Syftet med studien var att visa på att sektorstillhörighet inte längre har någon inverkan på ledarskapet när liknande organisationer jämförs. Varför är då detta intressant? Jo, av den anledning att sektorstillhörighet de senaste decennierna tillskrivits olikheter och karaktärsdrag utan att forskare i någon större utsträckning ställt sig frågan: vad är det egentligen som
studeras? Det är, tro det eller ej, inte ovanligt att forskare helt och hållet bortser från att ens fundera över vilka typer av organisationer som undersöks. Att privata verkstadsföretag och kommunala vård företag är olika kan nog de flesta hålla med om. Så varför kontrollera för skillnader dem emellan? Ett troligt svar på den frågan är: därför att det då är lätt att faktiskt hitta skillnader!
Men vad har då egentligen analyserats? Jo, troligtvis skillnader som kommer sig av att dessa företag fyller helt olika funktioner på marknaden och därför kräver olika ledning och struktur för att hantera detta. Att sedan vårdföretag är mer verksamma i den offentliga sektorn och att verkstadsföretag oftast är privatägda är egentligen inte relevant utan gör bara att olikheterna blir tydligare när sektor används som jämförelsevariabel. Vi anser inte att sektor inte bör användas som jämförelsevariabel. Vi anser däremot att sektorstillhörighet har fått allt för stor uppmärksamhet och att förklaringen till många av de skillnader som observerats under årens lopp mycket väl kan ha andra, mer relevanta, förklaringar – däribland kontext och typ av verksamhet, något som denna studie påvisar.
Vi menar med anledning av ovanstående resonemang att framtida studier bör anta ett mer kritiskt sätt att se på de organisationer som jämförs och att forskare bör ställa sig frågande till den indelning av företag som sektorstillhörighet innebär.
Forskare hävdar att en ökad förståelse kring skillnader offentliga och privata organisationer emellan kan hjälpa till att bl.a. överföra privata managementkoncept till kommunala
verksamheter för att på så sätt öka exempelvis effektivitet. Detta med anledning av alla svårigheter som stötts på vid implementering av managementmodeller för exempelvis
tillverkningsindustrin i offentliga organisationer. Men då vår studie nu visar att skillnaderna i ledarskapsstil är minimala när ledare verksamma inom liknande arbetskontext undersöks skulle detta kunna bidra till förflytta fokus från skillnader beroende på sektorstillhörighet till skillnader beroende på arbetskontext. Ett praktiskt bidrag kan därmed vara att forskare och praktiker nu kan fokusera på managementkoncept anpassade till en viss typ av kontext snarare än sektorspecifika attribut.
Mer kvalitativ forskning
Mycket tid har under åren lagts ner på rigorösa kvantitativa ledarskapsstudier, ofta
enkätundersökningar, utan att kontextuella faktorer getts tillräckligt med uppmärksamhet. Jermier och Kerr (1997) menar att vad forskningsfältet kring ledarskap nu behöver är
longitudinella fältstudier som kombinerar både kvantitativ och kvalitativ data för att få reda på hur kontexten påverkar hur ledarskapet utvecklas och anpassas och på så sätt gräva djupare i den subjektiva värld som agenterna inom kontexten arbetar i. Likaså har sektorstillhörighet som forskningsområdet under lång tid varit föremål för endast kvantitativa studier vilket enligt flera forskare inneburit svårigheter att föra forskningen framåt vilket slutligen lett till att
44
området stagnerat i någon slags loop av repetitiva studier (e.g., Rainey & Bozeman, 2000). Vårt förslag till vidare forskning inom området ledarskap och sektorstillhörighet är därför att fokus läggs mer på kvalitativa studier. Detta då det skulle kunna ge mer tyngd och djupare förståelse för fenomenet och samtidigt föra forskningsfältet framåt och göra det mer
tillgängligt för praktiker. Intressanta följdstudier skulle kunna vara hur ledarskapet anpassas efter både yttre och inre faktorer som möjligtvis skulle kunna vara resultat av sektorspecifika karakteristika, t.ex. hur byråkrati, offentlighet och samhällskontroll påverkar ledarskapet?
45
Litteraturförteckning
Andersen, J. A. (1994). Ledelse og effektivitet. Doktorsavhandling. Lund: University Press. Andersen, J. A. (2010). Public versus Private managers: How public and private managers differ i leadership behavior. Public administration review v70 1 , 131-141.
Andersen, J. A., & Hansson, P. H. (2011). At the end of the road? On differences between women and men in leadership behaviour. Leadership & Organization Development Journal , 428 - 441.
Arvonen, J. (2002). Change, production and employees - an integrated model of leadership.
Doctorial dissertation. Stockholm: Stockholm University.
Arvonen, J., & Ekvall, G. (1999). Effective leadership style - both universal and contingent?
Creativity and Innovation Management, 8:4 , 242-250.
Arvonen, J., & Pettersson, P. (2002). Leadership behaviours as predictors of cost and change effectiveness. Scandinavian Journal of Management , 101-112.
Arvonen, J., & Pettersson, P. (1999). Leadership profiles, moderating factors, and coworker
health in the context of downsizing. Stockholm: Reports from the Department of Psychology,
Stockholm University.
Bass, B. M. (1990). Handbook of leadership: Survey of theory and research. New York: Free Press.
Bass, B. M. (1985). Leadership and performance beyond expectations. The Free Press. Bass, B. M., & Avolio, B. J. (1990). Transformational leadership development: Manual for
the Multifactor Leadership Questionnaire. Palo Alto: CA: Consulting Psychologist Press.
Blake, R. R., & Mouton, J. S. (1982). Comparative analysis of situationalism and 9,9 management by principle. Organizational dynamics 10 , 20-43.
Bower, J. L. (1977). Effective public management. Harward business review v 55 2 , 131- 140.
Boyne, G. A. (2002). Public and private management: What´s the difference? Journal of
management studies 39:1 , 98-122.
Boyne, G. A. (1998). Public services under new labour: Back to bureaucracy? Public money
and management v 18 3 , 43-50.
Bozeman, B. (1987). All organizations are public. London: Jossey-Bass.
Bozeman, B., & Bretschneider, S. (1994). "The publicness puzzle" in organizational Theory: A test of an alternative explanations of differences between Public and Private organizations.
46
Bozeman, B., & Rainey, H. (1998). Organizational rules and the "bureaucratic personality".
American journal of political science v42 1 , 163-189.
Burns, J. M. (1978). Leadership. New York: Harper and Row.
Chan, D. (2009). So Why ask me? Are self reported data really bad? i C. Lance, & R. Vandenberg, Statistical and Methodological myths and urban Legends: Doctrine, verity and
fable in the organizational and social science (ss. 309-335). New york: Routledge.
Chubb, J., & Moe, T. (1990). Politics, Markets and Americas schools. Washington: Brookings.
Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences (2nd ed.). Hillsdale: Lawrence Earlbaum Associates.
Cook, T., & Cambell, D. (1979). Quasi-experimentation: Design and analysis issues. Boston: Haughton Mifflin Company.
Ekvall, G., & Arvonen, J. (1991). Change-centered leadership: An extension of the two- dimensional model. Scandinavian journal of management .
Ekvall, G., & Arvonen, J. (1994 йил September). Leadership Profiles, Situation and Effectiveness. Creativity and Innovation Management , 139-161.
Ekvall, G., Arvonen, J., & Nyström, H. (1987). Organisation och innovation : en studie av
fyra divisioner vid EKA Kemi i Bohus. Lund: FA-rådet.
Ferlie, E., Ashburner, L., Fitzgerald, L., & Pettigrew, A. (1996). The new public management
in action. Oxford: Oxford University Press.
Fiedler, F. E. (1967). A Theory of leadership effectiveness. New York: McGraw-Hill. Fleishman, E. A. (1953). The description of supervisory behavior. Journal of applied
psychology .
Fottler, M. (1981). Management: Is it really generic? Academy of Management review v6 , 1- 12.
Hair, J. F., Black, W. C., Babin, B. J., & Anderson, R. E. (2010). Multivariate Data Analysis.
Seventh Edition. New Jersey: Prentice Hall.
Hanbury, G. L., Alka, S., & Washington, C. W. (2004). Know yourself and take charge of your own destiny: The "fit model" of leadership. Public administration review v.64 5 , 566- 576.
Hansen, J. R., & Villadsen. (2010). Comparing Public and Private Managers leadership styles: Understanding the role of job Context. International Public management Journal , 247-274.
47
Hansson, P. H., & Andersen, J. A. (2007). The Swedish Principal: Leadership style, decision- making style and motivation profile. International electronic journal for ledarship in learning
v.11:8 .
Hansson, P. H., & Andersen, J. A. (2008). Vicars as Managers Revisited: A Comparative Study. Nordic Journal of Religion and Society , 91-111.
Hartman, L. (den 07 09 2011). Privatiseringar i välfärden har inte ökat efektiviteten. Dagens
Nyheter .
Hersey, P., & Blanchard, K. (1969). Life cycle theory of leadership. Training for development
Journal v23 5 , 26-34.
Hogan, R., Curphy, G. J., & Hogan, J. (1994). What we know about leadership - Effectiveness and personality. American Psychologist , 493-504.
Honingh, M., & Oort, F. (2009). Teachers organisational behavior in public and private founded schools. International Journal of educational management , 172-184.
Hooijberg, R., & Choi, J. (2001). The impact of organizational characteristics on leadership effectiveness models: An examination of Leadership in a Private and a Public sector
Organization. Administration & Society , 403-431.
House, R. J. (1971). "A path goal theory of leader effectiveness". Admintrative science
quarterly v.16 3 , 321-338.
Huck, S. (2004). Reading statistics and research (5th ed.). Boston: Pearson edu. inc. Jermier, J. M., & Kerr, S. (1997). "Substitutes for leadership; Their meaning and
measurement" - Contextal recollections and current observation. Leadership quarterly, 8 , 95- 101.
Kim, H., & Yukl, G. (1995). Relationships of selfreported and subordinate-reported
leadership behaviors to managerial effectiveness and advancement. Leadership Quarterly , 361-377.
Kippenberger, T. (2002). Leadership styles. Oxford: Capstone.
Kristof, A. L. (1996). Personal-Organizational Fit: An Intergrative Review of its conceptualizations, Measurement and Implications. Personnel Psychology 49 , 1-49.
Kwok, C. W., & Sharp, J. D. (1998). A review of contruct measurement issues in behavioral accounting reseach. Journal of accounting litterature 17 , 137-174.
Likert, R. (1961). New patterns of mamagement. New York: McGraw-Hill. Løvås, G. G. (2006). Statistik - metoder och tillämpningar. Malmö: Liber AB.
Metcalfe, L. (1993). Public Management: from imitation to innovation. i J. Kooiman, Modern
48
Northouse, P. G. (2006). Leadership: Theory and practice 4th ed. Thousand Oaks: Sage. Nunnally, J. C. (1978). Psychometric theory (2nd ed.). New York: McGraw-Hill.
Nutt, P. C. (2005). Public - Private differencies and the assessment of alternatives for decision making. Journal of public administraion reseach and theory v9 2 , 305-349.
Perry, J. L., & Rainey, H. (1988). The Public-Private destinction in organizationsl theory: a critique and reseach strategy. Academy of management review v13 2 , 182-201.
Perry, J. L., & Rainey, H. (2001). The Public-Private destinction in organizationsl theory: a critique and reseach strategy. Academy of management review v13 2 , 182-201.
Pugh, D., Hickson, D., & Hinings, C. (1969). An Empirical taxonomi of work organizations.
Administrative Science Quarterly v 14 1 , 15-26.
Rainey, H. G. (1993). Towards a Theory of Goal Ambiguity in public Organizations. Reseach
in public Administrations v 2 , 121-166.
Rainey, H. (1989). Public management: recent reseach on the political context and managerial roles, structures and behaviors. Journal of management v15 2 , 229-250.
Rainey, H. (1982). Reward preferences among public and private managers: in seach of the service ethic. American review of public administration, 16 , 288-302.
Rainey, H., & Bozeman, B. (2000). Comparing Public and Private Organizations: Empirical Reseach and the Power of the A Priori. Journal of Public Administration Reseach and Theory , 447-469.
Rainey, H., Backoff, R. W., & Levine, C. H. (1976). Comparing public and private organizations. Public Administrations Reviw , 233-244.
Rainey, H., Facer, R., & Bozeman, B. (1995). Repeted findings of charp differencies between public and Private managers perceptions of personnel rules. American political science
association. Chicago.
Reddin, W. J. (1970). Managerial effectiveness . New York: McGraw-Hill.
SCB. (2010). scb.se. Hämtat från http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____133985.aspx den 05 11 2012
Schacter, D. (1999). The seven sins of memory: Insights from psychology and cognitive neuroscience. American Psychology v54 , 183-203.
Schubert, J. N. (1988). Age and active-passive leadership style. The American political
science review v.82 3 .
Skogstad, A., & Einarsen, S. (1999). The importance of a change-centred leadership style in four organizational cultures. Scandinavian Journal of Management , 289-306.
49
skolverket. (den 31:e Oktober 2012). Skolverket. Hämtat från www.skolverket.se: http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290
Stogdill, R. M., & Coons, A. E. (1957). Leader behavior: Its description and measurement. Columbus: Ohio State University.
Streiner, D. J. (2003). Unicorns do exist: A tutorial on "Proving the null hypothesis". Can J
Psychiatry 48 , 756-761.
Surveymonkey. (u.d.). Hämtat från www.surveymonkey.se: http://www.surveymonkey.se den
30 10 20120
Vaillancourt Rosenau, P., & Linder, S. H. (2003). Two Decades of Research Comparing For- Profit and Nonprofit Health Provider Performance in the United States. Social Science
Quarterly , 219-241.
Van Wart, M. (2003). Public-sector Leadership theory: An assessment. Public Administration
review v63 2 , 214-228.
Weintraub, J. (1997). Public/Private: The limitations of a Grand Dichotomy. The Responsive
Community , 13-24.
Yukl, G. (2010). Leadership in organizations. New Yersey: Pearson Education.
Yukl, G., Gordon, A., & Taber, T. (2002). A Hierarchical Taxonomy of Leadership Behavior: Integrating a Half Century of Behavior Research. Journal of Leadership and Organization
50
Bilagor
Bilaga 1 – Välkomstbrev
Hej
Vi heter Markus Hansson och Sara Molander och arbetar med en ledarskapsstudie på Örebro universitet. Studien behandlar ledarskap hos skolledare/rektorer och då skillnader i ledarskap mellan kommunala skolor och friskolor.
Detta mail skickas till 800 skolledare i Sverige och för oss är din medverkan väldigt värdefull. Din mailadress har vi hämtat från din skolas hemsida.
Nedan hittar du en länk till en enkät bestående av 20 st frågor. Vi förstår att du säkert har ett ansträngt schema men uppskattar om du kan ta dig tid att lämna ditt bidrag till denna studie. Enkäten har flervalsfrågor och att fylla i enkäten tar endast ett par minuter.
Har du frågor kring studien eller din egen medverkan får du gärna höra av dig till oss. Här är en länk till undersökningen:
https://www.surveymonkey.com/s.aspx?sm=f7nkOOJkMdo2amWW5yOduQ_3d_3d
Denna länk är unikt knuten till den här undersökningen och din e-postadress. Vidarebefordra inte detta meddelande. Ditt deltagande sker anonymt.
Ett stort tack för att du deltar! Vänligen
Markus och Sara
Vill du inte medverka i studien? Klicka på länken nedan så blir du borttagen.
51
Sällan eller
aldrig Ibland Ofta
Nästan alltid
0 1 2 3
Bilaga 2 - Enkät
Ledarskap och rektorer
Tack för att du tar dig tid att svara på enkäten.
Du deltar nu i en studie rörande ledarskapsstilar hos skolledare. Huvudsyftet med studien är att undersöka skillnader och likheter i ledarskapsstil mellan ledare i den privata och offentliga sektorn.
Du kommer nu att få svara på fem grundfrågor om dig själv och 15 frågor om vilken
ledarskapsstil du har. Du måste svara på samtliga frågor för att slutföra enkäten och dina svar är helt anonyma.
Frågor (enligt CPE)
C1. Jag som chef lägger fram nya och annorlunda idéer om hur saker och ting kan göras.
C2. Jag som chef uppmuntrar och stimulerar utveckling. C3. Jag som chef initierar nya projekt.
C4. Jag som chef experimenterar med nya sätt att göra saker på.
C5. Jag som chef delar med mig av tankar och planer för framtiden.
R1. Jag som chef ser mina kollegor som individer. R2. Jag som chef är hänsynsfull.
R3. Jag som chef är vänskaplig.
R4. Jag som chef litar på mina underställda.
R5. Jag som chef tillåter mina underställda att fatta beslut. P1. Jag som chef är mycket noga med att planer följs.
P2. Jag som chef poängterar vikten av att följa regler och principer. P3. Jag som chef planerar noggrant.
P4. Jag som chef kontrollerar mina underställdas arbete grundligt. P5. Jag som chef ger tydliga instruktioner.
52
Jag är…
Man Kvinna
0 1
Jag arbetar i…
Kommunal skola Kommunalt intraprenat Friskola
0 1 2
Jag har varit rektor i…
Upp till 5 år 5 år eller mer
0 1
Innan jag blev rektor arbetade jag inom…
Inte alls Kommunal skola Friskola Övrigt statligt näringsliv Övrigt privat näringsliv
0 1 2 3 4
Jag är…
30 år eller yngre 31-40år 41-50år 51-60år 61år eller äldre
0 1 2 3 4
Korrelationsmatris Ma n K vi nna ≤30 31- 40 41- 50 51- 60 ≥60 Off ent li g se kt or P ri va t se kt or Å r som r ekt or <5 Å r som r ekt or ≥ 5 O ff ent li g skol a F ri skol a O ff ent li gt nä ri ngsl iv P ri va t nä ri ngsl iv Korrelation - 0,011 0,011 - 0,036 0,045 - 0,037 0,011 - 0,007 -,145** ,145** - 0,000 0,000 - 0,020 - 0,031 - 0,004 0,105 P-värde 0,840 0,840 0,504 0,407 0,493 0,833 0,902 0,007 0,007 0,998 0,998 0,713 0,567 0,938 0,051 N 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 Korrelation -,112* ,112* - 0,041 - 0,017 0,048 - 0,053 0,038 - 0,065 0,065 ,121* -,121* 0,005 0,035 -,128* 0,054 P-värde 0,037 0,037 0,447 0,754 0,375 0,324 0,474 0,228 0,228 0,023 0,023 0,933 0,519 0,017 0,312 N 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 Korrelation - 0,009 0,009 - 0,024 0,015 - 0,035 - 0,067 ,143** -,184** ,184** - 0,008 0,008 - 0,058 0,025 0,017 0,095 P-värde 0,867 0,867 0,654 0,779 0,510 0,211 0,007 0,001 0,001 0,885 0,885 0,276 0,645 0,751 0,078 N 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 348 C ha nge P rodukt ion R el at ion