Betydelse för det sociala arbetet - Äldre kvinnors erfarenheter av våld i nära relationer : En

8. Slutsats

8.1 Betydelse för det sociala arbetet

Litteraturstudien bidrar till en ökad kunskap och förståelse för våld i nära relationer från äldre utsatta kvinnors perspektiv. Studiens resultat kan bidra till ökad uppmärksamhet och intresse i arbetet med denna grupp. Socialarbetare i olika professionella roller såsom exempelvis handläggare, kuratorer och enhetschefer möter dessa kvinnor i det sociala arbetet.

NCK (2016) belyser att utan rätt kunskap och kompetens så riskerar denna grupp att inte upptäckas och synliggöras vilket leder till att de inte får korrekt hjälp. Det finns en brist på lämpliga åtgärder och stödinsatser för specifikt äldre kvinnor. Generationsbaserade faktorer kan även i många fall innebära en annan uppfattning kring vad som definieras som våld. Hälso- och sjukvård samt socialtjänsten spelar

en betydande roll i arbetet för att identifiera våldsutsatthet. NCK (2016)

understryker behovet av att uppmärksamma gruppen och inte låta dessa kvinnor falla mellan stolarna.

8.2 Förslag till vidare forskning

Tillgänglig forskning gällande våld i nära relationer behandlar främst en yngre målgrupp. Författarna till denna studie önskar att det funnits mer forskning specificerat mot den äldre generationens utsatthet och behov. Exempelvis hade vidare forskning kunnat fokusera på vad äldre utsatta kvinnor önskar för typ av boende, ekonomiskt stöd eller tillgång till information. Ytterligare ett förslag till vidare forskning hade kunnat vara att skapa möjlighet till möten för äldre

våldsutsatta kvinnor där de får tillfälle att dela sina och ta del av andras berättelser. Detta för att skapa gemenskap och minska stigmatiserande tankar om att kvinnorna är ensamma i sin problematik.

Referenser

Band-Winterstien, T. (2015). Aging in the Shadow of Violence: A

Phenomenological Conceptual Framework for Understanding Elderly Women Who Experienced Lifelong IPV. Journal of Elder Abuse & Neglect, 27(4-5), 303- 327. doi: 10.1080/08946566.2015.1091422

Beaulaurier, R. L., Seff, L. R., & Newman, F. L. (2008). Barriers to Help-Seeking for Older Women Who Experience Intimate Partner Violence: A Descriptive Model. Journal of Women & Aging, 20(3-4), 231-248. doi:

10.1080/08952840801984543

Brossoie, N., & Roberto, K. A. (2015). Community Professionals’ Respons to Intimate Partner Violence Against Rural Older Women. Journal of Elder Abuse & Neglect, 27(4-5), 470-488. doi: 10.1080/08946566.2015.1095664

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Cheung, D. S. T., Tiwari, A., & Wang, A. X. M. (2015). Intimate Partner Violence in Late Life: A Case Study of Older Chinese Women. Journal of Elder Abuse &

Neglect, 27(4-5), 428-437. doi: 10.1080/08946566.2015.1092903

Clarke, V. & Braun, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative

Research in Psychology, 3(2), 77-101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa

Coughlan, M. & Cronin, P. (2017). Doing a literature review in nursing, health

and social care. Thousand Oaks, United States: SAGE Publications Inc.

Crockett, C., Cooper, B., & Brandl, B. (2018). Intersectional Stigma and Late-Life Intimate-Partner and Sexual Violence: How Social Workers Can Bolster Safety and Healing for Older Survivors. British Journal of Social Work, 48(4), 1000- 1013. doi: 10:1093/bjsw/bcy049

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & kultur.

Eriksson, Hjelde (2001). Ofrid?: våld mot äldre kvinnor och män - en

omfångsundersökning i Umeå kommun. Umeå: Brottsoffermyndigheten.

Fisher, B. S., Zink, T., & Regan. S. L. (2011). Abuses Against Older Women: Prevalence and Health Effects. Journal of Interpersonal Violence, 26(2), 254-268. doi: 10.1177/0886260510362877

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier :

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Kultur &

natur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.), Dags för

uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141-151). Lund:

Hightower, J., Smith, M. J., & Hightower, H. C. (2006). Hearing the voices of Abused Older Women. Journal of Gerontological Social Work, 46(3-4), 205-227. doi: 10.1300/J083v46n03_12

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. Stockholm: Gothia.

Jönson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur och kultur.

Karlsson, L. B. & Piuva, K. (2012). Diskussion. I Karlsson, L. B. & Piuva, K. (Red.),

Genusperspektiv i socialt arbete. (s. 323-331). Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, M. (2016). Ålder. I Edling, C. & Liljeros, F. (Red.), Ett delat samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning. (s. 119-148). Stockholm: Liber. Kullberg, C., Herz, M., Fäldt, J., Wallroth, V., & Skillmark, M. (2012). Genus i

socialt arbete. Malmö: Liber.

Lazenbatt, A., Devaney, J., & Gildea, A. (2013). Older women living and coping with domestic violence. Community Practitioner, 86(2), 28-32. Hämtad den 2020- 02-24 från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23469739

Lykke, N. (2003). Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen.

Kvinnovetenskaplig tidskrift. 24(1), s. 47-56. Hämtad den 2020-03-12 från

http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2275/2031

Lykke, N. (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet: problem och möjligheter.

Kvinnovetenskaplig tidskrift. 26(2-3), s. 7-17. Hämtad den 2020-03-12 från

https://www.academia.edu/20579886/Nya_perspektiv_p%C3%A5_intersektionalit et._Problem_och_m%C3%B6jligheter

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.

McGarry, J. & Bowden, D. (2017). Unlocking stories: Older women’s experiences of intimate partner violence told through creative expression. Journal of

Psychiatric and Mental Health Nursing, 24(8), 629-637. doi: 10.1111/jpm.12411

McGarry, J., Simpson, C., & Hinchliff-Smith, K. (2011). The impact of domestic abuse for older women: a review of the literature. Health and Social Care in the

Community, 19(1), 3-14. doi: 10.1111/j.1365-2524.2010.00964.x

McGarry, J. & Simpson, C. (2011). Domestic abuse and older women: exploring the opportunities for service development and care delivery. The Journal of Adult

Protection, 13(6), 294-301. doi: 10.1108/14668201111194203

Mears, J. (2003). Survival Is Not Enough. Violence against Women, 9(12), 1478- 1489. doi: 10.1177/1077801203259287

Montminy, L. (2005). Older Women’s Experiences of Psychological Violence in Their Marital Relationships. Journal of Gerontological Social Work, 46(2), 3-22. doi: 10.1300/J083v46n02_02

Moser Hällen, L. & Sinisalo, E. (2018). Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i en samhällskontext. I Sinisalo, E. & Moser Hällen, L. (Red.), Våld i

nära relationer. (s. 15-26). Stockholm: Liber.

Moser Hällen, L. & Sinisalo, E. (2018). Att fråga om våld inom socialtjänsten. I Sinisalo, E. & Moser Hällen, L. (Red.), Våld i nära relationer. (s. 73-88). Stockholm: Liber.

Moser Hällen, L. & Sinisalo, E. (2018). Varför ska vi fråga om våldsutsatthet? I Sinisalo, E. & Moser Hällen, L. (Red.), Våld i nära relationer. (s. 67-72). Stockholm: Liber.

Nationellt Centrum för Kvinnofrid. (2016). Våld mot äldre kvinnor. En forsknings-

och kunskapsöversikt. Uppsala universitet Nationellt centrum för kvinnor. Hämtad

2020-03-02 https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sarskild-utsatthet/vald- mot-aldre-kvinnor/

Socialstyrelsen. (2019a). Våld i nära relationer. Hämtad 2020-01-09 från

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ Socialstyrelsen. (2019b). Om våld mot äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2013). Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot

äldre kvinnor. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stöckl, H., Watts, C., & Penhale, B. (2012). Intimate Partner Violence Against Older Women in Germany: Prevalence and Associated Factors. Journal of

Interpersonal Violence, 27(13), 2545-2564. doi: 10.1177/0886260512436390

Socialstyrelsen. (2016). Våld- Handbok om socialtjänstens och hälso- och

sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialtjänstlag (2001:453). Hämtad den 2020-03-12 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Schaffer, J. (1999). Older and Isolated Women and Domestic Violence Project.

Journal of Elder Abuse and Neglect, 11(1), 59-77. doi: 10.1300/J084v11n01_04

Tetterton, S., & Farnsworth, E. (2011). Older Women and Intimate Partner Violence: Effective Interventions. Journal of Interpersonal Violence, 26(14), 2929-2942. doi: 10.1177/0886260510390962

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

Weeks, L. E., Macquarrie, C., Begley, L., Gill, C., & Leblanc, K. D. (2016). Strengthening resources for midlife and older rural women who experience intimate partner violence. Journal of Women & Aging, 28(1), 46-57. doi: 10.1080/08952841.2014.950500

World Health Organization. (2018). Elder abuse. Hämtad 2020-01-09 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/elder-abuse

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en

bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2. rev. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Yechezkel, R., & Ayalon, L. (2016). Social Workers’ Attitudes towards Intimate Partner Abuse in Younger vs. Older Women. Journal of Family Violence, 28(4), 381-391. doi:10.1007/s10896-013-9506-0

Zink, T., Jacobson Jr, C. J., Pabst, S., Regan, S., & Fisher, B. S. (2006). A

Lifetime of Intimate Partner violence: Coping Strategies of Older Women. Journal

of Interpersonal Violence, 21(5), 634-651. doi: 10.1177/0886260506286878

Öhman, A. (2009). Genusperspektiv på vårdvetenskap. Stockholm: Högskoleverket.

Bilagor

Bilaga 1. Granskningsmall för kvalitetsbedömning i kvalitativa

studier

Fråga Ja Nej

Motsvarar titeln studiens innehåll?

Återger abstraktet studiens innehåll?

Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?

Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?

Är studiens syfte tydligt formulerat?

Är den kvalitativa metoden beskriven?

Är designen relevant utifrån syftet?

Finns inklusionskriterier beskrivna?

Är inklusionskriterierna relevanta?

10. Finns exklusionkriterier beskrivna?

11. Är exklusionskriterierna relevanta?

12. Är urvalsmetoden beskriven?

13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?

14. Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?

16. Anges när studien genomfördes?

17. Anges vald datainsamlingsmetod?

18. Är data systematiskt insamlade?

19. Presenteras hur data analyserats?

20. Är resultaten trovärdigt beskrivna?

21. Besvaras studiens syfte?

22. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av

studieresultatet?

23. Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter?

25. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: Kvalitet: låg, medel, hög

Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Bilaga 2. Söktabell

Databas Sökord Anta

l träff ar Urva l efter lästa titlar Urval efter lästa abstra kt Antal valda artiklar till resultat, n=11 Social Services Abstracts

"partner violence" OR "partner abuse" OR "domestic violence" AND "old* wom*" OR "elder* wom*" OR "aged women" 1998-2020 Peer reviewed Engelska 122 36 16 5 Sociologi cal Abstracts

"partner violence" OR "partner abuse" OR "domestic violence" AND "old* wom*" OR "elder* wom*" OR "aged women" 1998-2020 Peer reviewed Engelska 107 40 12 3 Web of Science - Social Science Citation Index

"partner violence" OR "partner abuse" OR "domestic violence" AND "old* wom*" OR "elder* wom*" OR "aged women" AND experience* 1998-2020 Peer reviewed Engelska 120 14 7 3

Bilaga 3. Söktabell med manuell sökning

Datakälla n=2 Titel på vald artikel till resultatet n = 2 Författare till vald artikel till resultatet Tagen från referenslista i artikel Författare Sociology

Collection Older women living and coping with domestic violence. Lazenbatt, A., Devaney, J., & Gildea, Aideen. The experience of intimate partner violence among older women: A narrative review. Pathak, N., Dhairyawan, R., & Tariq, S. Sociological Abstracts A lifetime of Intimate Partner Violence - Coping Strategies of Older Women. Zink, Therese., Jacobson Jr, C. J., Pabst, Stephanie., Regan, Saundra., & Fisher, B. S. The experience of intimate partner violence among older women: A narrative review. Pathak, N., Dhairyawan, R., & Tariq, S.

In document Äldre kvinnors erfarenheter av våld i nära relationer : En kvalitativ litteraturstudie (Page 35-45)