Denna studie lyfter fram viktiga infallsvinklar att tänka på vid interaktion av digitala simuleringar i kemiundervisningen i svenska gymnasieklassrum. En nyanserad balans mellan den enkla strukturen, variation och utmaning poängteras vara avgörande för hur väl en simulering kan upplevas som en fördelaktig tillgång under lektionen. Studiens resultat summerar att användning av simuleringar är starkt kopplad till hur läraren iscensätter den i sin undervisning. Vidare framträder tydligt att läraren bör beakta tröttheten på skärmen eleverna upplever, och i detta avseende behövs fortsatta studier som utreder hur läraren balanserar användningen av digitala och traditionella läromedel? Vilka läromedel föredrar eleverna? Har eleverna uppnått digital mättnad?
Slutligen, trots den positiva upplevelsen och alla fördelar eleverna identifierade i samband med utövandet av simuleringen, visar studien att elever föredrar simuleringar enbart som komplettering av undervisningen och aldrig som ersättning av laborationerna. I samband med praktiska laborationen, ställs ytterligare frågeställningar som kan vara intressanta för vidare studier, nämligen i vilken grad påverkar simuleringar det praktiska utförandet vid laborationerna? Finns det en avgörande tidpunkt för introduktion av simuleringen i relation till praktiska laborationen?
9. Referenser
Agelii Genlott, A., & Grönlund, Å. (2016). Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, an international journal, 99, 68-80. doi.org/10.1016/j.compedu.2016.04.004
Alvehus, J. (2015). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Första upplagan. Liber AB. Stockholm.
Bergfors, M. (2018, 21 mars). Digitala läromedel kan ha negativa effekter på lärandet.
Svenska Yle. Hämtad från: https://svenska.yle.fi/ [Använd 11 N ov 2018].
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad från:https://gupea.ub.gu.se Broman, K. (2015) Chemistry: Context, content and choices: Is school chemistry in crisis? Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift, (1), 33-34
Hämtad från: http://umu.diva-portal.org/
Carter, S. P., Greenberg, K., & Walker, M. (2016). The impact of computer usage on academic performance: Evidence from a randomized trial at the United States Military Academy. School Effectivness & Inquality Initiative, SEII. Paper #2016.02
Hämtad från: https://seii.mit.edu/
Chang, K. E., Chen, Y. L., Lin, H. Y., & Sung, Y. T. (2008). Effects of learning support in simulation-based physics learning. Computers & Education, 51(4), 1486–1498. doi.org/10.1016/j.compedu.2008.01.007
Cai, S. , Wang, X. Chiang, F. K. (2014). A case study of Augmented Reality simulation system application in a chemistry course. Computers in Human Behavior, 37(2014), 31- 40. doi.org/10.1016/j.chb.2014.04.018
Currie, D. H., & Kelly, D. M. (2012). Group interviews: understanding shared meaning and meaning-making. Handbook of qualitative research in education, 29, 405-413. Ehinger. M. (u.å.). Magnus Ehinger undervisning.
Hämtad från: https://ehinger.nu/undervisning/kurser.html. [Använd 11 Nov 2018].
Ersen, C. Ergül, R. (2009). The investigation of the effect of simulation based teaching on the student achievement and attitude in electrostatic induction. Procedia Social and Behavioral Sciences, 2470–2474. doi.org/10.1016/j.sbspro.2009.01.434
Eklöf, E. (2017, 19 september). [Online]. Digitalisering skapar möjligheter. Språkutvecklarna. Hämtad från: https://sprakutvecklarna.wordpress.com
Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: BORTOM ”EN DATOR PER ELEV”. Utgivare: Örebro universitet. Första Upplagan. Sverige.
Gudmundsdottir, B. G., & Hatlevik, O. E. (2018). Newly qualified teachers’
professional digital competence: implications for teacher education. European Journal of Teacher Education, Volume 41(2), 214-231.
doi.org/10.1080/02619768.2017.1416085
Hernwall, P., Bergström, H., Graviz, A., & Nilsson, M. (2012). Ungas multimodala gestaltning - hur digitala medier används för uttryck och reflektion: Forskningsprojekt (Slutrapport från UNGMODs).
Honey, MA. & Hilton, ML. (2011). Learning science through computer games and simulations, (2011). Learning with simulations and games (P 30-32). The National Academies of Sciences, Engineering and Medicine.
Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber.
Illeris, K. (2015). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Isgren, C. (2016). Digital kompetens på Komvux Lärares upplevelser av digital kompetens i undervisningen; Digital competence in komvux teachers’ perceptions of digital competence in education. Magisteruppsats, Göteborg: Göteborgs Universitet. Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/47522.
[Använd 02 Mars 2019]
Kvarnlöf. G. (2018, 30 januari). [Online]. Svenske hjärnforskaren: Ipads och tv-tittande ger barn IQ-brist. Svenska Dagbladet. Hämtad från: http://www.svd.se
[Använd 29 Jan 2019]. Labster.com. [Online].
Hämtad från: https://www.labster.com/vr/ [Använd 02 Mar 2019].
Lateef, F. (2010). Simulation-based learning: Just like the real thing. Journal of Emergencies, Trauma, and Shock. Vol. 3(4): 348–352. doi: 10.4103/0974-2700.70743 Lundberg. B, Widén. H. (2017). Youtube, Ehinger, KRC och 100 till - Analys av kemilärares digitala resurser. Examensarbete 15 hp, Göteborg: Göteborgs universitet. Magnusson, P. (2016). [Online].
Multimodalt meningsskapande, del 4 i modulen. Textarbete i digitala miljöer, Lärportalen. Skolverket
Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se. [Använd 22 Feb 2019].
Malmqvist, M. (2018). Digitala eller analoga läromedel i matematik. Examensarbete 15 hp, Jönköping: Jönköpings universitet.
Nordström, L., & Lundin, J. (2014). Datorn som distraktion eller verktyg. I Lantz- Andersson & R. Säljö̈ (Red.), Lärare i den uppkopplade skolan (s.111-128). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Olakanmi, E. E. (2015). The effects of a web-based computer simulation on students’ conceptual understanding of rate of reaction and attitude towards chemistry. Journal of Baltic science education, 14(5), 627-640.
Hämtad från: http://www.scientiasocialis.lt/
Ozmen, H., Demircioğlu, H., Demircioğlu, G. (2009). The effects of conceptual change texts accompanied with animations on overcoming 11th grade students’ alternative conceptions of chemical bonding. Computers & Education 52(3), 681-695.
Hämtad från: https://www.learntechlib.org/p/66893/.
Perkins, K., Adams, W., Dubson, M., Finkelstein, N., Reid, S., Wieman, C., and LeMaster, R. (2006) "PhET: Interactive Simulations for Teaching and Learning Physics,“ Physics Teacher 44, 1.
PhET: Physics Education Technology Project. [Online].
Petko, D. (2012). Teachers’ pedagogical beliefs and their use of digital media in classrooms: Sharpening the focus of the ‘will, skill, tool’ model and integrating teachers’ constructivist orientations. Computers & Education, 58(4), 1351-1359.
Hämtad från: http://www.elsevier.com
Plass, JL., Milne, C., Homer, BD., Schwartz, RN., Hayward, EO., Jordan, T., Verkuilen, J., Florrie, Ng, Wang, Y., and Barrientos, J. (2012). Investigating the Effectiveness of Computer Simulations for Chemistry Learning. Journal of research in science teaching, 49(3), 394–419 doi:10.1016/j.compedu.2011.07.017
Rutten, N., Joolingen, v. W. R., & Veen, v. d. J. T. (2012). The learning effects of computer simulations in science education. Computers & education, 58(2012), 136- 153. doi:10.1016/j.compedu.2011.07.017
Ryberg, B. & Bro, K. (2011). Pedagogiskt ledarskap, teamsamarbeten och kollegial reflektion. I E. Jensen & O. Løw (Red.) Pedagogiskt ledarskap: om att skapa goda relationer i klassrummet. Malmö: Gleerups.
Sarabando, C., Cravino, JP., and Soares, AA. (2014). Contribution of a Computer Simulation to Students’ Learning of the Physics Concepts of Weight and Mass. Procedia Technology, 13, 112-121. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com
Linikko, J. (2010). [Online].
Variation i undervisning och lärande. Del 8, Lärportalen. Skolverket. Ej tillgänglig
[Använd 22 Feb 2019].
Skolverket, (2018). [Online]. Förändringar och digital kompetens i styrdokument. Hämtad från: https://www.skolverket.se/temasidor/digitalisering/digital-kompetens
[Använd 18 Nov 2018]. Skolverket, (2016). [Online].
Digitalisering – grundskola, gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum. Del 3: Söka och värdera digitala läromedel. Åkerfeldt, A. & Selander, S. Stockholms Universitet
Hämtad från: https://www.skolverket.se [Använd 28 Nov 2018].
Small, G.W., Moody, T.D., Siddarthm, P. and Bookheimer, S.Y. (2009), “Your brain on google:patterns of cerebral activation during internet searching”, American Journal of Geriatric Psychiatry, 17(2), 16-26. doi: 10.1097/JGP.0b013e3181953a02.
Stieff, M & Wilensky, U. (2003). Connected Chemistry—Incorporating Interactive Simulations into the Chemistry Classroom. Journal of Science Education and
Technology. 12(3), 285–302. Doi: 10.1023/A:1025085023936
The Local Se, (2018). Swedes are world leaders in digitalization: OECD report.
https://www.thelocal.se/20180615/sweden-world-leader-in-digitalization-oecd-report
[Använd 11 feb 2019].
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhälls- vetenskaplig forskning. [Online] Hämtad från: http://www.codex.vr.se
[Använd 19 Nov 2018].
Wang, H. Y., Duh, H. B-L., Li, N., Lin, T-J., & Tsai, C-C, (2014). An investigation of university students’ collaborative inquiry learning behaviors in an augmented reality simulation and a traditional simulation. Journal of Science Education and Technology,
23(5), 682–691. DOI:10.1007/s10956-014-9494-8
Yeung, AS., Lim, KM., Tay, EG., Lam-Chiang, AC. and Hui, C. (2012). Relating use of digital technology by pre-service teachers to confidence: A Singapore survey. Australasian Journal of Educational Technology, 28(8), 1317-1332.