Författarna önskar att resultatet av denna systematiska litteraturstudie ska leda till att allmänsjuksköterskan får mer kunskap om föräldrars erfarenheter av behandling vid diabetes typ 1 hos barn. Detta för att på bästa sätt kunna bemöta, vägleda och stötta föräldrarna utifrån deras erfarenheter. Vetskapen om föräldrars erfarenheter i samband med behandling av barnets diabetes kan möjliggöra relevanta åtgärder. Författarna tänker att dessa åtgärder exempelvis kan vara stödgrupper, mentorskap,
informationstillfällen och samtal. Förslagsvis kan fler stödgrupper bildas samtidigt som vetskapen att de existerar bli större. Författarna tror dessutom att kunskapstillfällen i form av utbildningar kan förbättras på exempelvis skolor. Detta då litteraturstudiens resultat visade att det hos skolpersonal förelåg bristande kunskap gällande agerande i vissa situationer. Författarna tänker att en relevant åtgärd kan vara att sjuksköterskan, tillsammans med föräldrar till barn med diabetes typ 1, berättar om sjukdomen och dess komplexa behandling. För att minska föräldrars känslor av otillräcklighet kan
samtalsmetoden MI, motiverande samtal med fördel användas. Genom att
sjuksköterskan lyssnar och vägleder kan föräldrarna få ny optimism och energi för att känna tillräcklighet (Näsholm & Barth, 2006). Ytterligare en åtgärd kan vara att sjuksköterskan bjuder in hela familjen samt de som ofta är med barnet, för att få information, vägledning och hjälp. Detta tror författarna kan minska föräldrarnas oro över barnets behandling när denne befinner sig i skolan eller hos andra vuxna.
10 Slutsats
Syftet med denna systematiska litteraturstudien var att belysa föräldrars erfarenheter av behandling vid diabetes typ 1 hos barn. Att vara förälder till barn som drabbats av diabetes innebär stora förändringar. I resultatet framgick det att tillvaron förändrades, det förelåg en bristande förståelse hos andra vuxna och skolpersonal, föräldrarna blev emotionellt påverkade och använde sig av vissa hanteringsstrategier. Oro och stöd fastställdes som mest relevanta och betydelsefulla, både utifrån diskussion gentemot studiens teoretiska referensram och betydelsen för vården. Lärdomen från
litteraturstudiens resultat kan förhoppningsvis ge sjuksköterskan mer kunskap som ett av de redskap som behövs för att kunna bemöta, vägleda och stötta föräldrarna. Så att de i sin tur ska kunna ge barnet en fullgod och säker behandling. Genom att veta vad något innebär, hur det ska hanteras, vem det ska utföras av samt vilka krav som ställs minskas oro, vilket resulterar i en trygghet som utgörs av kontroll. En trygghet och därmed minskad oro hos föräldrar till barn med diabetes typ 1, ger förutsättningar till en bättre och säkrare vård. Detta då den kontrolleras och utövas av föräldrarna.
Referenser
Artiklar inkluderade i litteraturstudiens resultat är markerade med asterix (*) Annan, F. (2011). The connection between better health and exercise in diabetes.
Practice Nursing, 22(1), 17-20.
* Austin, A., Elliot, B. M., Mackey, E. R., Slaughter, A. M., Turek, J., Mednick, L., & Streisand, R. (2008). Parental anxiety and depression associated with caring for a child newly diagnosed with type 1 diabetes: Opportunities for education and counseling.
Patient Education and Counseling, 73(2), 333-338. doi: 10.1016/j.pec.2008.06.014
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Höglund- Nielsen, B., & Granskär, M (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.203-218). Lund:
Studentlitteratur AB.
Bell, J. M., Wright, L. M., & Watson, W. L. (2002). Familjefokuserad omvårdnad:
föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur AB.
Bendt, A. (Red.). 2016. Diabetes typ 1. Hämtad 2016-11-08 från Vårdguiden: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/
Borglin, G. (2012). Mixad metod- en introduktion. I Henricsson, M (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 271-284).
Lund: Studentlitteratur AB.
*Bova, C., Rearick, E. M., Knafl, K. A., & Sullivan-Bolyai, S. (2011). Parents of children newly diagnosed with type 1 diabetes: Experiences with social support and family management. The Diabetes Educator, 37(4), 508-518. doi:
10.1177/0145721711412979
Braun, A.C. & Andersson, C.M. (Red.). (2012). Patofysiologi: Om hur förändringar i
Bussell, G. (2015). Understanding the relationship between type 1 diabetes and diet.
Journal of Community Nursing, 29(2), 24-30.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för
undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola”(Evidensbaserad omvårdnad nr. 2003:2) Malmö: Malmö Högskola. Hämtad 2016-10-25 från:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid=BA150 94B219830A71DA77825EC36E19A?sequence=1
Casey, G. (2012). Type 1 diabetes and insulin therapy. Kai Tiaki Nursing New Zealand,
18(3), 20-24.
Clarson, C., Mahmud, F., Deda, L., Cuerden, M., Javed, M., & Stein, R. (2014). Assessment of habitual physical activity in adolescents with type 1 diabetes. Canadian
Journal of Diabetes, 38(4), 250-255. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jcjd.2014.05.010
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & kultur.
Friberg, F. (Red). (2006). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.
Glazebrook, C., Quirk, H., Blake, H., Tennyson, R., & Randell, T. L. (2014). Physical activity interventions in children and young people with Type 1 diabetes mellitus: a
systematic review with meta-analysis. Diabetic Medicine: A Journal Of The British
Diabetic Association, 31(10), 1163-1173. doi: 10.1111/dme.12531
Guthrie, D., & Hanna, K. M. (2001). Parents' and adolescents' perceptions of helpful and nonhelpful support for adolescents' assumption of diabetes management
responsibility. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 24(4), 209-223.
*Haugstvedt, A., Rokne, B., Graue, M., Sövik, O., & Wentzel-Larsen, T. (2009). Fear of hypoglycaemia in mothers and fathers of children with Type 1 diabetes is associated with poor glycaemic control and parental emotional distress:a population-based study.
Diabetic Medicine, 27(1), 72–78, doi: 10.1111/j.1464-5491.2009.02867.x
Johansson, U. (2014). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur AB.
Karlsson, E-K. (2012). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod:Från idé till examination inom omvårdnad (s. 96-112). Lund:
Studentlitteratur AB.
King, B. R., Smart, C. E. M., Davis, E. A., Evans, M., Mcelduff, P., Lopez, P. E., O’Connell, S. M., & Jones, T. W. (2013). Both dietary protein and fat increase postprandial glucose excursions in children with type 1 diabetes, and the effect is additive. Diabetes Care, 36(12), 3897–3902. doi: 10.2337/dc13-1195
*Knafl, K., Grey, M., Sullivan-Bolyai, S., & Tamborlane, W. (2004). Parents’ reflections on managing their children’s diabetes with insulin pumps. Journal of
Nursing scholarship, 36(49), 316-323.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kumar, A., Holmes, C., Mackey, E. R., Streisand, R., Chen, R., & Herge, W. M. (2012). Family and youth factors associated with health beliefs and health outcomes in youth with type 1 diabetes. Journal of Pediatric Psychology, 37(9), 980–989. doi:
Milkes, A., Lochrie, A. S., Antal, H., Cansas, J. A., Buckloh, L. M., Hutchinson, S., & Wysocki, T. (2008). Diabetes complications in youth: qualitative analysis of parents' perspectives of family learning and knowledge. Diabetes care, 31(8), 1516-20. doi: 10.2337/dc07-2349
Näsholm, C., & Barth, N. (2006). Motiverande samtal- MI: Att hjälpa en människa till
förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur AB.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research:Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.
Saveman, B-I., Benzein, E., & Hagberg, M. (2009). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder- perspektiv och förhållningssätt (s. 68-86). Lund: Studentlitteratur AB.
Segesten, K. (1984). Patienters upplevelser av trygghet och otrygghet. Solna: Esselte Stadium.
Skafjeld, A. (Red.). (2006). Diabetes. Lund: Studentlitteratur AB.
*Smaldone, A., & Ritholz, M. (2009). Perceptions of parenting children with type 1 diabetes diagnosed in early childhood. Journal of Pediatric Healtcare, 25(2), 87-95. doi: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.pedhc.2009.09.003
Tamm, M. (2012). Psykologi : om varför vi tänker, känner och handlar som vi gör. Lund: Studentlitteratur AB.
*Warner, J., Gregory, J. W., Lowes, L., & Bowes, S. (2009). Chronic sorrow in parents of children with type 1 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 65(5):992-1000. doi: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2648.2009.04963.x
Warren-Boulton, E., Gallivan, J. M., & Kaufman, R. F. (2009). Overview of diabetes in children and teens. American Journal of Healt Education, 40(5), 259-263. doi:
10.1080/19325037.2009.11770768
*Wennick, A., & Hallström, I. (2006). Swedish families' lived experience when a child is first diagnosed as having insulin-dependent diabetes mellitus: an ongoing learning process. Journal of Family Nursing, 12(4): 368-389.
Wennick, A., & Hallström, I. (2007). Families’ lived experience one year after a child was diagnosed with type 1 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 60(3), 299–307. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04411.x
Wolk, A., Östenson, C.G., Örtqvist, E., Viklund, G., Brismar, K., & Alvarsson, M. (2013). Diabetes. Karolinska institutet Stockholm: University Press.