• No results found

6. Slutsats

6.1 Betydelse för socialt arbete

Det sammanlagda undersökningsresultatet visar på ett flertal styrkor och brister som kan gynna och bidra till fortsatt utveckling av socionomprogrammet på Hälsohögskolan i Jönköping. Fynden visar vikten av att kombinera teori och praktik, samt hur essentiell VFU är för socionomstudenternas upplevelse av förberedelse inför arbetslivet.

Studien belyser utbildningens styrkor, såsom VFU, teoretisk kunskap om juridik, samt ett starkt samband mellan kunskap och förberedelse. Vi klarlägger även brister som otillräcklig kunskap kring samtal och ledarskap/ledning, samt att var tionde socionomstudent känner sig oförberedd inför arbetslivet. Genom att framhäva utbildningens styrkor och brister kan studien bidra till att utveckla socionomprogrammets utformning. På så sätt kan det ske en ökning av upplevd kunskap och förberedelse hos nyexaminerade socionomer.

få en bild av vad socionomstudenter upplever att de har respektive inte har kunskap om, kan exempelvis mottagandet av nyexaminerade socionomer förbättras och utvecklas utifrån det. Vi tror att om fler känner till socionomstudenters kunskapsnivå kan det underlätta för arbetsplatsens fortsatta kunskaps- och kompetensutveckling av sina socialarbetare. Vidare tror vi att socionomstudenters grad av förberedelser kan påverka effektiviteten och kvalitén på arbetet i organisationen.

6.2 Vidare forskning

Om studiens resultat beaktas, kan det vara givande för Hälsohögskolan i Jönköping att undersöka vidare varför socionomstudenterna inte anser att de har kunskap om ledarskap/ledning, trots att det finns en programkurs inom ämnet. Som tidigare nämnt är vi fundersamma kring det låga resultatet och orsaken till det. För vidare forskning och möjlighet att generalisera föreslår vi att fler eller djupare undersökningar görs för att hitta samband och skillnader mellan socionomprogrammen i Sverige.

Det sammanlagda undersökningsresultatet pekar på att socionomstudenters VFU är en viktig faktor i inlärningen och implementeringen av kunskap. Ytterligare forskning som är mer fördjupad hade vi rekommenderat för att utveckla programmets upplägg. Även hur learning by doing kan tillämpas för att få ett mindre glapp mellan teori och praktik är ett intressant område att undersöka vidare. Främst hur det skulle kunna förändra och förbättra socionomprogrammets utformning.

Avslutningsvis tror vi att liknande slutresultat kan påträffas på fler orter och om detta studeras vidare kan det förändra socionomutbildningen på en nationell nivå.

Litteraturförteckning

Akademikerförbundet SSR. (2014). Global definition av professionen socialt arbete. Hämtad 16 maj, 2018, från https://akademssr.se/dokument/global-definition-av-socialt- arbete

Bernler, G. & Johnsson, L. (1989). Att handleda praktikanter i sociala yrken. Stockholm: Natur och kultur.

Brace, N., Kemp, R., & Snelgar, R. (2016). SPSS for psychologists - and everybody else (6. uppl.). New York, N.Y.: Palgrave Macmillan.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, Övers.). (2. uppl.). Malmö: Liber.

Burman, A. (2009). Erfarenhet, reflexion, bildning. I J. Bornemark & F. Svenaeus (Red.), Vad

är praktisk kunskap? (s. 108-128). Stockholm: Södertörns Högskola.

David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter (R.M. Hartman & S. Hartman, Övers.). Stockholm: Natur och kultur.

Eadie, T. & Lymbery, M. (2002). Understanding and working in welfare organization: helping students survive the workplace. Social Work Education, 21 (5), 515-527. doi:10.1080/0261547022000015212

Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur Eliasson – Lappalainen, R. (2008). Om olika vägar till kunskap. I A. Meeuwisse, S. Sunesson &

H. Swärd (Red.), Socialt arbete en grundbok (s. 319-333). Stockholm: Natur och kultur.

EU General Data Protection Regulation. (u.å.). GDPR Portal: Site Overview. Hämtad 17 maj, 2018, från https://www.eugdpr.org/

Frost, E., Höjer, S., & Campanini, A. (2013). Readiness for practice: social work students' perspectives in England, Italy, and Sweden. European Journal of Social Work, 16:3, 327-343. doi:10.1080/13691457.2012.716397

Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? - En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Skolverket.

Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, S., Lundgren, U.P., & Hartman, R.M. (2004). Inledning. I J. Dewey, Individ, skola

och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter (4:e uppl.) (s. 11-44). Stockholm: Natur och

kultur.

Heap, K.K. (1979). Handledning i socialt arbete: målsättningar för praktiken: handledarens

roll: metodik och yrkesprinciper (S. Olsson, Övers.). Stockholm: Wahlström &

Widstrand.

Högskoleverket. (u.å.). Högskoleverket lades ned vid årsskiftet 2012-13 - två nya myndigheter

bildades. Hämtad 4 april, 2018, från http://www.hsv.se/

Inch, E. (2017). Are you ready? Qualifying social work students’ perception of their preparedness to work competently with service users from sexual and gender minority communities. Social Work Education, 36:5, 557-574. doi:10.1080/02615479.2016.1237628

Johansson, I-M. (2004). Integrering av teori och praktik. I J. Alwall (Red.). Vägar till

kvalitetsutveckling inom socionomutbildningen: Rapport från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 34). Stockholm: Sköndalsinstitutet.

Johansson, E. (2011). Socionomutbildningen. I G. Olofsson & O. Petersson (Red.), Med sikte på

profession. (s. 113-142). Århus: Scandinavian book.

Jönköping University. (u.å.). Socionom. Hämtad 4 april, 2018, från http://ju.se/studera/program/program-pa-grundniva/socionom.html

Kejerfors, J. (2012). Vad kan socionomer?: Något om förväntningarna på socionomers kunskaper och yrkeskompetens. I L. Ryberg-Welander & K. Alexius (Red.), Rätt, social

utsatthet och samhälleligt ansvar: Festskrift till Anna Hollander (s. 429-440).

Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Little, R.J.A. & Rubin, D.B. (2002). Statistical analysis with missing data (2. uppl.). Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons, Inc.

Meeuwisse, A., Swärd, H. (2008). Vad är socialt arbete?. I A. Meeuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (Red.), Socialt arbete en grundbok (s. 29-71). Stockholm: Natur och kultur. Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.). Socionom. Hämtad den 25 maj 2018, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socionom

Osteen, P-J., Jacobson, J-M., & Sharpe, T-L. (2014). Suicide Prevention in Social Work Education: How Prepared Are Social Work Students? Journal of Social Work

Education, 50:2, 349-364. doi:10.1080/10437797.2014.885272

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Sandström, G. (2007). Higher Education for Social Work in Sweden. Australian Social Work,

60:1, 56-67. doi:10.1080/03124070601166711

Sandström, G. (2010). Vad kan jag egentligen – och hur kan den kunskapen användas? I G. Sandström (Red.), Att vara socionom – från utbildad till erfaren (s. 91-104). Lund: Studentlitteratur.

Skogens, L. (2007). Hur bemöts manliga socialbidragstagare med alkohol: regler, kunskap

och kontext i socialt arbete (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet,

Instruktionen för socialt arbete).

Statistiska centralbyrån. (2001). Fråga rätt! Utveckla, testa, utvärdera och förbättra

blanketter. Hämtad 7 april, 2018, från

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2000I02_BR_X97%C3%96P0 101.pdf

Statistiska centralbyrån. (2014). Trender och prognoser 2014. Hämtad 4 april, 2018 från http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0515_2014I35_BR_AM85BR1401.pd f

Sundgren, G. (2011). John Dewey - reformpedagog för vår tid?. I A. Forssell (Red.), Boken om

pedagogerna (6. uppl.) (s. 103-129). Stockholm: Liber.

Swärd, H. & Hessle, S. (u.å.). Socialt arbete. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 16 maj 2018, från http://www.ne.se/lang/socialt-arbete

Tham, P. & Lynch, D. (2014). Prepared for Practice? Graduating Social Work Students’ Reflections on Their Education, Competence and Skills. Social Work Education: The

International Journal, 33(6), 704-717. doi:10.1080/02615479.2014.881468

Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Universitetskanslersämbetet. (2018). Så granskas högre utbildning. Hämtad 4 april, 2018, från http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/sa-granskas-hogre- utbildning.html

Wilson, G. & Kelly, B. (2010). Evaluating the effectiveness of Social Work education: Preparing students for practice learning. British Journal of Social Work, 40, 2431-2449. doi:10.1093/bjsw/bcq019

Bilagor

Bilaga 1

Informationsbrev till socionomstudenter termin 5 och 6. Hej!

Vi är två socionomstudenter på Hälsohögskolan i Jönköping som läser vår sjätte termin och i nuläget skriver vår C-uppsats.

Enkäten vänder sig till dig som läser termin 5/6 på socionomprogrammet i Jönköping. Du har valts ut eftersom du studerar på Hälsohögskolan och för att din klass är näst på tur att ta socionomexamen/närmar sig examen. Dina synpunkter är viktiga för oss att få in då det kan bidra till utveckling av socionomutbildningen. Syftet med studien är att undersöka hur väl socionomstudenter upplever att utbildningen förbereder dem inför arbetslivet och jämföra det med examinerade socionomstudenters upplevelser.

Deltagandet i studien är frivilligt och du kan välja att avbryta när du vill. Vi kommer samla in och behandla enkäterna anonymt, vilket gör att vi inte kommer veta vilka som svarat eller vilken enkät som tillhör vem. Svaren vi får in kommer enbart användas i vår studie. Frågorna fokuserar på dina upplevelser av utbildningen och dess förberedelse inför arbetslivet.

Undersökningen kommer finnas tillgänglig till och med 2018-XX-XX, och beräknas ta ca 6 minuter att genomföra.

Klicka på länken för att komma till undersökningen: xxx

Vid eventuella frågor, tveka inte att kontakta oss. Vänliga hälsningar,

Elin Fondelius - foel1551@student.ju.se Isma Hodzic - hois1414@student.ju.se

Bilaga 2

Informationsbrev till tidigare socionomstudenter som tog examen 2018. Hej!

Vi är två socionomstudenter på Hälsohögskolan i Jönköping som läser vår sjätte termin och i nuläget skriver vår C-uppsats.

Enkäten vänder sig till dig som tog examen från socionomprogrammet i Jönköping 2018. Du har valts ut eftersom du har läst på Hälsohögskolan och har utbildningen färskt i minnet. Dina synpunkter är viktiga för oss att få in då det kan bidra till utveckling av socionomutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka hur väl socionomstudenter upplever att utbildningen förbereder dem inför arbetslivet och jämföra det med examinerade socionomstudenters upplevelser.

Deltagandet i studien är frivilligt och du kan välja att avbryta när du vill. Vi kommer samla in och behandla enkäterna anonymt, vilket gör att vi inte kommer veta vilka som svarat eller vilken enkät som tillhör vem. Svaren vi får in kommer enbart användas i vår studie. Frågorna fokuserar på dina upplevelser av utbildningen och dess förberedelse inför arbetslivet.

Undersökningen kommer finnas tillgänglig till och med 2018-XX-XX, och beräknas ta ca 6 minuter att genomföra.

Klicka på länken för att komma till undersökningen: xxx

Vid eventuella frågor, tveka inte att kontakta oss. Vänliga hälsningar,

Elin Fondelius - foel1551@student.ju.se Isma Hodzic - hois1414@student.ju.se

Bilaga 3

Enkät till socionomstudenter termin 6 och till tidigare socionomstudenter som tog examen 2018.

(Frågan gällande nuvarande arbete ställdes endast till examinerade socionomer, ej till nuvarande studenter. Annars ställdes samma frågor till alla respondenter)

Related documents