Sociala medier påverkar unga kvinnor på olika sätt och en del kvinnor påverkas mer än andra. Dock framkommer det att kvinnorna i någon bemärkelse påverkas negativt genom sociala medier, det kan vara genom att de inte känner sig tillräckligt hälsosamma, vackra eller stressen över att de ständigt ska vara delaktiga och tillgängliga. Sociala medier är en faktor som bör uppmärksammas mer i arbete med unga kvinnor eftersom det är där de tillbringar en stor del av sin vardag. Unga kvinnors identitetsutveckling kan därmed påverkas och negativa upplevelser kan skapa psykisk ohälsa. Unga kvinnor behöver hjälp och stöd för att de negativa påverkningarna inte ska utvecklas till något allvarligare. För att professionella ska kunna
38 stötta, hjälpa och vägleda på bästa sätt behöver de inskaffa information från de unga kvinnorna, eftersom det är de som besitter den viktigaste kunskapen. Vi anser att de som är verksamma inom socialt arbete och som arbetar med unga bör ställa frågor rörande deras internetvanor, upplevelser och känslor om sociala medier vid behov. Sociala medier är komplext då det ständigt är under utveckling och förståelsen för sociala medier blir svårbegripligt. Konsekvenserna utav sociala mediers påverkan kan därför inte med självklarhet definieras. Dock framkommer det att sociala medier påverkar människor på olika sätt och kunskap om detta är viktigt.
39
Referenser
Arhne, G. & Svensson, P. (red.) (2011). Handbok i kvalitativa studier. Stockholm: Liber. Armstrong, C., Hill, M. & Secker, J. (2000). Young people´s perceptions of mental health.
Children and Society, 14(1), 60-72. Doi: 10.1111/j.1099-0860.2000.tb00151.x
Arnett, J. (2000). Emerging adulthood: A Theory of Development From the Late Teens Through the Twenties. American Psychologist, 55(5), 469-480. Doi: 10.1037//0003-066X.55.5.469
Boyd, D. (2007) “Why Youth (Heart) Social Network Sites: The Role of Networked Publics in Teenage Social Life.” MacArthur Foundation Series on Digital Learning – Youth,
Identity, and Digital Media Volume (ed. David Buckingham). Cambridge, MA: MIT
Press.
Carlsson, U. (red.) (2011). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborgs universitet: Nordicom.
Carroll, J. A. & Kirkpatrick, R. L. (2011). Impact of social media on adolescent behavioral
health. Oakland, CA: California Adolescent Health Collaborative.
Clarke-Pearson, K. & O’Keeffe, G. (2011). The Impact of Social Media on Children, adolescents, and families. The American academy of pediatrics, 127(4), 800-804. Doi:10.1542/peds.2011-0054
Dahlin, Ivanhoff, S. (2011). Fokusgruppdiskussioner. I Arhne, G. & Svensson, P. (red.)
Handbok i kvalitativa studier. Stockholm: Liber. ss. 71-82.
Denti, L., Barbopuolos, I., Nilsson, I., Holmberg, L., Thulin, M., Wendeblad, M. & Davidsson, E. (2012). Sweden's largest Facebook study. (GRI-rapport, 2012:3). Göteborg: Gothenburg Research Institute.
Deuze, M. (2011). Media life. Media, culture & society, 33(1), 137-148. Doi: 10.1177/0163443710386518
Dunkels, E. (2009). Vad gör unga på nätet?. Malmö: Gleerup
Eek-Karlsson, L. (2015). Ungas samspel i sociala medier: att balansera mellan ansvar och
positionering. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet
Edson, C. Tandoc, Jr., Ferrucci, P., & Duffy, M. (2014). Facebook use, envy, and depression among college students: Is facebooking depressing? Computers in Human
Behaviour, 43, 139-146. Doi: 10.1016/j.chb.2014.10.053
Eriksson, L. (2009). Den virtuella kroppen: Presentationer av jaget i svenska dagboksbloggar.
Sociologisk forskning, 43(4), ss. 47-60.
Eriksson, Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Arhne, G. & Svensson, P. (red.)
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 36-56.
Facebook. (u.å.). Page info. https://www.facebook.com/facebook/info?tab=page_info. [2015-11-20]
Findahl, O. & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet: Utdrag om sociala medier. Stockholm: IIS - Internetinstitutet i Sverige.
40 Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014. Solna:
Folkhälsomyndighten.
Folkhälsomyndigheten. (2016). Sjukdomar och besvär.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och- undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/psykisk-halsa/sjukdomar-och-besvar/ [2016-02-19].
Forsell, Y. & Dalman, C. (2004). Psykisk ohälsa hos unga. (Rapport/Samhällsmedicin: 2004:6) Stockholm: Epidemiologiska enheten.
Frisén, A. & Hwang,P. (red.) (2006). Ungdomar och identitet.Stockholm: Natur och kultur.
Frisén, A. & Hwang, P. (2006). Inledning och översikt. I Frisén, A. & Hwang, P. (red.)
Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och kultur. ss. 10-18.
Frisén, A. (2006). Kropp, utseende och sexualitet. I Frisén, A. & Hwang, P. (red.) Ungdomar
och identitet. Stockholm: Natur och kultur. ss. 19-38.
Frost, L. (2001). Young women, and the body: A feminist sociology [Elektronisk]. Basingtoke: Palgrave.
Ghaznavi, J. & Taylor, T. (2015). Bones, body parts and sex appeal: An analysis of
#thinspiration images on popular social media. Journal of body image, 14, 54-61. Doi: 10.1016/j.bodyim.2015.03.006.
Goffman, E. (1990). The presentation of Self in Everyday Life. London: Penguin.
Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Nordstedts.
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur. Proviva. (2014). Hälsostressrapporten. Solna: Proviva.
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur: mediesamhälle. Göteborg: Diablos.
Hammarén, N. & Johansson, T. (2007). Identitet: vilka är du? Stockholm: Natur och kultur. Hammarén, N. & Johansson, T. (2009). Identitet. Stockholm: Liber.
Hasson, D. (2016) Sociala medier och sömn. Stockholms universitet: Stressforskningsinstitutet.
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.127771.1363085286!/menu/standard/ file/S%C3%B6mn.pdf [2016-01-10].
Instagram. (2015a). FAQ. https://www.instagram.com/about/faq/ [2015-11-20]. Instagram. (2015b). Hur använder jag haschtaggar?
https://help.instagram.com/351460621611097 [2015-11-20]
Jacobsen, D-I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Jenner, H. & Svensson, I. (2003). Perspektiv på utbrändhet: Om orsaker och motkrafter. Stockholm: Gothia.
Johansson, A,. Brunnberg, E. & Eriksson, C. (2007). Adolescent Girl´s and Boy´s Perceptions of Mental Health. Journal of Youth Studies, 10(2), 183-202. Doi:
41 Johansson, H. (2015) . Fakta om sociala medier.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/sociala-medier/fakta [2015-11-02]
Lindwall, M. (2011). Självkänsla: bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2016). Homogenisering.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/homogenisering [2016-02-23] Persson, A. (2012) Front- and backstage in social media. Journal of language, discourse &
society, 1(2), 11-31.
Raisborough, J. (2011). Lifestyle media and the formation of the self. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Renstig, M. & Sandmark, H. (2005). Duktighetssyndromet: Därför går allt fler kvinnor in i
väggen. Stockholm: Wombri.
Rydin, I. (2010) Försvinner barndomen med Internet? Reflektioner kring forskning och debatt om möjligheter och risker. I Carlsson. (red.) Barn och unga i den digitala
mediekulturen. Göteborgs universitet: Nordicom. ss. 19-36.
Rysst, M. (2010). ''Healthism'' and looking good: Body ideals and body practices in Norway.
Scandinavian Journal of Public Health, 38(5), 71-80. doi:
10.1177/1403494810376561
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till barns och ungas
hälsa, vård och omsorg 2013.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf [2016-01-13]
Stier, J. (2003). Identitet: Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur
Swist, T., Collin, P., McCormack, J. & Third, A. (2015). Social media and the wellbeing of
children and young people: A literature review. [Elektronisk]. Western Australia:
Perth: Commissioner for Children and Young People.
Trost, J. & Levin, I. (2010). Att förstå vardagen: Med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-11-07].
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur
World Health Organisation. (u.å.). WHO definition of Health.
http://www.who.int/about/definition/en/print.html [2016-03-18]
Wrangsjö, B. (2006). Kliniska synpunkter på identitetsutveckling. I Frisén, A. & Hwang, P. (red.) Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och kultur. ss. 126-148.
42
Bilaga 1
Intervjuguide fokusgrupp
Använder ni sociala medier? vilka? Hur ofta är ni aktiv på sociala medier? Hur definierar ni sociala medier? Varför används sociala medier tror ni?
Hur tror ni kvinnliga användare påverkas av sociala medier?
Känner ni att sociala medier målar upp en bild av hur en kvinna ska vara? förstärks det ideal som finns i “verkligheten”?
Känner ni att ni blir påverkade utav sociala medier?
Har sociala medier påverkat er syn på er själva och hur en ska/bör vara som kvinna?
Vad är identitet för er?
Formas vår identitet av oss själva eller genom andra? Påverkar sociala medier vår identitet?
Skiljer sig er identitet ni utger på sociala medier från den ni utger er vara i “verkligheten”? Formas sociala medier av oss eller formas vi av sociala medier?
Forskning påvisar en ökning utav användande av sociala medier, vi blir allt mer tillgängliga. Hur tror ni att den allt mer konstanta tillgängligheten påverkar oss som individer?
43
Bilaga 2
Intervjuguide enskild intervju Bakgrund
Vilken utbildning har du?
Hur länge har har du arbetat inom din profession?
Vilka erfarenheter finns från nuvarande samt tidigare arbetsplatser? Är du användare utav social media?
Arbete
Vilken sorts kontakt finns med de unga vuxna kvinnorna?
Finns det något samarbete med andra yrkesgrupper/verksamheter?
Unga kvinnor
Yttrar sig social media i mötet med kvinnorna?
Upplever ni en koppling mellan social media och psykisk ohälsa bland kvinnor? Hur kan social media påverka unga kvinnors identitetsutveckling och självuppfattning? Kan unga vuxnas identitet formas av sociala medier? I så fall, hur yttrar det sig?