2. Tidigare Forskning
2.2 Bibliotek 2.0
2.2.1 Bakgrund till Bibliotek 2.0
Bibliotek 2.0 har sitt ursprung i begreppet Webb 2.0, vilket introducerades av de amerikanska entreprenörerna Tim O’Reilly och Dale Dougherty i samband med en konferens rörande webbutveckling år 2004.35 Enligt Wikipedia utnyttjar Bibliotek 2.0 och Webb 2.0 samma principer och syftar till samma sak, nämligen att användarna bidrar
på användarnas villkor. På Tim O’Reillys hemsida kan man läsa följande nition av Webb 2.0.
Web 2.0 is the network as platform, spanning all connected devices; Web 2.0 applications are continually-updated service that gets better the more people use it, consuming and remixing data from multiple sources, in
34 Bernhem, Anna och Kuster, Linnéa, 2007, Bibliotekariers uppfattningar om Bibliotek 2.0 – En fenomenografisk undersökning, s. 49 f.
35 O’Reilly, Tim, 2005a, ”Web 2.0: Compact Definition?”.
36 Wikipedia, den engelska versionen, gå till: Library 2.0, [2008-03-22].
services in a form that allows remixing by others, creating network effects through an ”archi-tecture of participation”, and going beyond the page metaphor of Web 1.0 to deliver rich user experiences.37
definitionen av Webb 2.0 är således begrepp som wiki och folk
ed och skapa innehållet och att begreppet Web
lligens och folksonomi.40 Kollektiv intelligens definieras på följande vis av Giger:
derstanding, experience, and intelligence larger than the sum of the par-ticipating users”.41
b 2.0 innehåller en viktig dem
Exempel på webbsidor som uppfyller de krav som ställs på Webb 2.0 är enligt O’Reilly exempelvis Wikipedia och Flickr. Wikipedia innehar funktioner vilka gör det möjligt för användarna själva att redigera och skapa webbplatsens innehåll. I anslutning till Flickr kan användaren helt fritt välja nyckelord och knyta dessa till de dokument som han eller hon lättare vill återfinna. Värt att poängtera i
sonomi.
Definitionen av Webb 2.0 är enligt många diffus. En av kritikerna till begrep-pet är Tim Berners-Lee, upphovsmannen till den teknik som ligger bakom dagens Internet.38 Berners-Lee anser exempelvis att webben alltid handlat om användarens möjligheter att vara m
b 2.0 därför inte är något nytt.39
En annan forskare som diskuterar Webb 2.0 är bibliotekarien Peter Giger.
Giger resonerar kring fyra strukturer som Webb 2.0 är uppbyggt kring i sin text Participating Literacy – Part 1: Constructing the Web 2.0 Concept. Dessa fyra strukturer kan delas upp i en teknisk och en social del. Till den tekniska delen knyts webben som plattform och den programmeringsteknik som möjliggör inter-aktivitet, Ajax. Till den sociala delen knyts användarnas kollektiva inte
”Collective intelligence, in this context, is thus something created in evolving communities on the Internet, which through integration, collaboration and innovation creates higher order of complexity, an un
Enligt Peter Giger är det just denna kollektiva och sociala sida av Webb 2.0 som är den intressanta.42 Han poängterar också att Web
okratisk aspekt genom användarnas delaktighet.43
Ett begrepp som ofta förekommer när Webb 2.0 ska definieras är Long Tail.
Detta begrepp synliggör Internets påverkan på den ekonomiska sfären i samhället.
Chris Anderson, chefredaktör för den amerikanska tidskriften Wired Magazine, poängterar i sin bok Long Tail - varför framtidens ekonomi handlar om att sälja
37 O’Reilly, Tim, 2005b, ”What is Web 2.0? Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software”.
38 Wikipedia, den svenska versionen, gå till: Tim Berners-Lee, [2008-05-01].
39 Anderson, Nate, 2006, ”Tim Berners-Lee on Web 2.0: ‘nobody even knows what it means’”.
40 Giger, Peter, 2006, Participating Literacy – Part 1: Constructing the Web 2.0 Concept, s. 29.
41 Giger, 2006, s. 31.
42 Giger, 2006, s. 29.
43 Giger, 2006, s. 7.
mindre av mer, att amatörer och professionella idag slåss på lika villkor i och med den ökade informationstillgängligheten.44 I boken refererar Anderson bland annat till företaget Amazon och visar på hur företaget i och med Internet gör en ekonomisk vinst genom att tillhandahålla de smalare mer nischade titlarna och produkterna. Anderson beskriver teorin bakom ”den långa svansen” genom att förklara att samhället håller på att förändras från en fokusering på storsäljande produkter, till en fokusering på mer nischade. Eftersom den digitala tekniken erbjuder ett oändligt lagringsutrymme blir de smalare produkterna lika ekonomiskt gångbara som storsäljarna. Anderson menar att den nya tekniken skapat en helt ny marknad för smalare titlar, och att tiden för populära storsäljare är fö
biblioteket. Caseys och Savastinuks resonemang beskrivs mer utförligt nedan.
deras ideologiska definition av Bibliotek 2.0 inkluderar författarna följande punkter.
o improve services to current library users while also out to potential library users.46
utveckla rutiner och tillvägagångssätt där användarens synpunkter kontinuerligt rbi.45
Den amerikanske bibliotekarien Michael E. Casey var den som först förde över 2.0 till en bibliotekskontext. I boken Library 2.0 – A Guide to Participatory Library Service resonerar Casey och kollegan Laura C. Savastinuk kring begreppet. Deras definition av Bibliotek 2.0 har samma utgångspunkt i användardeltagande och kollektiv intelligens som Webb 2.0. Dock innefattar Bibliotek 2.0 i deras resonemang även det fysiska
2.2.2 Forskning kring Bibliotek 2.0
Eftersom Bibliotek 2.0 är ett relativt nytt begrepp är forskningen inom detta område begränsad. Michael E. Casey och Laura C. Savastinuk har skrivit boken Library 2.0 – A Guide to Participatory Library Service, vilken handlar om hur Bibliotek 2.0 kan användas både på webben och i det fysiska biblioteksrummet. I
1. Library 2.0 is a model for constant and purposeful change.
2. Library 2.0 empowers library users through participatory, userdriven services.
3. Through the implementation of the first two elements, Libary 2.0 seeks t
Casey och Savastinuk menar att Bibliotek 2.0 är knutet både till det virtuella och till det fysiska biblioteket. På denna punkt skiljer sig Bibliotek 2.0 gentemot Webb 2.0 vilket enbart är knutet till webben. Bibliotek 2.0 behöver således inte i deras definition ha med teknik och Internet att göra, utan kan appliceras på ett mer traditionellt biblioteksarbete.47 Exempelvis kan Bibliotek 2.0 användas genom att
44 Anderson, Chris, 2007, Long Tail – Varför framtidens ekonomi handlar om att sälja mindre av mer,
47 Casey och Savastinuk, 2007, s. 40 f.
passim.
45 Anderson, 2007, s. 70.
46 Casey och Savastinuk, 2007, s. 5.
kan tas till vara på i verksamheten.48 Även traditionella bibliotek utan tekniska Webb 2.0-lösningar kan således arbeta utifrån den ideologiska definitionen av Bib-liotek 2.0. Caseys och Savastinuks definition är därmed mycket bred, och karaktä-riseras främst av ett tänkande där användaren och dennes synpunkter sätts i fokus.
I motsats till ovanstående definition menar den amerikanske bibliotekarien Jack Maness att Bibliotek 2.0 istället bör knytas till webben och till teknologin. I sin text “Library 2.0 Theory: Web 2.0 and Its Implications for Libraries” menar Maness att begreppet Bibliotek 2.0 främst bör tolkas som “a user-centered virtual community”.49 Maness delar i sin teori in Bibliotek 2.0 i fyra element som alla är knutna till det virtuella rummet. Det första elementet består av att användarna skapar innehållet genom delaktighet i bibliotekens OPAC:s eller webbkataloger.
Det andra består av användningen av multimedia i ljud och bild inom Bibliotek 2.0. Det tredje elementet består av kommunikationen mellan användare och användare, samt mellan bibliotekarie och användare genom exempelvis chatt.
Slutligen består det fjärde och viktigaste elementet enligt Maness av att användarna måste tillåtas att förändra biblioteket i takt med att samhället förändras.50
Ytterligare en forskare som undersökt begreppet Bibliotek 2.0 är den amerikanske författaren Walt Crawford. Crawford menar att definitionen av begreppet skapar förvirring eftersom det inom professionen uppfattas på så olika sätt. I texten “Library 2.0 and ’Library 2.0’” resonerar Crawford kring fenomenet Bibliotek 2.0, vilket han betecknar som “Bibliotek 2.0”, och i artikeln går han igenom en mängd olika definitioner av begreppet. Crawford konstaterar att
”Library 2.0 is a term that means whatever anyone chooses to claim it means”.51
48 Casey och Savastinuk, 2006, rubrik:”2.0, all the time”.
49 Maness, 2006.
50 Maness, 2006.
51 Crawford, Walt, 2006, ”Library 2.0 and ’Library 2.0’”, s. 6.