: Studentlitteratur
Bowling, A. (2005). Measuring health. A review of quality of life measurement scale.
Third edition. Maidenhead: Open university press
Bucholz, E.M., Rathore, S.S., Gosch, K., Schoenfeld, A., Jones, P.G., Buchanan, D.M., Spertus, J.A. & Krumholz, H.M. (2011). Effect of living alone on patient outcomes after hospitalization for acute myocardial infarction. American journal of cardiology, 108(7). doi: 10.1016/j.amjcard.2011.05.023
Burström, K., Sun, S., Gerdtham, U-G., Henriksson, M., Johannesson, M., Levin, L-Å. & Zethraeus, N. (2014). Swedish experience-based value sets for EQ-5D health states.
Quality of Life Research 23 DOI: 10.1007/s11136-013-0496-4
Centers for disease control and prevention. (2011). HRQOL Concepts. Hämtad 7 december 2015 från: http://www.cdc.gov/hrqol/concept.htm
Christensen, U., Støvring, N., Schultz-Larsen, K., Schroll, M. and Avlund, K. (2006), Functional ability at age 75: is there an impact of physical inactivity from middle age to early old age? Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 16: s.245–251. doi:10.1111/j.1600-0838.2005.00459.x
Creswell, J.W. (2014). Research design. Qualitative, quantitative and mixed methods
approaches. 4ed. London: Sage
Dodson, A.J., Arnold, S.A., Reid, K.J., Gill, T.M., Rich, M.W., Masoudi, F.A., Spertus, J.A., Krumholz, H.M. & Alexander, K.P. (2012). Physical functioning and
independence one year following myocardial infarction: Observations from the TRIUMPH Registry. American heart journal 165(5). doi: 10.1016/j.ahj.2012.02.024 Dueñas, M., Ramirez, C., Arana, R. & Failde, I. (2011). Gender differences and determinants of health related quality of life in coronary patients: a follow-up study.
Cardiovascular disorders11 (24).
25 Ehrenkrona, N. & Öman, A. (1994). Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar. Lund: Studentlitteratur
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur Ernsth-Bravell, M. (2013). Biologiskt åldrande. I Ernsth-Bravell, M. (red). Äldre och åldrande. Grundbok i gerontologi 2a upplagan (s 93). Malmö: Gleerups.
EuroQOL (2016 a). EQ-5D Nomenclature. Hämtad 5 december 2016 från: http://www.euroqol.org/about-eq-5d/eq-5d-nomenclature.html
EuroQOL (2016 b). About EQ-5D. Hämtad 5 december 2016 från: http://www.euroqol.org/about-eq-5d.html
Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige 2014. Hämtad 12 maj 2017 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport-2014.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhälsan i Sverige 2016. Hämtad 18 april 2017 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/23257/Folkhalsan-i-Sverige-2016-16005.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Folkhälsans utveckling Årsrapport 2017.
Artikelnummer: 16136. Hämtad 18 maj 2017 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/31616/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf
Fredriksson-Larsson, U., Alsén, P. & Brink, E. (2013). I´ve lost the person I used to be- Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction.
International journal of qualitative studies on health and well-being, 8.
Doi:10.3402/qhw.v8i0.20836
Fysioterapeuterna. (2017). Stadgar. Hämtad 21 maj 2017 från:
http://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/om_forbundet/stadgar_2017_web.pdf Gallaway, P.J., Miyake, H., Buchowski, M.S., Shimada, M., Yoshitake, Y., Kim, A.S. & Hongu, N. (2017). Physical Activity: A Viable Way to Reduce the Risks of Mild Cognitive Impairment, Alzheimer’s Disease, and Vascular Dementia in Older Adults.
Brain Sciences (7) 22. doi:10.3390/brainsci7020022
Hagströmer, M., Wisén, A. & Hassmén, P. (2015). Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet. I Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS. Hämtad 10 maj 2017 från: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Bedoma-och-utvardera.pdf Han, K-T., Park, E-C., Kim, J-H., Kim, S.J. & Park, S. (2014). Is marital status associated with quality of life? Health and Quality of Life Outcomes, 12:109. doi:10.1186/s12955-014-0109-0
Hawkes, A.L., Patrao, T.A., Ware, R., Atherton, J.J., Taylor, C.B. & Oldenburg, B.F. (2013). Predictors of physical and mental health-related quality of life outcomes among myocardial infarction patients. Cardiovascular disorders 13(69).
26 Heran, B.S., Chen, J.MH., Ebrahim, S., Moxham, T., Oldridge, N., Rees, K.,
Thompson, D.R. & Taylor, R.S. (2014). Exercise-based cardiac rehabilitation for coronary heart disease. Europe PMC Funders group. DOI:
10.1002/14651858.CD001800.pub2.
Hjärt-lungfonden. (2015). Hjärtinfarkt trots rena kärl. Hämtad 6 december 2015 från:
https://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Aktuell- forskning/Hjartforskning/Forskning-om-kvinnors-hjartan/Mer-lasning/Hjartinfarkt-trots-rena-karl/
Hjärt-lungfonden. (2017). Hjärt- och kärlsjukdomar. Hämtad 18 april 2017 från: https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/
Ho, M.P., Eng, M.H., Rumsfeld, J.S., Spertus, J.A., Peterson, P.N., Jones, P.G., Peterson, E.D., Alexander, K.P., Havranek, E.P., Krumholz, H.M. & Masoudi, F.A. (2008). The influence of age on health status outcomes after acute myocardial infarction. American heart journal 155 (5).
Kang, K., Gholizadeh, L., Inglis, S.C. & Han, H-R. (2016). Interventions that improve health-related quality of life in patients with myocardial infarction. Quality of life
research, 25. Doi: 10.1007/s11136-016-1401-8
Kommissionen för jämlik hälsa. (2008). Closing the gap in a generation: health equity
through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Genevé: World Health Organization.
Kommissionen för jämlik hälsa. (2016). Det handlar om jämlik hälsa. SOU 2016:55. Kommissionen för jämlik hälsa, Sveriges riksdag, s. 32. Hämtad 18 april 2017 från: http://www.regeringen.se/contentassets/ca4b953b5fbf403cbd1d1eaa58f9ea10/det-handlar-om-jamlik-halsa_sou-2016_55.pdf
Kramer, L., Hirsch, O., Schlöβer, K., Träger, S., Baum, E. & Donner-Banzhoff, N. (2012). Associations between demographic, disease related, and treatment pathway related variables and health related quality of life in primary care patients with coronary heart diseases. Health and quality of life outcomes. 10:78.
Kristensson, J. & Jakobsson, U. (2010) Olika perspektiv på åldrandet. I Ekwall, A (Red.). Äldres hälsa och ohälsa (s 25). Lund: Studentlitteratur.
Lidell, E., Höfer, S., Saner, H., Perk, J., Hildingh, C. & Oldridge, N. (2015). Health related quality of life in European women following myocardial infarction. European
journal of cardiovascular nursing 14(4). DOI: 10.1177/1474515114535330
Lim, L. L-Y., Fisher, J. D. (1999) Use of the 12-item Short-Form (SF-12) Health Survey in an Australian heart and stroke population. Quality of Life Research. Vol 8. Ludt, S., Wensing, M., Szecsenyi, J., van Lieshout, J., Rochon, J., Freund, T., Campell, S.M. & Ose, D. (2011). Predictors of health-related quality of life in patients at risk for cardiovascular disease in european primary care. PLoS ONE 6(12): e 29334. Doi; 10.1371/journal.pone.0029334
27 Løvlien, M., Mundal, L. & Hall-Lord, M-L. (2016). Health-related quality of life, sense of coherence and leisure time physical activity in women after an acute myocardial infarction. Accepted article. Doi: 10.1111/jocn.13411
Manrique-Garcia, E., Sidorchuk, A., Hallqvist, J. & Moradi, T. (2011). Socioeconomic position and incidence of acute myocardial infarction: a meta-analysis. Journal of
Epidemiological Community Health 65. doi:10.1136/jech.2009.104075
Marmot, M. & Wilkinson, R.G. (2006). Social determinants of health. Second edition. Oxford: Oxford university press
Marmot, M. (2004). Statussyndromet. Hur vår sociala position påverkar hälsan och
livslängden. Stockholm: Natur och Kultur.
Milton, A. (2002). Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor. Läkartidningen 99(11).
National Heart Foundation of Australia and the Cardiac Society of Australia and New Zealand. (2012). Reducing risk in heart disease: an expert guide to clinical practice for
secondary prevention of coronary heart disease. Melbourne: National Heart Foundation
of Australia. Hämtad 11 november 2015 från:
https://www.heartfoundation.org.au/images/uploads/publications/Reducing-risk-in-heart-disease.pdf
Norekvål, T.M., Fridlund, B., Moons, P., Nordrehaug, J.E., Saevareid, H.I., Wentzel-Larsen, T. & Hanestad, B.R. (2009). Sense of coherence - a determinant of quality of life over time in older female acute myocardial infarction survivors. Journal of clinical
nursing, 19. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2009.02858.x
Olsson, A. (1991). Invärtesmedicin för sjuksköterskor. Stockholm: Almqvist & Wiksell Ose, D., Rochon, J., Campbell, S.M., Wensing, M., Freund, T., van Lieshout, J., Längst, G., Szecsenyi, J. & Ludt, S. (2014). Health-related quality of life and risk factor
control: the importance of educational level in prevention of cardiovascular diseases. Eur J Public Health 24 (4): 679–684. doi: 10.1093/eurpub/ckt139 Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Peixoto, T., Begot, I., Bolzan, D.W., Machado, L., Reis, M.S., Papa, V., Carvalho, A.C.C., Arena, R., Gomes, W.J. & Guizilini, S. (2015). Early exercise-based
rehabilitation improves health-related quality of life and functional capacity after acute myocardial infarction. A randomizes controlled trial. Canadian journal of cardiology
(31).
Region Gävleborg. (2014a). Fysisk hälsa. Nationell folkhälsoenkät-Hälsa på likavillkor,
2014. Resultat för Gävleborgs län 2014. Hämtad 1 juni 2017 från:
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_a-o/samhallsmedicin/hur_mar_gavleborg/nationell_folkhalsoenkat/fysisk_halsa_hlv_2014 _gavleborg.pdf
28 Region Gävleborg. (2014b). Psykisk hälsa. Nationell folkhälsoenkät-Hälsa på
likavillkor, 2014. Resultat för Gävleborgs län 2014. Hämtad 1 juni 2017 från:
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_a-o/samhallsmedicin/hur_mar_gavleborg/nationell_folkhalsoenkat/psykisk_halsa_hlv_20 14_gavleborg.pdf
Rumsfeld, J.S., Magid, D. J, Plomondon, M.E., O’Brien, M.M., Spertus, J.A., Every, N.R. & Sales, A. E. (2001). Predictors of Quality of Life Following Acute Coronary Syndromes. The American Journal of Cardiology Vol. 88
Scoggins, J.F. & Patrick, D.L. (2009). The use of patient-reported outcomes instruments in registered clinical trials: Evidence from ClinicalTrials.gov Contemporary Clinical
Trials 30 doi: 10.1016/j.cct.2009.02.005
Shepherd, C.W. & While, A.E. (2012). Cardiac rehabilitation and quality of life. A systematic review. International journal of nursing studies 49. Doi:
10.1016/j.ijnurstu.2011.11.019
Shibayama, K. (2012). Factors related to the improvement of quality of life at 6 months after discharge for myocardial infarction patients treated with percutaneous coronary intervention. Journal of rural medicine 7(1)
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011.
Indikatorer. Bilaga. Hämtad 17 december 2016 från:
https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/Do cuments/nr-sjukdomsforebyggande-inikatorer.pdf
Socialstyrelsen. (2012). Lågutbildade löper större risk att dö i hjärtinfarkt. Socialstyrelsen. Hämtad 18 april 2017 från:
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012december/lagutbildadeloperstorreriskattdoihj artinfarkt
Socialstyrelsen. (2015a). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och
ledning. ISBN 978-91-7555-339-9 Hämtad 18 april 2017 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19925/2015-10-4.pdf Socialstyrelsen. (2015b). Kranskärlssjukdom. Hämtad 6 december 2015 från:
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerhjartsjukvard/sokiriktlinjerna/kranskarl ssjukdom1
Socialstyrelsen. (2017a). Statistik om hjärtinfarkter 2015. Hämtad 7 februari 2017 från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-1-18
Socialstyrelsen. (2017b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fullständigt
kunskapsunderlag – Kranskärlssjukdom Bilaga. Hämtad 18 april 2017 från:
http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-hjarta-kranskarlssjukdom.pdf
Statens beredning för medicinisk och social utvärdering. (2012). Viktigt men svårt mäta
29 http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
Statistiska centralbyrån. (2011). Livslängden i Sverige 2001–2010 Livslängdstabeller
för riket och länen. Hämtad 22 maj 2017 från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_2001I10_BR_BE51BR1102.pdf Statistiska centralbyrån. (2017 a). Utbildningsnivå efter län och kön 2016. Hämtad 22 maj 2017 från: http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/#c_undefined
Statistiska centralbyrån. (2017 b). Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst för
boende i Sverige hela året, tkr efter region, kön, ålder, inkomstklass och år 2015.
Hämtad 22 maj från 2017:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110A /SamForvInk1/table/tableViewLayout1/?rxid=d1fa8992-a707-4eb5-9359-10ab5f05f66f Steen Carlson, K. & Person, U. (2012). Kostnader för hjärt-kärlsjukdomar 2010. IHE RAPPORT 2012:1 Hjärt-lungfonden. ISSN 1651–7598
Swedheart. (2016 a). Bakgrund och historia. Hämtad 6 december 2016 från: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/om-sephia/bakgrund-och-historia-sephia
Swedheart. (2016 b). Bakgrund och historia RIKS-HIA. Hämtad 18 maj 2017 från: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/om-riks-hia/bakgrund-och-historia
Swedheart. (2016 c). Manual Swedheart Sephia. Hämtad 6 december 2016 från:
http://www.ucr.uu.se/swedeheart/dokument-sephia/manualer-sephia?task=document.viewdoc&id=311
Tavella, R. & Beltrame, J.R. (2012). Cardiac rehabilitation may not provide a quality of life benefit in coronary artery disease patients. BMC Health service research 12:406. Uysal, H. & Özcan, S. (2012). The effect of individual training and counselling programme for patients with myocardial infarction over patients´ quality of life.
International journal of nursing practice 18
Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur Wallentin, L. (2005). Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber
Wang, W., Chair, S.Y., Thompson, D.R. & Twinn, S.F. (2010). Effects of home based rehabilitation on health-related quality of life and psychological status in Chinese patients recovering from acute myocardial infarction. Heart and lung 41.
Wang, W., Chow, A., Thompson, D.R., Koh, K., Kowitlawakul, Y. & He, H-G. (2016). Predictors of health related quality of life among patients with myocardial infarction.
Western journal of nursing research 38(1). doi: 10.1177/0193945914546201
Van Gaans, D.A., (2013). The accessibility of Phase 2 Cardiac Rehabilitation Programs in rural and remote Australia. Thesis. The university of Adelaide, 2013.
30 Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie I:2011. ISSN 1651–7350. Hämtad 15 december 2015 från:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
World heart federation. (2017 a). Small steps to secondary prevention. Websida hämtad 20 maj 2017 från: http://www.world-heart-federation.org/what-we-do/awareness/small-steps-to-secondary-prevention/
World heart federation. (2017 b). Cardiovascular disease risk factors. Hämtad 20 maj 2017 från: http://www.world-heart-federation.org/cardiovascular-health/cardiovascular-disease-risk-factors/
Världshälsoorganisationen. (2015). WHO definition of Health. Hämtad 7 december 2015 från: http://www.who.int/about/definition/en/print.html
Världshälsoorganisationen. (2017 a). Cardiovascular diseases (CVDs) Fact sheet N°317. Hämtad 22 maj 2017 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/ Världshälsoorganisationen (2017 b). Physical activity. Fact sheet. Hämtad 18 maj 2017 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs385/en/
Världshälsoorganisationen. (2017 c). Women´s health. Websida hämtad 18 maj 2017 från: http://www.who.int/topics/womens_health/en/
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2016). Rekommenderad fysisk aktivitet vid
kranskärlssjukdom. Hämtad 18 april 2017 från: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/Kranska%CC%88rlssjukdom_161112.pdf
Bilaga 1
MITTUNIVERSITETET
Frågeformulär.
Returnera gärna detta till mig så snart som möjligt. Dock senast 160315. Tack! Dagens datum: ________________________
Namn:________________________________________________________________ Telefonnummer:________________________________________________________ 1. Andra diagnoser än kranskärlssjukdom:
2. Längd: 3. Vikt:
4. Social situation: Gift Sambo Särbo Singel
5. Rökning Ja Nej
6. Utbildning, kryssa i din högsta utbildningsnivå: Folkskoleutbildning.
Grundskoleutbildning.
Gymnasial utbildning kortare än 3år Gymnasial utbildning minst 3 år
Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning minst 3 år 7. Är du Yrkesarbetande? Yrke:
Pensionär? Arbetslös?
Sjukskriven? Omfattning: Studerande?
8. Har du efter hjärtinfarkten, operationen eller genomförandet av ballongvidgningen av hjärtats kärl känt av någon kärlkramp? Ja Nej
9. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?
0 minuter/Ingen tid Mindre än 30 minuter
30–60 minuter (0,5–1 timme) 60–90 minuter (1–1,5 timmar) 90–120 minuter (1,5–2 timmar) Mer än 120 minuter (2 timmar)
10. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel