Med denna studie önskar vi upplysa om de tankar som har framkommit utifrån våra respondenter, om den problematik som kan visa sig av att lära sig ett nytt modersmål för de adopterade barnen som kommer till Sverige. Våra respondenter har uttalat sig om deras erfarenheter i vad samhället har givit dem eller var det har brustit. Med denna studie önskar vi ge hjälp till både nya föräldrar samt till de som går i tankar på att adoptera, men även till förskolorna och skolorna som måste ge den hjälp i att stödja utlandsadopterade barns språkutveckling.
7.2.1 Förskola/ skola
Vi kan se utifrån den tidigare forskningen som undersöker äldre utlandsadopterade barn som kommer till ett nytt land med våra respondenter med äldre utlandsadopterade barn där det tydligt framkommer att de har språkliga svårigheter och att de måste få stöd från pedagoger i förskolor och skolor. För de
som adopterar äldre barn behöver det inte innebära att svårigheter uppstår i den språkliga
utvecklingen, utan det är viktigt att se barnet i situationen här och nu. Det kan behöva ges stöd från en kompetent individ som kan sitt område. I vår studien har vidden av interaktion med andra individer visat sig viktig vid inlärning av ett nytt språk.
7.2.2 För de som går i adoptionstankar
Till de som går i adoptions tankar vill vi belysa att även om tidigare forskning visar på att det är svårare för äldre barn att lära sig ett nytt modersmål, kan vi se utifrån det sociokulturella perspektivet att med fokus på var barnet är idag och med hjälp av sin nya familj så får barnet en bra grund att stå på. Våra respondenter som adopterat yngre barn har talat om hur de genom sång samt genom att läsa för barnen har skapat en omedveten lärandesituation, något som vi tänker kan tillföras även på äldre barn, bara i en annan utformning.
7.2.3 Adoptionsorganisationer
Samtliga respondenter menar att de endast fick en kort introduktion om språkutveckling, under
föräldrakursen som är en del av adoptionsprocessen. Det framkom att de två respondenterna med äldre barn letade upp material själva om just språkutveckling, då de hade fler svårigheter samt upplevde en bristande erfarenhet från lärarna om utlandsadopterade barn dess inlärning. Därmed hade det varit bra med mer litteratur från just organisationerna än vad som finns idag och även exempel på bra litteratur om språkutveckling. För både adoptivföräldrarna och skolorna. Men de respondenter till yngre barn upplevdes inte sakna litteraturförslag i samma utsträckning, efter vad vi förstår, för att det inte upplevt några direkta problem.
7.2.4 Barnavårdscentralen (BVC)
I kontakten med BVC uttalar respondenterna lite olika, några menar att de fick mycket hjälp av dem, däribland tillgång till en kurs i hjärt- och lungräddning som vanligtvis ges till biologiska föräldrar, samt hur de fick råd kring anknytningsprocessen, hur den går till. De upplevde även att de fick stöd i de undersökningar som görs på yngre barn samt hur de fick fullfölja de vaccinationsprogram som barnet börjat med innan det kom till Sverige. Ingen av respondenterna gav intryck av att fått någon hjälp med att introducera det nya modersmålet till sitt barn. I adoption är det mycket tankar och frågor som föräldrarna har, däribland om barnets hälsa, likt vad vi har dryftat tidigare så är barnets hälsa något grundläggande för barnets inlärning av sitt nya modersmål, därmed menar vi att det är viktigt med BVCs bemötande till de nya föräldrarna.
8 Referenser
Barratt, S. (2012). Adopted Children and Education: The experiences of a specialist CAMHS Team.
Clinical Child Psychology and Psychiatry, 17(1), 141-150.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Johanneshov: MTM.
Dalen, M. (2001). School Performances Among Internationally Adopted Children in Norway.
Adoption Quarterly, 5(2), 39-58.
De Geer, B. (1992). Internationally Adopted Children in Communication: A Developmental Study.
Working papers / Lund University, Department of Linguistics, General Linguistics, Phonetics, 1992.
Eigsti, I., Weitzman, C., Schuh, J., Marchena, A. d., & Casey, B. J. (2011). Language and cognitive outcomes in internationally adopted children. Development and Psychopathology, 23(2), 629-646.
Gauthier, K., & Genesee, F. (2011). Language development in internationally adopted children: A special case of early second language learning. Child Development, 82(3), 887-901.
Glennen, S. (2007). Predicting Language Outcomes for Internationally Adopted Children. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 50(2), 529-48.
Glennen, Sharon. (2014). A longitudinal study of language and speech in children who were internationally adopted at different ages. Language, Speech, & Hearing Services in Schools, 45(3), 185-203.
Hoff, E. (2006). How social contexts support and shape language development. Developmental Review, 26(1), 55-88.
Illeris, K. (2015). Lärande. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jacobs, J. (2010). The Impact of Adoption Related Language on the Affective Reactions of Adopted Chinese Girls, ProQuest Dissertations and Theses.
Lagergren, C., & Adoptionscentrum. (2000). Hur får man ett språk? : Om adoptivbarns språkutveckling. Sundbyberg: Adoptionscentrum].
Raaska, Elovainio, Sinkkonen, Matomäki, Mäkipää, & Lapinleimu. (2012). Internationally adopted children in Finland: Parental evaluations of symptoms of reactive attachment disorder and learning difficulties – FINADO study. Child: Care, Health and Development,38(5), 697-705.
Riskhandboken- Barnavård. (2015). Språkutveckling hos adopterade barn. Hämtad: 2018-05-10, från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Anknytning-utveckling-inskolning-mm/Sprakutveckling-hos-adopterade-barn/
Roberts, J., Pollock, K., Krakow, R., Price, J., Fulmer, K., & Wang, P. (2005). Language Development in Preschool-Age Children Adopted from China. Journal of Speech, Language, and Hearing
Research, 48(1), 93-107.
SOU 2003, Adoption - till vilket pris? Statens offentliga utredningar 2003:49 Stockholm:
Socialdepartement
Statistiska centralbyrån (SCB). (2007). Sverige unikt som adoptionsland. Hämtad 2018-02-09, från http://www.scb.se/Grupp/valfard BE0801_2007K02_TI_02_A05ST0702.pdf
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskapligforskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet
Vygotskij, L., & Cole, M. (1978). Mind in society : The development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Vygotskij, L.S. (1993). The collected works of L.S. Vygotsky. Vol. 2, The fundamentals of defectology (Abnormal psychology and learning disabilities). New York: Plenum P..
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.