Genom att stärka tidigare forskning och bidrar med kunskap gällande normbrytande beteenden kan studien bidra till folkhälsan. Att studera i Västmanland, som anses vara ett representativ grupp för Sveriges befolkning, kan generera i att andra aktörer kan belysa resultatet i dess kontext. Men även att framföra normbrytande beteenden tydligare inom folkhälsan som kan möjliggöra processen för hälsofrämjande insatser kring ungdomar och dess normbrytande beteende, för att främja ungas hälsa samt i ett långsiktigt perspektiv förebygga kriminalitet, utanförskap samt ohälsa. Intressanta resultat som framkom var att åldersskillnader, könsskillnader samt socioekonomiska skillnader påvisats vilket bör beaktas vid preventiva insatser.
För framtida studier är det centralt att vidmakthålla de enkätfrågor som berör normbrytande beteendena i Liv och Hälsa ung så studier inom ämnet fortlöper. Detta är av vikt då trender kring våld, skolk, stöld samt narkotikaanvändning kan studeras för att undersöka hur hälsofrämjande insatser kan utformas och revideras. Även att utveckla denna studie anses relevant där ålders-, köns- samt socioekonomiska skillnader kan analyseras vidare för att undersöka utvecklingen över tid. Ytterligare kan ett vidare begrepp av normbrytande beteende anses relevant att studera, att inkludera fler våldsdefinitioner, stölddefinitioner, narkotika eller andra droger som alkohol. Ett annat intresseområde kan vara att studera psykisk ohälsa relaterat till normbrytande beteende bland ungdomar i Västmanland, då det anses som ett relevant forskningsområde som bör framträdas mer inom fältet för framtida preventiva insatser i Sverige.
32
REFERENSLISTA
Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen: vad säger forskningen? Stockholm: Gothia.
Ahrén, J.C., & Lager, A. (2012). Ungdomars psykosociala hälsa. I M. Rostila., & S. Toivanen (Red.). Den orättvisa hälsa: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 280–6298). Stockholm: Liber.
Bandura, A. (1977). Social learning theory. Engelwood Cliffs, New Jersey.: Prentice hall. Burt, S. A., & Neiderhiser, J. M. (2009). Aggressive versus Nonaggressive Antisocial
Behavior: Distinctive Etiological Moderation by Age. Developmental Psychology, 45(4), 1164-1176. doi: 10.1037/t05908-000
Brottsförebyggande rådet [Brå]. (2016). Skolundersökningen om brott 2015: Om utsatthet och delaktighet i brott. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet [Brå]. (2017). Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2015. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl. 2). Stockholm: Liber. Burt, S. A., & Neiderhiser, J. M. (2009). Aggressive versus Nonaggressive Antisocial
Behavior: Distinctive Etiological Moderation by Age. Developmental Psychology, 45(4), 1164-1176. doi:10.1037/t05908-000
Catalano, R.F., & Hawkins, J.D. (1996). The social development model: A theory of antisocial behavior. I Hawkins J.D (Red.) Delinquency and Crime: Current Theories. (s. 149– 197. New York: Cambridge University Press.
Corneau, M., & Lanctôt, N. (2004). Mental health outcomes of adjudicated males and females: The aftermath of juvenile delinquency and problem behaviour. Criminal Behaviour and Mental Health, 14(4), 251-262. doi:10.1002/cbm.592
Fergusson, D. M., & Horwood, L. J. (1997). Early onset cannabis use and psychosocial adjustment in young adults. Addiction, 92(3), 279–296. doi:10.1111/j.1360- 0443.1997.tb03198x
Fergusson, D. M., & Horwood, L. J. (2002). Male and female offending trajectories.
Development And Psychopathology, 14(1), 159-177. doi:10.1017/S0954579402001098 Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (uppl. 2). Lund: Studentlitteratur Freeman, J., King, M., Kuntsche, E., & Pickett, W. (2011). Protective roles of home and school
environments for the health of young Canadians. Journal Of Epidemiology & Community Health, 65(5), 438–444. doi:10.1136/jech.2008.086819
33
Fritzell, J. (2012). Socioekonomiska skillnader i hälsa. I M. Rostila., & S. Toivanen (Red.). Den orättvisa hälsa: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 46–61). Stockholm: Liber.
Giannotta, F., & Rydell, A. (2016). The prospective links between hyperactive/impulsive, inattentive, and oppositional-defiant behaviors in childhood and antisocial behavior in adolescence: The moderating influence of gender and the parent–child relationship quality. Child Psychiatry And Human Development, 47(6), 857–870.
doi:10.1007/s10578-015-0617-0
Gisselmann, M., Hemström, Ö., & Toivanen, S. (2012). Kön, genus och skillnader i hälsa. I M. Rostila., & S. Toivanen (Red.). Den orättvisa hälsa: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 62–79). Stockholm: Liber.
Hellström, C. (2015a). Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Health. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A849759&dswid=8634
Hellström, C., Wagner, P., Valdin, S., Nilson, KW., Leppert, J., & Åslund, C. (2015b). Gambling frequency and symptoms of attention-deficit hyperactivity disorder in relation to problem gambling among Swedish adolescents: A population- based study. Centre of Clinical Research Uppsala University.
Henry, K. (2010). Skipping school and using drugs: A brief report. Drugs: Education, Prevention and Policy, 2010. 17(5), 650-657. doi:10.3109/09687630902862452 Hollari, S. (2008). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007: Kvinnors brottslighet.
(rapport 2008:23). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Huang, B., Kosterman, R., Catalano, R., Hawkins, J., & Abbott, R. (2001). Modeling mediation in the etiology of violent behavior in adolescence: A test of the social development model. Criminology, 39(1), 75-108. doi:10.1111/j.1745-
9125.2001.tb00917.x
Karlberg, M., & Sundell, K. (2004). SKOLK – Sund protest eller riskbeteende? (FoU- Rapport 2004:1). Stockholm: Socialtjänstförvaltningen Forsknings- och utvecklingsenheten. Lalander, P., & Johansson, T. (2007). Ungdomsgrupper: I teori och praktik. (uppl. 3). Lund:
Studentlitteratur.
Länsstyrelsen Stockholm. (2016). Stockholmsenkäten 2016. Hämtad 2017-04-08 från: http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/manniska-och-
samhalle/folkhalsa/Pages/stockholmsenkaten.aspx
Merrill, R. M. (2013). Introduction to Epidemiology. (6 ed). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
34
Moffitt, T. E., Caspi, A., Harrington, H., & Milne, B-J. (2002). Males on the life- course- persistent and adolescence- limited antisocial pathways: Follow- up at age 26 years. Development and Psychopathology, 14(2002), 179–207.
doi:10.1017/S0954579402001104
Moffitt, T. E. (1993). Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial behavior: A developmental taxonomy. Psychological Review, 100(4), 674-701. doi:10.1037/0033- 295X.100.4.674
Molero Samuelson, Y., Hodgins, S., Larsson, A., Larm, P., & Tengström, A. (2010).
Adolescent antisocial behavior as predictor of adverse outcomes to age 50: A follow- up study of 1,947 individuals. Criminal Justice and Behavior, 37(2), 158-174. doi:10.1177/0093854809350902
Odgers, C. L., Caspi, A., Broadbent, J. M., Dickson, N., Hancox, R. J., Harrington, H. L., et al. (2007). Prediction of differential adult health burden by conduct problem subtypes in males. Archives of General Psychiatry, 64(4), 476-484.
doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1001/archpsyc.64.4.476
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (uppl. 2.) Stockholm: Liber.
Piotrowska, P. J., Stride, C. B., Croft, S. E., & Rowe, R. (2015). Socioeconomic status and antisocial behaviour among children and adolescents: A systematic review and meta- analysis. Clinical Psychology Review, 35, 47-55. doi:10.1016/j.cpr.2014.11.003 Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Tillgängligt:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2002/12/prop.-20020335/ Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik.
Tillgänglig: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2008/03/prop.- 200708110/
Rhee, S. H., & Waldman, I. D. (2002). Genetic and environmental influences on antisocial behavior: A meta-analysis of twin and adoption studies. Psychological Bulletin, 128(3), 490-529. doi:10.1037/0033-2909.128.3.490
Rostila, M., & Toivanen, S. (2012). Vägar mot en rättvis hälsa. I M. Rostila., & S. Toivanen (Red.). Den orättvisa hälsa: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 62–79). Stockholm: Liber.
Scott, S., Knapp, M., Henderson, J., & Maughan, B. (2001). Financial cost of social exclusion: follow up study of antisocial children into adulthood. British Medical Journal,
323(7306), 191-194. doi:101136/bmj.323.7306.191 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
35
Skolverket. (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka: Långvarig ogiltig frånvaro i
grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. Stockholm: Fritzes. Socialstyrelsen. (2009). Barn och unga som begår brott: Handbok för socialtjänsten.
Västerås: Socialtjänsten.
Socialdepartementet. (2015). Kommittédirektiv: En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Socialdepartementet
Stockholm stad. (2014). Risker med skolk. Utvecklingsenheten.
Tuvblad, C., Eley, T., & Lichtenstein, P. (2005). The development of antisocial behavior from childhood to adolescence: a longitudinal twin study. European Child & Adolescent Psychiatry, 14(4), 216-225. doi:10.1007/s00787-005-0458-7
Tuvblad, C., Grann, M., & Lichtenstein, P. (2006). Heritability for adolescent antisocial behavior differs with socioeconomic status: gene–environment interaction. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 47(7), 734-743. doi:10.1111/j.1469-
7610.2005.01552.x
Vaughn, M.G., Maynard, B.R., Salas-Wright, C. P., Perron, B. E., & Abdon, A. (2013). Prevalence and correlates of truancy in the US: Results from a national sample. Journal of Adolescence, 36(4), 767–776. doi:10.1016/j.adolescence.2013.03.015 Vermeiren, R., Deboutte, D., Ruchkin, V., & Schwab-Stone, M. (2002). Antisocial behaviour
and mental health: Findings from three communities. European Child & Adolescent Psychiatry, 11(4), 168. doi:10.1007/s00787-002-0275-1
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Hämtad 2017-03-16 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017- 04-11 från:
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/
Åslund, C., Comasco, E., Nordquist, N., Leppert, J., Oreland, L., & Nilsson, K. (2012). Self- Reported Family Socioeconomic Status, the 5-HTTLPR Genotype, and Delinquent Behavior in a Community-Based Adolescent Population. Aggressive Behavior, 39(1), 52-63. doi:10.1002/ab.21451
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00