1. Inledning
5.5 Betydelse av val av verksamhet
När vi pratar om val av verksamhet menar vi på vilket sätt lagändringen påverkat olika typer av verksamhet. Eftersom bankerna har ökat sin andel objektsfinansiering efter lagändringen påverkar det olika verksamheter på olika sätt. Tillverkande företag har objekt som banken kan ta som säkerhet i form av maskiner och inventarier. Vad gäller tjänsteföretag kan bankerna ta fakturorna som säkerhet. Detta leder till att skillnaden mellan tillverkande- och tjänsteföretag inte är speciellt stor. Handelsbanken säger dock att fakturor ofta är bättre för dem eftersom maskiner kan vara svårare att erlägga likvid för. Problem på grund av lagändringen kommer när företag saknar objekt för bankerna att ta som säkerhet. Detta gäller främst lagerintensiva företag, till exempel handelsföretag. För lagerintensiva företag finns det ännu ingen kreditprodukt som kan ersätta företagshypoteket tillräckligt omfattande. Våra aktörer tror dock att kreativiteten på kreditmarknaden kommer att vara omfattande och därför borde det förr eller senare uppstå en produkt som passar även lagerintensiva företag, men så som det ser ut nu är lagerintensiva företag till och med en större förlorare än företag i glesbygden.
Slutsatserna vi drar är att i värsta fall kan lagändringen påverka framförallt tillverkande företag så pass negativt att själva lagförändringen blir konkursdrivande. Med det menar vi att eftersom finansiärerna saknar förmånsrätt vid insolvenshantering, det vill säga utmätning, före konkurs kan företagets viktigaste maskiner utmätas och på så sätt kan företaget inte driva sin rörelse vidare. Detta är ett problem som främst kan drabba äldre företag där det gamla företagshypoteksbrevet används frekvent. Även i detta fall är objektsfinansiering ett skydd för finansiärerna genom att maskinerna blir oantastbara vid en utmätning. I detta fall bidrar objektsfinansieringen även med ett skydd för företagaren som får behålla sin maskin och därmed kan driva sin rörelse vidare. En annan slutsats vi drar är att finansiärernas sökande efter nya kreditprodukter är till för att bland annat kunna tillämpa objektsfinansiering på lagerintensiva verksamheter. Om en sådan produkt lanseras skulle det innebära att lagerintensiva verksamheter trots allt inte är en förlorare på grund av lagändringen.
6 Avslutande diskussion
Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka huruvida förändringen i förmånsrättslagen förändrade finansiärernas beteende vid kreditgivning till företag. Flertalet av de vi intervjuade menade att de inte förändrat någonting i sitt beteende vid kreditgivning på grund av lagen. Vi tycker att detta verkar konstigt eftersom de sa att de stora förlorarna av lagändringen är nyföretagare i glesbygden men om deras beteende inte förändrats, varför finns det då förlorare? Sparbanken Nord var de enda som medgav att förändringen av lagen gjort att deras sätt att arbeta ändrats och att mer resurser har använts för att kunna anpassa sig till den nya lagen. Att det inte var fler finansiärer som sa detta kan kanske bero på att de alltid varit restriktiva vid kreditgivning eller att de inte riktigt förstått alla delar i den nya lagen. Viklund på SEB sa att den nya lagen innehåller politik och juridik på hög nivå och därför kan det ta tid innan alla riktigt är med på vad som gäller och inte gäller. Det var till exempel bara SEB som trodde att avskaffningen av förföljelserätten kunde medföra kraftigt negativa konsekvenser längre fram medan alla andra var ganska likgiltiga till denna förändring. Även om vi intervjuade den person hos finansiärerna som tycktes vara bäst insatt på vad lagändringen hade för konsekvenser kände vi att kunskapen om lagen hos de olika finansiärerna varierade kraftigt. Då lagförändringen är väldigt omfattande och invecklad kan detta göra att det tar ganska lång tid innan alla delar hunnits utvärderas vilket kan ha gjort att olika finansiärer har fokuserat på olika saker och därmed inte är helt insatta i allt vad lagen innebär.
Vi menar att det kan vara svårt att i detta skede utvärdera hela lagändringen och dess konsekvenser på kreditmarknaden eftersom alla inte hunnit sätta sig in i problemen än och debatten fokuserat på allt negativt och därmed utelämnat de positiva aspekterna. Detta har nog att göra med att de positiva delarna är ganska få för finansiärer och företag utan lagändringen gynnar nog mest staten. Vi menar att staten måste utvärdera sin lagändring och förändra lagen så att näringslivet inte blir de stora förlorarna. Vi får ju hoppas att det som Gösta Åström på ALMI påstod att det inte var statens avsikt att göra det svårare för finansiärerna eller företagarna.
Vi tycker att det kan vara lämpligt att om några år undersöka detta område igen eller kanske när en ny lagändring kommit till stånd för att då utreda vilka konsekvenser lagen fått eller vilka konsekvenser den nya lagen kommer att få.
7 Referenslista
7.1 Litteratur
Anderson, P. (1999). Säkerheter i kreditbeslutet: attityder, intentioner och beteenden. I K. Gratzer & H. Sjögren (Red), Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi. Södertälje: Gidlunds Förlag.
Anthony, R.N., & Govindarajan, V. (2003). Management Control System (11th ed.). New York: McGraw-Hill/Irwin.
Broomé, P., Elmér L., & Nylén B. (1998). Kreditgivning till företag, Lund: Studentlitteratur. Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Folkesson, E. (2002). Företaget i ekonomisk kris. Stockholm: Thomson Fakta. Grönroos, C. (1983). Marknadsföring i tjänsteföretag. Malmö: Liber.
Hallgren, Ö. (1996). Finansiell strategi och styrning. Helsingborg: Ekonomibok Förlag. Hellners, T., & Mellqvist, M. (1997). Lagen om företagsrekonstruktion: en kommentar. Stockholm: Norstedts.
Huemer, L. (1998). Trust in business relations: Economic logic or social interaction. Umeå: Boréa Bokförlag.
Håstad, T. (1996). Sakrätt avseende lös egendom. Stockholm: Norstedts.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Lennander, G. (2001). Insolvensrätt. I S. Strömholm (Red), Svensk rätt – en översikt. Uppsala: Iustus.
Lundahl, U., & Skärvad, P.H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur.
Palander, A. (2002). Strategiska allianser och förtroendeprocesser. Lund: KFS AB.
Persson, A. H., & Tuula, M. (2001). Företagsrekonstruktion - i teori och praktik. Stockholm: Norstedts.
Persson, A. H., & Tuula, M. (2000). Är lagen om företagsrekonstruktion en papperstiger?. Stockholm: Norstedts.
Sanner, L. (1997). Trust between entrepreneurs and external actors. Sensemaking in
organising new business ventures. Uppsala: Studentlitteratur.
Schotter, A. (1994). Microeconomics - A Modern Approach. New York: HarperCollins College Publishers.
Wiedersheim-Paul, F., & Eriksson, L.T. (2001). Att utreda och rapportera. Malmö: Liber. Yin, R,K. (1989). Case Study Research. Newbury Park: CA.
7.2 Artiklar
Covin, J. G. (1991). Entrepreneurial versus conservative firms: A comparison of strategies and performance. Journal of management studies, Volym 28, Nr 5.
Edholm, A. (2004-01-26). Ny lag försvårar för glesbygdsföretag. TT.
Feijen, B-A. (2000). ”Superförmånsrätten” enligt FRL 10 p 3-4 i konflikt med andra
förmånsrätter?. Stockholm: Företagsrekonstruktionsföreningen. [On-line]. Available:
http://www.frek.org/superformansratten.htm. [2004-05-03] Perbo, U. (1999). Ekonomisk debatt, Årg. 27, Nr 6.
Rubenson, G. C. & Gupta, A. K. (1992). Replacing the Founder: Exploding the Myth of the Entrepreneur´s Disease. Business Horizons, November-December.
7.3 Riksdagsmaterial
Lag 1970:979 om förmånsrätt. Lag 1984:649 om företagshypotek. Regeringens proposition 1995/96:5. Regeringens proposition 2002/03:49. SOU 1992:113. SOU 1999:1. SFS 1996:764.7.4 Hemsidor
ALMI Företagspartner. [On-line]. Available: www.almi.se [2004-05-08]. Nationalencyklopedin. [On-line]. Available: www.ne.se [2004-05-03].
Norrlandsfonden. [On-line]. Available: www.norrlandsfonden.se [2004-05-08]. Riksdagen. [On-line]. Available: www.riksdagen.se [2004-04-16].
Riksskatteverket. [On-line]. Available: www.rsv.se [2004-05-08]. Statistiska centralbyrån. [On-line]. Available: www.scb.se [2004-05-23].
7.5 Intervjuer
ALMI Företagspartner, Gösta Åström, VD, 2004-04-29.
Föreningssparbanken, Staffan Bergdahl, chef för företagssektorn, 2004-05-03. Handelsbanken, Ulrika Olausson, företagsansvarig, 2004-05-04.
Nordea, Eva From, företagsanalytiker, 2004-05-12.
Norrlandsfonden, Jan-Olov Johansson, företagsanalytiker, 2004-05-03.
Skandinaviska Enskilda Banken, Anders Viklund, företagsmarknadschef, 2004-04-29. Sparbanken Nord, Ove Marklund, kredit och finanschef, 2004-05-06.
Bilaga Intervjuguide
Inledning
• Den intervjuade får tala fritt om förändringen av förmånsrättslagen.
Kreditgivning, bakgrund
• Skillnader i kreditbedömning före och efter.
• Har ni fått någon utbildning/information inför förändringen?
Processen
• Kräver ni andra säkerheter nu?
• Hur påverkar företagets val av verksamhet kreditgivningen, till exempel tillverkande eller tjänsteföretag?
• Hur behandlas entreprenörskap, det vill säga högriskföretag, jämfört med företag med lite mindre risk?
• Finns det någon skillnad på hur ni behandlar företag i glesbygd och tätort? Har ni samarbeten kontoren emellan vid kreditgivningsbeslut?
Befintliga lån
• Hur behandlar ni de lån som tagits innan lagändringen under övergångsperioden?
Ekonomiska förändringar
• Har ni ökat era resurser för att kontrollera de företag som ni beviljat kredit?
• Ser ni objektsfinansiering som ett attraktivare alternativ jämfört med traditionella säkerheter?
Rekonstruktioner
• Ett incitament med lagstiftningen har varit att öka antalet rekonstruktioner. Hur ser ni på det?
Avslutning
• Vilka anser ni är vinnare respektive förlorare efter förändringen av förmånsrättslagen?