5 Mångfald och ekonomisk tillväxt i Jönköpings län 29
5.2 Betydelsen av mångfald för tillväxt i arbetsställen 33
Som diskuteras i ovanstående avsnitt krävs det både innovationer, förnyelse och omvandling för att en region ska kunna ha en stark tillväxt på lång sikt. Förnyelse och omvandling kan endast till en del skapas inom den etablerade struktur som finns i regionen. För strukturell omvandling krävs också att det tillkommer nya företag och att arbetskraften flyttas till mer produktiva sektorer i ekonomin. Därför är det intressant att studera tillkomsten av nya företag och nya arbetsställen och undersöka hur tillväxt i sysselsättning uppnås. Kommer det till nya arbetstillfällen genom att det etableras fler företag och produktionsplatser i regionen eller växer sysselsättningen genom att arbetstillfällena ökar på de arbetsplatser som redan finns? I figur 14 visas etableringsfrekvensen i samtliga Sveriges län, d.v.s. antal nystartade företag per 1000 invånare i åldern 16 – 64 år.
Figur 14. Etableringsfrekvens, årligt genomsnitt 2007 – 2010 Källa: Tillväxtanalys
Figur 14 visar att etableringsfrekvensen i Jönköpings län är jämförelsevis låg och under perioden 2007 – 2010 startades endast 7,5 företag per 1000 invånare i arbetsför ålder. Motsvarande siffra för riket som helhet är 10,75. En intressant observation från Figur 14 är att etableringsfrekvensen inte bara är stark i storstadsregionerna utan mer perifera landsdelar, såsom Gotland och Jämtland, har också en god etableringsfrekvens. Vad gäller antal arbetsställen visar Jönköpings län också en svag tillväxt jämfört med övriga län i Sverige (se figur 15).
0 2 4 6 8 10 12 14 16 VästerboVens län Jönköpings län Blekinge län Värmlands län Västernorrlands län Gävleborgs län NorrboVens län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Kalmar län Kronobergs län Dalarnas län Södermanlands län Västra Götalands län Hallands län Uppsala län Jämtlands län Skåne län Gotlands län Stockholms län Samtliga
Figur 15. Tillväxt i antal arbetsställen per län 2002 – 2010 Källa: SCB, egen bearbetning
Det finns emellertid stora variationer mellan länets kommuner. Tabell 7 visar tillväxt i antal arbetsställen och tillväxt i sysselsättning uppdelat på befintliga respektive nytillkomna arbetsställen i länets kommuner. Samtliga kommuner har haft en ökning av det totala antalet arbetsställen men det är bara Jönköping och Vaggeryd som har en ökning som är starkare än tillväxten i arbetsställen i landet som helhet. I flertalet av länets kommuner har den totala sysselsättningen minskat under perioden 2002 – 2010, där Gislaved, Gnosjö och Nässjö har minskat mest. Jönköping är den kommun som haft den starkast ökning i sysselsättning med en tillväxt på nästan 10 procent.
I likhet med nästan alla Sveriges kommuner har sysselsättningen i befintliga arbetsställen minskat i samtliga länets kommuner vilket följer av att det tillkommer nya arbetsställen som absorberar en del av arbetskraften på de etablerade arbetsplatserna. Sådan omförflyttning av arbetskraft är positiv ur ett omvandlingsperspektiv och kan leda till re-allokeringsdriven produktivitetstillväxt givet att arbetskraften förflyttas till mer produktiva företag. Minskningen av sysselsättning i befintliga arbetsställen är dock mindre än genomsnittet för landets alla kommuner i samtliga kommuner i Jönköpings län, utom i Gislaved och Nässjö. Dessa båda kommuner har samtidigt haft måttlig tillväxt i sysselsättning i nytillkomna arbetsställen vilket resulterar i en relativt kraftig nedgång i totalt antal sysselsatta i dessa kommuner. Tillväxten i sysselsättning i nytillkomna arbetsställen är svagare än genomsnittet för landets alla kommuner i samtliga kommuner i
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Örebro Västernorrland Kalmar Jönköping Blekinge Gävleborg Dalarna Västmanland Södermanland Östergötland Västra Götaland VästerboVen NorrboVen Gotland Kronoberg Jämtland Värmland Uppsala Skåne Halland Stockholm Riket
Jönköpings län. Sammantaget visar siffrorna i tabell 7 på en svag förmåga till strukturell förnyelse och omvandling i kommunerna i Jönköpings län.
Tabell 7. Tillväxt i sysselsättning i befintliga och nytillkomna arbetsställen, 2002 - 2010 Tillväxt i antal arbetsställen, % Tillväxt i sysselsättning, totalt, % Tillväxt i sysselsättning i befintliga arbetsställen, % Tillväxt i sysselsättning i nytillkomna arbetsställen, % Aneby 16,8 1,87 -18,67 20,54 Gnosjö 6,76 -6,26 -15,63 9,37 Mullsjö 9,2 -2,28 -16,33 14,05 Habo 9,64 2,89 -14,96 17,85 Gislaved 10,63 -9,54 -22,43 12,89 Vaggeryd 19,42 -1,56 -20,63 19,07 Jönköping 16,38 9,73 -10,57 20,30 Nässjö 7,19 -7,44 -24,07 16,63 Värnamo 12,83 1,94 -14,54 16,48 Sävsjö 9,04 -0,91 -21,25 20,34 Vetlanda 9,6 4,50 -15,81 20,31 Eksjö 9,62 -1,53 -14,9 13,37 Tranås 3,25 0,93 -17,56 18,49 Genomsnitt för alla kommuner i Jönköpings Län* 10,8 -0,59 -17,49 16,90 Genomsnitt för alla kommuner i riket* 14,68 1,43 -21,91 23,34
*Oviktat medelvärde beräknat utifrån tillväxttalen på kommunnivå.
Källa: SCB, egen bearbetning
De regressionsanalyser av betydelsen av mångfald för tillväxt i sysselsättning som nämns ovan visar att mångfald i näringslivsstruktur och i arbetskraften har en positiv effekt på tillväxt i sysselsättning. En relevant fråga i detta sammanhang är på vilket sätt mångfald i näringsliv och arbetskraft påverkar sysselsättningstillväxten, är det genom att stimulera tillkomst av nya arbetsställen eller genom att stimulera tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe? Genom att skatta sambanden mellan diversitet och tillväxt i antal arbetsställen respektive tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe med samma uppsättning av förklaringsvariabler kan man se hur förklaringsvariablerna påverkar strukturen på sysselsättningstillväxten. Resultat från sådana skattningar för 2-siffriga näringsgrenar i samtliga Sveriges kommuner (se tabell A4 i bilagan) visar att besläktad mångfald i näringslivsstruktur har positiv effekt på tillväxt i antal arbetsställen men ännu större effekt på tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe. Mångfald i arbetskraftens utbildningsstruktur har också en positiv effekt på tillväxt i antal arbetsställen men en negativ inverkan på tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe. Den positiva effekten på tillväxt i
arbetsställen är dock tillräckligt stor för att den sammanlagda effekten av mångfald i arbetskraftens utbildning på den totala sysselsättningstillväxten ska vara positiv. Effekter av mångfald i arbetskraftens yrkesinriktning på tillväxt i antal arbetsställen och sysselsatta per arbetsställe är inte statistiskt säkerställd. Dessa regressioner inkluderar också förklaringsvariabler som speglar storlek på kommun, storlek på den lokala näringen, näringens relativa storlek i det lokala näringslivet samt tillväxttakten i den omkringliggande arbetsmarknadsregionen. Regressionsresultaten för tillväxt i antal arbetsställen pekar på att mångfald i arbetskraftens utbildningsstruktur är särskilt viktigt för att en näring i en kommun ska öka sin sysselsättning genom att det skapas fler arbetsställen. De flesta kommuner i Jönköpings län har emellertid jämförelsevis lite diversitet i arbetskraftens utbildningsbakgrund, t.o.m. mindre än man kan förvänta sig givet kommunernas befolkningsstorlek (se figur 1c och 2c). Detta kan vara en förklaring till varför tillväxten i antalet arbetsställen i Jönköpings län är svag jämfört med övriga landet.
En analys av skillnaden mellan verklig och förväntad tillväxt i antal arbetsställen respektive genomsnittligt antal sysselsatta per arbetsställe presenteras i figur 16a-b. Det förväntade värdet är det skattade värdet, givet storlek på kommun och lokal näring, näringens relativa storlek i det lokala näringslivet, mångfald i utbildningsbakgrund hos kommunens arbetskraft, mångfald i kommunens näringslivsstruktur samt tillväxttakten i den omliggande arbetsmarknadsregionen. Figur 16a visar att samtliga kommuner i länet har en starkare tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe än vad som kan förväntas. När det gäller tillväxt i antal arbetsställen (figur 16b) är det knappt hälften av länets kommuner som har en starkare tillväxt än väntat medan fem av kommunerna ligger under den förväntade nivån (Mullsjö, Tranås, Nässjö, Eksjö och Vetlanda) och två kommuner (Gnosjö och Värnamo) ligger i nivå med väntevärdet.
Figur 16a. Skillnad mellan verklig
och förväntad tillväxt i sysselsatta per arbetsställe, 2002 – 2010
Källa: SCB, egen bearbetning
Figur 16b. Skillnad mellan verklig och förväntad tillväxt i antal arbetsställen, 2002 – 2010